om ombildning av AMU-gruppen till aktiebolag

Proposition 1992/93:152

Regeringens proposition
1992/93:152

om ombildning av AMU-gruppen till aktiebolag

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag
som tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 21 december 1992 för de
åtgärder och de ändamål som framgår av
föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Börje Hörnlund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att AMU-gruppen ombildas
till aktiebolag. Bolagiseringen bör genomföras den
1 juli 1993 i form av en koncern med ett moderbolag
och ett antal dotterbolag. Staten föreslås bli den
ende ägaren i aktiebolagen, direkt genom ägarskap i
moderbolaget och indirekt genom moderbolagets
innehav av samtliga aktier i dotterbolagen.
Styrelsen i moderbolaget utses av regeringen.
Koncernens uppgift skall främst vara att erbjuda
arbetsmarknadsutbildning av hög kvalitet i hela
landet. Bolagen bildas genom att till AMU-gruppens
verksamhet hörande tillgångar tillförs bolagen och
genom att bolagen övertar de skulder och övriga
förpliktelser som åvilar myndigheten. I
propositionen redovisas översiktligt regeringens
överväganden beträffande koncernens
kapitalstruktur.

Propositionens lagförslag
Förslag till Lag om ändring i lagen (1987:519) om

Riksrevisionsverkets granskning av statliga

aktiebolag och stiftelser

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1987:519) om
Riksrevisionsverkets granskning av statliga
aktiebolag och stiftelser skall ha följande
lydelse.

1 §[1]

Riksrevisionsverket får granska den verksamhet som
bedrivs i följande aktiebolag och stiftelser.

Aktiebolag Aktiebolag

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

V.T.I. Utveckling V.T.I. Utveckling
Aktiebolag, Aktiebolag,
Värdepapperscentralen Värdepapperscentralen
VPC Aktiebolag. VPC Aktiebolag,
AMU-Gruppen AB och de
dotterbolag som ingår i
AMU-gruppen.

___________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

**FOOTNOTES**

[1] Senaste lydelse 1992:611.
Arbetsmarknadsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den
17 december 1992

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och
statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson,
Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck,
Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P.
Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Hörnlund

Proposition om ombildning av AMU-gruppen till
aktiebolag

1 Inledning

Riksdagen uttalade våren 1992 att AMU-gruppen bör
ombildas till aktiebolag (bet. 1991/92:AU11,
rskr. 1991/92:252), och att regeringen snarast bör
återkomma med förslag till riksdagen i frågan.
Genom regeringsbeslut den 25 juni 1992
bemyndigades chefen för Arbetsmarknadsdepartementet
att tillkalla en kommitté med uppgift att lämna
förslag till organisation i bolagsform samt
förbereda och, sedan riksdagen fattat beslut i
frågan, vidta de åtgärder som behövs för ombildning
av AMU-gruppen till aktiebolag. En kommitté med tre
ledamöter tillkallades den 6 juli 1992. Kommittén
har den 11 november 1992 avlämnat betänkandet Ett
hav av möjligheter (SOU 1992:123) som bl.a.
innehåller förslag till AMU-gruppens organisation i
aktiebolagsform. För att inhämta synpunkter på
betänkandet har Arbetsmarknadsdepartementet
anordnat en s.k. hearing. Ett antal inbjudna
myndigheter och organisationer har i samband med
hearingen erbjudits tillfälle att framföra sina
synpunkter på betänkandet i de delar och de förslag
som berör ombildningen av AMU-gruppen till aktiebo-
lag. Av inbjudna myndigheter och organisationer
deltog följande vid hearingen: Statens arbets-
givarverk, Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),
AMU-styrelsen, Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och
Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO).
Dessutom deltog Statsanställdas Förbund och
Lärarnas riksförbund samt en personalföreträdare i
AMU-styrelsens styrelse.

2 Bakgrund
2.1 Nuvarande organisation
AMU-gruppen utgörs av en central myndighet,
AMU-styrelsen, och 23 länsmyndigheter. För Kristi-
anstads och Malmöhus län finns en gemensam myn-
dighet.
AMU-gruppens främsta uppgift är att anordna ar-
betsmarknadsutbildning på uppdrag av Arbetsmark-
nadsverket. Därutöver får gruppen anordna utbild-
ning för andra uppdragsgivare, t.ex. företag och
kommuner. Myndigheterna inom gruppen får också
sälja andra tjänster och produkter som följer av
utbildningsverksamheten. AMU-gruppens verksamhet
skall finansieras genom intäkter och varje
AMU-myndighet har ansvar för det ekonomiska
resultatet av sin verksamhet. Full kostnadstäckning
skall uppnås, inkl. statens
avkastningskrav. För AMU-gruppens verksamhet gäller
förordningen (1988:1076) med instruktion för
AMU-gruppen.
Före år 1986 anordnades arbetsmarknadsutbildningen
under dubbelt huvudmannaskap från AMS och
Skolöverstyrelsen. Den 1 januari 1986 bildades
AMU-gruppen som en fristående organisation. Detta
innebar också att Arbetsmarknadsverkets roll
förändrades. Verkets ansvar är nu att upphandla
arbetsmarknadsutbildning från den
utbildningsanordnare som, i varje enskilt fall,
bäst motsvarar kraven.

2.2 Nuvarande verksamhet
AMU-styrelsen har lämnat en årsredovisning för
budgetåret 1991/92. Årsredovisningen omfattar ett
årsbokslut och en resultatredovisning. Enligt Riks-
revisionsverkets bedömning är årsredovisningen
rättvisande. Jag återkommer i mina överväganden och
förslag till frågan om AMU-gruppens överskott.
AMU-gruppens balans- och resultaträkningar för
budgetåret 1991/92 bifogas som bilaga 1.
AMU-gruppens försäljning av arbetsmark-
nadsutbildning uppgick under budgetåret 1991/92
till 1 450 000 kursdeltagarveckor, vilket är en
ökning med 40 % jämfört med föregående budgetår.
AMU-gruppens andel av Arbetsmarknadsverkets köp har
under samma period minskat från 64 till 49 %.
AMU-gruppens försäljning av utbildning i företag
ökade under budgetåret 1991/92 med 60 %, beräknat
på intäkterna. Detta förklaras främst av
försäljningen till försäkringskassorna av ut-
bildning i rehabiliterande syfte.
AMU-gruppens rörelseintäkter för budgetåret
1991/92 uppgick till 4 410 miljoner kronor, varav
arbetsmarknadsutbildningen svarade för 3 753 miljo-
ner kronor eller 85 %. Utbildning i företag svarade
för 387 miljoner kronor, eller 9 % av rörelseintäk-
terna. För budgetåret 1990/91 redovisades totala
rörelseintäkter på 3 075 miljoner kronor.
Motsvarande intäkter för budgetåren 1986/87 -
1989/90 uppgick till mellan ca 2 100 och ca 2 500
miljoner kronor. De senaste åren har således skett
en väsentlig ökning av AMU-gruppens verksamhet.
Detta har till stor del genomförts med
tidsbegränsade anställningar av ytterligare
personal. Antalet anställda, omräknat till
heltidsanställda, uppgick den 30 juni 1992 till ca
6 700, varav 2 000 personer med tidsbegränsad
anställning.
AMU-gruppen redovisar samlade tillgångar per den
30 juni 1992 till ett värde av 1 445 miljoner
kronor.
Inför perioden 1991/92 - 1993/94 lades bl.a.
följande mål fast av riksdagen. AMU-gruppen skall
genomföra utvecklingsarbete för att ytterligare
höja kvaliteten i arbetsmarknadsutbildningen.
Myndigheten skall vidareutveckla uppföljningen,
liksom vidta åtgärder för utvärdering, av
kvaliteten. Vidare skall AMU-gruppen vidta åtgärder
för att ytterligare förbättra effektiviteten och
flexibiliteten i verksamheten vad avser anpassning
av insatser och resurser till en förändrad utbild-
ningsvolym. AMU-styrelsen har i sin
resultatredovisning för budgetåret 1991/92 berört
målsättningarna avseende kvaliteten.
Mätningar av kvaliteten i arbetsmarknadsutbild-
ningen har genomförts med hjälp av enkäter där
kursdeltagarna fått ange sin bedömning av
kvaliteten på en poängskala från 1 till 100. Det
genomsnittliga resultatet uppgick till 75 poäng.
Svarsfrekvensen var 64 %.
Av dem som under budgetåret avslutade arbets-
marknadsutbildning anordnad av AMU-gruppen
fullföljde 85 % utbildningen, medan 12 % avbröt
utbildningen av annan orsak än att de erhållit
arbete. Härvid redovisas väsentliga skillnader
mellan länen.

3 Överväganden och förslag
3.1 En ny organisation

Mitt förslag: AMU-gruppen upphör som myndighet och
verksamheten överförs till aktiebolagsform den
1 juli 1993. En koncern skall därvid bildas.
Koncernen skall bestå av ett moderbolag,
AMU-gruppen AB, och ett antal dotterbolag. Samtliga
aktier i moderbolaget skall ägas av svenska staten.
Moderbolaget skall äga samtliga aktier i dotterbo-
lagen. I moderbolaget skall styrelseledamöterna,
inkl. styrelseordföranden, utses av regeringen. I
dotterbolagen skall samtliga styrelseledamöter
utses av moderbolaget. Koncernens främsta uppgift
skall vara att erbjuda arbetsmarknadsutbildning av
hög kvalitet i hela landet.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med
mitt.

Yttranden över betänkandet: AMU-styrelsen och LO
tillstyrker, och TCO accepterar, förslaget.
AMU-styrelsen, LO och TCO betonar att koncernen
även på längre sikt bör ägas av staten. Vidare bör
koncernen ha en arbetsmarknadspolitisk uppgift. LO
anser att bolagiseringen ställer ökade och
tydligare krav på aktörerna. Arbetsmarknadsverket
och AMU-gruppen måste bli mer kompetenta i sin roll
som upphandlare resp. leverantör av utbildning.
SACO anser att ett beslut om ombildning till bolag
innebär ett vägval, om inte marknadsstyrning av
verksamheten eftersträvas bör inte heller en
bolagisering genomföras. AMS uttrycker oro över
vilka konsekvenser bolagiseringen kommer att ha för
förutsättningarna för en fungerande arbetsmark-
nadsutbildning. AMS anser att konkurrenssituationen
för närvarande inte är tillfredsställande och att
det därför på kort sikt vore olyckligt om principen
om lägsta möjliga pris överges. Kommittén har inte
tillräckligt analyserat marknaden vad avser
utbildningsanordnarna. Vidare har kommittén enligt
AMS mening överskattat möjligheterna till en snabb
volymökning av försäljningen till företag. Under
förutsättning av att bolagiseringen genomförs
tillstyrker AMS dock den föreslagna kon-
cernstrukturen. Personalföreträdaren i
AMU-styrelsens styrelsen påpekar att det finns en
oro bland personalen för vilka effekter
bolagiseringen, och en ökad marknadsinriktning till
följd av detta, kan komma att ha för arbetsmark-
nadsutbildningen.
Skälen för mitt förslag: AMU-styrelsen föreslog i
anslagsframställningen för budgetåret 1992/93 att
AMU-gruppen ombildas till aktiebolag.
Erfarenheterna av de gångna åren som uppdrags-
myndighet visar enligt AMU-styrelsen att myndig-
hetsformen inte är lämplig. Argument för en över-
gång till bolagsformen är bl.a. att AMU-gruppens
verksamhet är affärsmässig och konkurrensutsatt.
AMU-styrelsen har i skrivelse den 28 oktober 1991
lämnat förslag till organisation i bolagsform och
till bolagsordning.
Som jag inledningsvis har nämnt uttalade riksdagen
våren 1992 att AMU-gruppen bör ombildas till
aktiebolag (bet. 1991/92:AU11, rskr. 1991/92:252),
och att regeringen snarast bör återkomma med
förslag i frågan.
Enligt min mening innebär en bolagisering av
verksamheten vid AMU-gruppen möjligheter och
stimulans till ökad effektivitet och produktivitet.
Aktiebolagsformen är den effektivaste
organisationen för konkurrensutsatt verksamhet. En
överföring av verksamheten till aktiebolag innebär
att affärsmässigheten i relationen mellan
Arbetsmarknadsverket och AMU-gruppen förstärks.
Vidare läggs grunden för konkurrensneutralitet
mellan AMU-gruppen och andra utbildningsanordnare.
Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringens
uppdrag gjort en översyn av konkurrensutsatt
affärsverksamhet hos förvaltningsmyndigheterna och
bl.a. föreslagit vilka principer som bör gälla för
bedömningar av när en affärsverksamhet bör bedrivas
i bolagsform. Enligt förslaget bör bolagisering
prövas för uppdragsverksamhet av tillräcklig
omfattning som med framgång verkar i en fungerande
konkurrens. En förutsättning är att
affärsmöjligheterna är goda och att det inte finns
lämplighetsskäl som talar emot bolagisering. RRV
bedömer att AMU-gruppen uppfyller de angivna
kriterierna för bolagisering.
Jag anser att en sammanhållen organisation, som
kan erbjuda arbetsmarknadsutbildning i hela landet,
tills vidare är nödvändig för att klara kraven på
bredd och flexibilitet i
arbetsmarknadsutbildningen. Jag föreslår därför att
en koncern bildas. Koncernen utgörs av ett
moderbolag, AMU-gruppen AB, och ett antal
dotterbolag. Samtliga aktier i moderbolaget bör
ägas av svenska staten. Moderbolaget bör äga
samtliga aktier i dotterbolagen. Vid
bolagsbildningen bör en utgångspunkt vara nuvarande
länsorganisation. Om behov föreligger bör dock
förändringar kunna göras redan vid bildandet av
bolagen.
Styrelsen för moderbolaget bör utses av
regeringen. Att utse styrelser för dotterbolagen
blir moderbolagets uppgift. Att de anställda får
styrelserepresentation i bolagen följer av lagen
(1987:1245) om styrelserepresentation för de
privatanställda.
I likhet med kommittén anser jag att bolagens
främsta uppgift skall vara att erbjuda
arbetsmarknadsutbildning av hög kvalitet i hela
landet. Koncernen bör dessutom kunna erbjuda
konkurrenskraftig företagsutbildning. Jag vill i
detta sammanhang ta upp frågan om bolagens roll på
marknaden. Koncernens ansvar att tillhandahålla
arbetsmarknadsutbildning i hela landet är som jag
tidigare nämnt en förutsättning för att klara
kraven på arbetsmarknadsutbildningen. I övrigt bör
koncernen så långt möjligt verka under samma
villkor som andra icke-statligt ägda
utbildningsföretag. Att ytterligare reglera
verksamheten i bolagen, t.ex. vad avser
prissättningen inom arbetsmarknadsutbildningen,
skulle enligt min mening strida mot syftet med en
övergång från myndighetsformen till
aktiebolagsformen. Liksom kommittén anser jag att
en förutsättning för bolagisering är att bolagen
verkar på marknadens villkor. Statens inflytande
utövas i rollen som ägare och i rollen som
beställare av arbetsmarknadsutbildning.
Staten bör som ägare av bolagen utöva en aktiv
ägarroll och ansvara för att företaget fortsätter
att utvecklas. En bolagisering ställer självfallet
stora krav på Arbetsmarknadsverkets roll som
upphandlare av arbetsmarknadsutbildning. Verket
måste enligt min mening i sin upphandling agera
professionellt och affärsmässigt och därigenom
aktivt bidra till att en väl fungerande marknad,
med fler aktörer än i dag, utvecklas. Detta
förutsätter att AMS förstärker sin
upphandlingskompetens. Jag har erfarit att ett
sådant utvecklingsarbete pågår. På detta sätt kan
också bättre än i dag säkerställas att en väl
fungerande arbetsmarknadsutbildning kan erhållas
till priser satta på marknaden.
Jag vill här nämna RRV:s granskning av den
särskilt anordnade utbildningen,
"Effektivitetsproblem i
arbetsmarknadsutbildningen", F 1992:15.
Granskningen visar på att åtgärder kan och måste
vidtas för att förstärka upphandlingskompetensen
inom Arbetsmarknadsverket i syfte att uppnå en
bättre hushållning av de resurser som satsas på ut-
bildning. Enligt RRV:s iakttagelser föreligger
brister bl.a. vad avser affärsmässigheten vid
länsarbetsnämnderna då man ofta underlåtit att ta
in anbud från fler än en utbildningsanordnare.
Jag bedömer mot bakgrund av det nämnda att
koncernen under ett antal år kommer att vara ett
helägt statligt bolag. På längre sikt bör prövas om
bolaget skall privatiseras. En eventuell förändring
i detta avseende bör emellertid underställas
riksdagens prövning.

3.2 Genomförande av bolagsbildningen

Mitt förslag: Bolagen bildas genom att till
AMU-gruppens verksamhet hörande tillgångar och
skulder övertas av de nybildade bolagen. I fråga om
tillgångarna övertas dessa till bokfört värde per
den 30 juni 1993 och tillförs de nybildade bolagen
genom kvittning. Bolagen övertar AMU-gruppens
pensionsskuld. Regeringen bör inhämta riksdagens
bemyndigande att besluta om de åtgärder som är
nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen.

Kommitténs förslag: Överensstämmer inte med mitt.
Kommittén diskuterar två modeller för överförande
av tillgångar och skulder från staten till de
nybildade bolagen, dels kontantemission, dels
apportemission. Den förstnämnda metoden
rekommenderas. Dessutom föreslår kommittén att
koncernen erhåller ett villkorat
aktieägartillskott. Vidare föreslås att
pensionsskulden avseende enbart pensionsrätt som
har intjänats under anställningstiden i AMU-gruppen
överförs till bolagen.
Yttranden över betänkandet: AMU-styrelsen anser
att föreslaget eget kapital om 215 miljoner kronor
är för litet. Vidare avstyrker AMU-styrelsen
förslaget om ett villkorat aktieägartillskott. SACO
anser att pensionsskulden som överförs till bolagen
skall avse statens samtliga pensionsförpliktelser
för de anställda.
Skälen för mitt förslag: Koncernen bildas genom
att till AMU-gruppens verksamhet hörande tillgångar
och skulder övertas av de nybildade bolagen. I
fråga om tillgångarna övertas dessa till bokfört
värde per den 30 juni 1993 och tillförs de
nybildade bolagen genom kvittning. Det är en
uppgift för regeringen att fastställa
aktiekapitalets storlek och kapitalstrukturen i
övrigt när verksamheten övergår i aktiebolagsform.
Jag anser att en utgångspunkt vid bolagsbildningen
bör vara att koncernen får en finansiell ställning
som innebär att verksamheten kan bedrivas utan
ytterligare kapitaltillskott från statens sida. I
likhet med kommittén anser jag att koncernen måste
kunna bära den omstrukturering som kan bli
nödvändig till följd av en eventuellt vikande
efterfrågan, sin konsolidering och affärsmässiga
utveckling. Kostnaderna för avvecklingen av
AMU-gruppen som myndighet kommer att belasta
koncernen.
Under de förutsättningar som jag nämner i det
följande beräknar jag att det sammanlagda
aktiekapitalet och koncernens rörelsekapital kommer
att täckas av nettotillgångarna i AMU-gruppens
balansräkning per den 30 juni 1993.
Ett mål avseende soliditeten i koncernen bör vara
att den genomsnittligt inte skall understiga 20 %.
Aktiekapitalet i koncernen bör vid bolagsstarten
uppgå till ca 100 miljoner kronor. Koncernens
verksamhet skall ge marknadsmässig avkastning på
insatt kapital.
AMU-gruppen redovisar för budgetåret 1991/92,
efter statens avkastningskrav, ett överskott på
424,7 miljoner kronor. Överskottet motsvarar ca
10 % av omsättningen. Jag avser att återkomma till
regeringen med förslag till disposition av
AMU-gruppens överskott i samband med att regeringen
tar ställning till frågan om koncernens kapital-
struktur.
I det statliga pensionssystemet har arbetgivaren
staten betalningsansvaret för pensioner till aktiva
pensionstagare. Detta innebär att pensionsut-
fästelser inte skuldförs eller periodiseras i
myndigheternas balansräkningar och att
pensionskostnader belastar statens budget först i
samband med pensionsutbetalningen. I den privata
sektorn däremot görs normalt, i takt med att
pensionsskulden uppstår, löpande avsättningar av de
medel som krävs för framtida pensionsutbetalningar.
AMU-gruppens pensionsskuld för anställda per den 1
januari 1993 bör överföras på koncernen.
Pensionskulden skall redovisas som en långfristig
skuld i koncernens balansräkning. Pensionsskulden
har beräknats till ca 400 miljoner kronor för
anställda per den 31 december 1992.
En överföring av pensionsskulden medför att
löneskatt skall betalas för överförd pensionsskuld
i stället för att utfalla i takt med att pension-
sutbetalningarna görs. Denna skatt beräknas till ca
80 miljoner kronor och skall i enlighet med
beslutade riktlinjer i 1992 års kompletteringspro-
position (prop. 1991/92:150 bil. 1, bet.
1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:252) erläggas av
bolaget.
Bildandet av bolaget föranleder stämpelskatt.
Denna skall erläggas av bolaget.
Överlåtelsen kommer att regleras i ett avtal
mellan staten och moderbolaget inom koncernen. I
avtalet anges vilka tillgångar, skulder och andra
förpliktelser samt rättigheter som överförs till
koncernen. Avtalet avses att tecknas före
halvårsskiftet 1993.
RRV bör granska den verksamhet som bedrivs i
bolagen. Detta föranleder en ändring i lagen
(1987:519) om Riksrevisionsverkets granskning av
statliga aktiebolag och stiftelser.

3.3 Personalfrågor

Min bedömning: Tjänsterna inom AMU-gruppen AB bör i
första hand tillsättas med personal från
myndigheten. Målsättningen bör vara att flertalet
av de anställda i myndigheten skall erbjudas an-
ställning i koncernen.

Kommitténs bedömning: Överensstämmer med min.

Yttrande över betänkandet: Personalföreträdaren i
AMU-styrelsens styrelse anser att det finns en
osäkerhet om situationen hos personalen, bl.a. mot
bakgrund av planerade neddragningar inom myn-
digheten under innevarande budgetår och antaget
behov av omstrukteringar under koncernens första
verksamhetsår.
Skälen för min bedömning: Tjänsterna inom
koncernen bör i första hand tillsättas med personal
från myndigheten och målsättningen bör därvid vara
att flertalet av de anställda i AMU-gruppen skall
erbjudas fast eller tillfällig anställning i
koncernen, beroende av nuvarande anställningsform.
Jag utgår från att bolaget kommer att agera utifrån
denna målsättning. Samtidigt vill jag understryka
att det är koncernen som har att avgöra
dimensioneringen av bolagen med utgångspunkt från
efterfrågan.
De anställda vid AMU-gruppen omfattas av de
kollektivavtal som gäller på den statliga
arbetsmarknaden. Den som eventuellt inte erbjuds
anställning i det nya bolaget kommer således att
omfattas av det statliga trygghetssystemet.
Trygghetssystemet gör det möjligt att lösa
trygghetsfrågorna i samband med omställningar inom
statsförvaltningen.
Vilka kollektivavtal som skall gälla inom
bolagskoncernen beror på vilken
arbetsgivarorganisation man väljer att ansluta sig
till. Det ankommer på parterna på arbetsmarknaden
att avgöra vilka arbetsgivar- resp.
arbetstagarorganisationer som koncernen och
personalen bör tillhöra och därmed vilket avtal som
kommer att gälla för arbetstagarna.

3.4 Tystnadsplikt

Min bedömning: Ombildningen av AMU-gruppen till
aktiebolag föranleder inte behov av någon
ytterligare lagreglerad tystnadsplikt i fråga om
skyddet för enskilds personliga förhållanden.

Kommitténs bedömning: Överensstämmer med min.
Yttrande över betänkandet: AMU-styrelsen anser att
behov inte finns av någon särskild lagreglerad
tystnadsplikt i berört hänseende.
Skälen för min bedömning: Sekretesslagen gäller
hos myndigheter men inte hos enskilda. När
AMU-gruppens verksamhet övergår i bolagsform
uppkommer därför frågan om det behövs någon ny
tystnadspliktslagstiftning som skall gälla hos
bolagen och som syftar till att erbjuda ett skydd
motsvarande det som finns främst i 14 kap. 9 och
10 §§ sekretesslagen. Mot bakgrund av att varken
kommittén eller någon av dem som beretts tillfälle
att lämna synpunkter på betänkandet har förespråkat
en sådan lösning avser jag inte att förslå någon ny
lagstiftning i detta ämne. Jag vill emellertid
erinra om att den tystnadsplikt som finns enligt
lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjuk-
vårdspersonal m.fl., och som innebär att den som
tillhör eller har tillhört hälso- och
sjukvårdspersonalen bl.a. inte obehörigen får röja
vad han i sin verksamhet har erfarit om en enskilds
hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden,
kommer att gälla när AMU-gruppen övergår i bolags-
form. Enligt 14 kap. 9 § sekretesslagen gäller
vidare att en myndighet - i förevarande sammanhang
t.ex. länsarbetsnämnden - kan uppställa förbehåll
som inskränker enskilds rätt att lämna uppgifter
vidare eller utnyttja den, om myndigheten finner
att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet
som enligt bestämmelserna om sekretess utgör hinder
att lämna uppgift till enskild kan undanröjas genom
ett sådant förbehåll.

3.5 Roll i totalförsvaret

Mitt förslag: Koncernen skall inom totalförsvaret
ha uppgifter som motsvarar AMU-gruppens. Detta bör
tas in i avtalet mellan staten och AMU-gruppen AB.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt.
Skälen för mitt förslag: AMU-gruppen ingår som en
del av totalförsvarets civila del inom funktionen
Arbetskraft, för vilken AMS är ansvarig myndighet.
AMU-gruppen har i dag en viktig roll inom funktio-
nen, och bör därför som aktiebolag ha motsvarande
roll. Koncernen bör således ha ansvaret för egen
beredskapsplanläggning, beredskapsuppgifter och
kunna delta i funktionens övningar. Detta bör
regleras i avtalet mellan staten och koncernen.

3.6 Förarprov m.m.

Min bedömning: De föreskrifter m.m. som gäller i
fråga om förarutbildning som bedrivs yrkesmässigt
bör gälla även för de nybildade bolagen.

Kommittén: Kommittén har inte tagit ställning i
denna fråga.
Yttrande över betänkandet: AMU-styrelsen har
yttrat sig i enlighet med min bedömning.
Skälen för min bedömning: Enligt
Trafiksäkerhetsverkets förskrifter (TSVFS 1987:2)
gäller för yrkesförarutbildning vid AMU-myndighet -
under vissa angivna förutsättningar - de
bestämmelser om förarprov m.m. som enligt
körkortsförordningen (1977:722) gäller för förarut-
bildning m.m. i gymnasieskola. Innebörden härav är
främst att förarprov inte behöver avläggas inför
särskilt förordnad tjänsteman hos
Trafiksäkerhetsverket, utan i stället kan avläggas
inför lärare i förarutbildning hos AMU-myndighet.
När verksamheten hos AMU-gruppen nu övergår till
aktiebolag är det enligt min uppfattning
följdriktigt att de bestämmelser om förarprov m.m.
som gäller för andra enskilda som yrkesmässigt
bedriver förarutbildning också bör gälla för de
nybildade bolagen.

3.7 Arkivfrågor
AMU-myndigheternas handlingar omfattas av
offentlighetsprincipen. De handlingar som inkommer
eller upprättas när verksamhet bedrivs i bolagsform
omfattas däremot inte av denna princip. Enligt
arkivlagen (1990:782) skall en myndighets arkiv,
sedan myndigheten upphört och dess verksamhet inte
har förts över till annan statlig myndighet, inom
tre månader överlämnas till arkivmyndighet. När
verksamhet som tidigare bedrivits i en statlig
myndighet överförts till ett aktiebolag kan
arkivmyndigheten, enligt vad jag har erfarit, låna
ut de delar av arkivet som det nya bolaget behöver
ha tillgång till. Det ankommer på Riksarkivet att
utforma föreskrifter och villkor för lån och
deposition av arkivhandlingar hos bolagen. Enligt
vad jag har erfarit pågår ett samråd mellan
AMU-styrelsen och Riksarkivet avseende arkivfrågor
i samband med bolagiseringen.
Jag har i denna fråga samrått med chefen för
Kulturdepartementet.

4 Överläggning enligt MBA-R
Överläggning enligt 2 § om medbestämmande vid
beredningen av regeringsärenden har ägt rum den
00 december 1992. Till protokollet i detta ärende
bör som bilaga fogas protokollet över överläggning-
en.

5 Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag har nu har anfört har inom
Arbetsmarknadsdepartementet upprättats förslag till
lag om ändring i lagen (1987: 519) om
Riksrevisionsverkets granskning av statliga
aktiebolag och stiftelser. Lagförslaget har
upprättats i samråd med chefen för Finans-
departementet.

6 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
dels
1. anta lagförslaget,
dels
2. godkänna mitt förslag till ombildning av
AMU-gruppen till aktiebolag och att AMU-gruppen
därmed upphör som myndighet (avsnitt 3.1),
3. godkänna vad jag anfört om ägarförhållandena
inom aktiebolagen (avsnitt 3.1),
4. godkänna att till AMU-gruppen hörande
tillgångar och skuldertillskjuts de nybildade
aktiebolagen (avsnitt 3.2),
5. bemyndiga regeringen att besluta om de
åtgärder som är nödvändiga för att genomföra
bolagsbildningen (avsnitt 3.2),
6. godkänna vad jag anfört om aktiebolagens
uppgift
(avsnitt 3.1).
Vidare hemställer jag att regeringen bereder
riksdagen tillfälle att
7. ta del av vad jag i övrigt har anfört.

7 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition
förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört
för de åtgärder och ändamål som föredraganden har
anfört om.

AMU-gruppens balansräkning

_______________________________________________________
Miljoner kronor 1992-06-30
_______________________________________________________
TILLGÅNGAR
Omsättningstillgångar
Kassa och bank 676,0
Kundfordringar 244,2
Periodavgränsningsposter 62,7
Övriga fordringar 38,0
Förskott till leverantörer 1,3
Övriga förskott 0,2
Varulager och förråd 49,4

Anläggningstillgångar
Långfristiga fordringar 5,0
Maskiner och inventarier 367,9
_______________________________________________________
SUMMA TILLGÅNGAR 1 444,7
_______________________________________________________
SKULDER OCH VERKSKAPITAL
Kortfristiga skulder
Leverantörskulder 245,3
Personalens källskatt 55,1
Skatteskulder 12,7
Periodavgränsningsposter 186,3
Övriga skulder 20,6
Förskott från kunder 39,5

Långfristiga skulder 5,0

Verkskapital
Statskapital 272,0
Övriga avsättningar1 45,2
Balanserat överskott 138,3
Årets resultat 424,6

_______________________________________________________
SUMMA SKULDER OCH VERKSKAPITAL 1 444,7
_______________________________________________________

1 Varav statens avkastningskrav 42,0 miljoner
kronor

AMU-gruppens resultaträkning för budgetåret 1991/92

_______________________________________________________
Miljoner kronor
_______________________________________________________
INTÄKTER
Arbetsmarknadsutbildning 3 752,9
Övrig utbildning 386,8
Konsultuppdrag 34,5
Övrigt 236,0
_______________________________________________________
SUMMA RÖRELSEINTÄKTER 4 410,2
_______________________________________________________
KOSTNADER
Arbetsmarknadsutbildning 3 504,9
Övrig utbildning 310,1
Konsultuppdrag 34,3
Övrigt 243,1
Internt AMU-gruppen -47,8
Ej fördelade kostnader -0,2

_______________________________________________________SUMMA
RÖRELSEKOSTNADER 4 044,5
_______________________________________________________
RÖRELSERESULTAT 365,7
_______________________________________________________
Finansposter 65,4
_______________________________________________________
Extraordinära kostnader och -42,9
intäkter
_______________________________________________________
Återföring av meravskrivningar1 36,4
_______________________________________________________
ÅRETS RESULTAT 424,7
_______________________________________________________

1Meravskrivningar ingår i rörelsekostnaderna

Innehållsförteckning
Propositionens huvudsakliga innehåll.............1
Propositionens lagförslag........................2
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den
21 december 1992.................................3
1 Inledning.....................................3
2 Bakgrund......................................3
2.1 Nuvarande organisation....................3
2.2 Nuvarande verksamhet......................4
3 Överväganden och förslag......................5
3.1 En ny organisation........................5
3.2 Överföring av tillgångar och skulder......7
3.3 Personalfrågor............................9
3.4 Tystnadsplikt............................10
3.5 Roll i totalförsvaret....................10
3.6 Förarprov m.m............................11
3.7 Arkivfrågor..............................11
4 Upprättat lagförslag.........................11
5 Hemställan...................................12
6 Beslut.......................................12
Bilaga AMU-gruppens balnasräkning och resultat-
räkning.........................................13

Händelser

Inlämning: 1993-01-07 Bordläggning: 1993-01-11 Hänvisning: 1993-01-12 Motionstid slutar: 1993-01-26
Förslagspunkter (14)