Till innehåll på sidan

om omstrukturering av det svenska ägandet i Scandinavian Airlines System (SAS)

Proposition 1992/93:59

Ärendet är avslutat

Inlämnat av
Tilldelat
Trafikutskottet

Händelser

Inlämning
1993-01-14
Bordläggning
1993-01-19
Hänvisning
1993-01-20
Motionstid slutar
1993-02-03

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Regeringens proposition
1992/93:59

om omstrukturering av det svenska ägandet i
Scandinavian Airlines System (SAS)

Prop.

1992/93:59

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-
gade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 december 1992.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Mats Odell

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att staten accepterar ett erbjudande från Svensk In-
terkontinental Lufttrafik AB (SILA) att i en av bolaget beslutad nyemission
teckna 35 250000 aktier motsvarande halva aktiekapitalet i SILA. Betalning
erläggs enligt förslaget genom att apportegendom bestående av samtliga sta-
tens aktier i AB Aerotransport (ABA) och samtliga aktier i ett av staten hel-
ägt bolag tillförs SILA. ABA blir genom affären ett helägt dotterbolag till
SILA och kommer även i fortsättningen att äga 3/7 i SAS.

Det framtida samarbetet mellan staten och övriga huvudägare i SILA
kommer att regleras i ett konsortialavtal. Den föreslagna omstruktureringen
underlättar en framtida privatisering av statens ägande i SAS.

1 Riksdagen 1992193. 1 samt. Nr 59

Kommunikationsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1992

Prop. 1992/93:59

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, af Ugglas, Dinkel-
spiel, Wibble, Könberg, Odell, Unckel, P. Westerberg

Föredragande: statsrådet Odell

Proposition om omstrukturering av det svenska
ägandet i Scandinavian Airlines System (SAS)

1 Inledning

Konsortiet SAS ägs till 3/7 av Sverige genom AB Aerotransport (ABA) och
till 2/7 vardera av de danska och norska moderbolagen Det Danske Luftfart-
selskab A/S (DDL) resp. Det Norske Luftfartselskap A/S (DNL). ABA ägs
till 50 procent av Svensk Interkontinental Lufttrafik AB (SILA) och till 50
procent av svenska staten.

Samarbetet mellan de skandinaviska moderbolagen regleras genom ett
konsortialavtal. Detta avtal som ursprungligen slöts den 8 februari 1951 har
förlängts i olika omgångar och gäller numera t.o.m. september 2005. Det
skandinaviska luftfartssamarbetet grundas förutom på detta avtal på att det
förs en gemensam luftfartspolitik mellan Danmark, Norge och Sverige.

Det skandinaviska luftfartssamarbetet har till syfte att kunna utveckla en
god flygtrafikförsörjning som utgår från de skandinaviska ländernas spe-
ciella förutsättningar. Samarbetet kring SAS har också till syfte att driva och
vidareutveckla ett flygföretag med internationell slagkraft.

Sedan SAS bildades har de luftfartspolitiska förutsättningarna ändrats vä-
sentligt. SAS ensamrätt och företrädesrätt till internationell trafik som varit
en hörnsten i den gemensamma politiken har successivt förändrats. Genom
det avtal som Norge och Sverige slutit med EG är det numera EG:s principer
om konkurrens och marknadstillträde som gäller för de skandinaviska län-
derna. Den ägarstruktur som tillkom vid bildandet av SAS med tre moder-
bolag i vilka resp, stater och näringsliv är hälftenägare är däremot oföränd-
rad.

Luftfartsmarknaden, särskilt i Europa, förändras radikalt. Konkurrensen
inom flyget hårdnar. Med de alltmer öppna marknader som skapas följer
också att flygföretagen måste få möjligheter att arbeta och agera på så långt
möjligt samma villkor som andra företag. Samarbete, fusioner, kapitalan-
skaffning är exempel på sådana element som måste kunna hanteras med stor
smidighet. I det följande förordar jag mot denna bakgrund en omstrukture-
ring av det svenska ägandet för att lägga en grund för ökad flexibilitet på de
områden som jag har nämnt.

2 Överväganden och förslag

Prop. 1992/93:59

Mina förslag:

- Staten skall, i avsikt att genomföra den föreslagna omstrukture-
ringen, teckna 35 250 000 aktier i den nyemission som beslutats på
extra bolagsstämma i SILA den 18 december 1992.

-  Staten skall förvärva aktierna i ett bolag utan skulder och utan
andra tillgångar än ett aktiekapital på 50000 kronor. Staten skall
vidare ställa ut en skuldförbindelse på 119300000 kronor vilken
som ovillkorat aktieägartillskott skall tillföras det nyss nämnda av
staten förvärvade bolaget.

-  Som betalning för de nyemitterade aktierna skall staten till SILA
överlåta samtliga statens aktier i ABA samt samtliga aktier i det
nyss nämnda av staten förvärvade bolaget.

Bakgrund till mina förslag: Aktieägarna i SILA har, på förslag av bolagets
styrelse, vid en extra bolagsstämma den 18 december 1992 fattat beslut om
nyemission i SILA, varvid staten skall erbjudas att teckna aktier i SILA i
enlighet med ett förslag till apportavtal. Enligt detta avtal skall staten erbju-
das att teckna 35250000 aktier, varav 17625 000 A-aktier och samma antal
B-aktier om nominellt 10 kronor per aktie. Betalning skall erläggas genom
att staten tillför bolaget viss apport egendom. Denna består dels av statens
samtliga aktier serie A i ABA, dels av samtliga aktier i ett av staten ägt bo-
lag, som inte har några skulder och vars enda tillgångar är en revers på
119300000 kronor utfärdad av staten samt banktillgodohavanden på 50000
kronor motsvarande bolagets aktiekapital. Skuldreversen motsvarar de till-
gångar som finns i SILA utöver innehavet av aktier i ABA. Teckningstiden
för staten är satt till senast den 31 mars 1993.

Skuldförbindelsen skall lösas in 30 dagar efter uppsägning från statens
sida, dock senast den 1 november 1997. På kapitalbeloppet skall vidare från
den 1 november 1992 t.o.m. återbetalningsdagen utgå ränta efter en ränte-
sats motsvarande Stockholm interbank offered rates (STIBOR fixing) för
lån med ett års löptid. Ränta betalas första gången den 1 november 1994 och
därefter årligen den 1 november. Räntan avseende det första året skall läggas
till kapitalet och betalas den 1 november 1994.

Staten förutsätts vidare ingå ett konsortialavtal med Investor AB, AB
Volvo, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Handelsbankens Pen-
sionskassa samt Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, vilka tillsammans
med staten representerar ca 71 procent av aktiekapitalet i SILA. Avsikten
med konsortialavtalet är att reglera frågor beträffande ägande, inflytande
och framtida inriktning såvitt avser SILA, ABA och SAS.

Enligt avtalet skall konsortiemedlemmarna verka för en vidareutveckling
av SILA, ABA och SAS. I avtalet fastslås att avsikten är att genom ett för-
troendefullt samarbete inom SILA stödja SAS långsiktiga utveckling och att
verka för att eventuella erforderliga strukturåtgärder avseende SAS genom-
förs. Samarbetet skall bedrivas enligt affärsmässiga principer och målet skall

vara att uppnå god lönsamhet i SILA genom en positiv utveckling i SAS. Prop. 1992/93:59
Vidare fastslås i avtalet att avsikten är att verka för att verksamheten i SILA
och ABA renodlas så att dessa bolag endast äger och förvaltar andelar i SAS.

I avtalet förbinder sig parterna slutligen att under en tid av två år från det
att avtalet undertecknas inte överlåta någon del av sitt aktieinnehav i SILA
utan samtliga konsortiemedlemmars medgivande. Efter utgången av
nämnda tvåårsperiod skall staten ha rätt att under en tremånadersperiod
överlåta så stort antal aktier i SILA att köpeskillingen uppgår till högst
120 miljoner kronor. Högst 8 miljoner aktier får dock säljas under denna tid.

Genom avtalet får staten vidare rätt att utse hälften av antalet ledamöter
och suppleanter i SILA:s styrelse. Antalet ledamöter och suppleanter blir
identiskt med det som gäller för ABA. Styrelsens ordförande skall väljas
bland de ledamöter som utsetts av de privata ägarna och vice ordförande
bland de ledamöter som utsetts av staten.

Skälen för mina förslag: SAS utgör ett unikt exempel på hur tre länder
genom samägande mellan staten och näringslivet kunnat utveckla ett slag-
kraftigt företag och en flygtrafikförsörjning anpassad till den skandinaviska
marknaden. En viktig förutsättning för detta samarbete har varit att man
haft enhetliga regler för flygverksamheten och en gemensam politik gent-
emot övriga länder.

Genom Norges och Sveriges avtal med EG har också förutsättningar ska-
pats för att föra samarbetet vidare inom ramen för den gemensamma euro-
peiska luftfartsmarknad som Norge och Sverige ingår i. Med detta avtal och
med ett EES-avtal följer också en snabb utveckling mot en i princip fri luft-
fartsmarknad i Europa. Till detta kan läggas den avreglering av inrikesflyget
som genomförts i Sverige under år 1992. För den internationella luftfarten
gäller sedan länge en hård konkurrens med lönsamhetsproblem som följd
för många bolag.

En förändrad marknadssituation påverkar också flygbolagens agerande.
Erfarenheterna från avregleringen av inrikesflyget i USA visade på hur nya
flygbolag snabbt kom in på marknaden samtidigt som andra slogs ut. Samar-
bete, uppköp och fusioner blev ett normalt inslag i marknadsbilden. Ett lik-
nande mönster har kunnat iakttas i Europa.

Samarbete och allianser mellan flygbolag kommer att bli allt viktigare på
en fri luftfartsmarknad som präglas av en hård konkurrens och som för när-
varande av dålig lönsamhet. De skandinaviska ländernas mångåriga samar-
bete har lagt grunden för ett flygföretag som under sin hittillsvarande exi-
stens kunnat uppvisa i stort sett en god lönsamhet och som inte haft behov
av subsidier. Den ökade konkurrensen ställer emellertid nya krav. Den nu
rådande marknadssituationen har påverkat SAS resultat negativt. Även den
omfattande förnyelsen av flygplansflottan har medfört betydande kostnader
för företaget.

SAS förvärv av Linjeflyg AB var en av förutsättningarna för att kunna
rationalisera och sänka kostnaderna på den svenska inrikesmarknaden efter
avregleringen. Uppköp och fusioner kommer även framgent att bli nödvän-
diga inslag för att möjliggöra en utveckling av SAS som företag. Det samar-
bete som redan bedrivs mellan SAS, Swissair och Austrian Airlines är ett
uttryck för nödvändigheten av samarbete för att klara konkurrensen från de

allra största flygbolagen. När detta samarbete initierades fanns också planer
på ett visst samägande. Det kunde vid det tillfället noteras att den nu rå-
dande ägarstrukturen försvårade en sådan lösning vilket gjorde att planerna
på detta övergavs.

På den fria luftfartsmarknad som nu är under utveckling måste företagen
skapa förutsättningarna för sin egen utveckling och överlevnad. Med detta
måste rimligen följa att företagen och företagsledningarna skall kunna agera
långsiktigt, smidigt och snabbt. Den förändring av den svenska ägarstruktu-
ren som följer av SILA:s förslag bidrar till detta. Med staten och näringslivet
som gemensamma ägare i SILA uppnås en klar förenkling av ägarbilden på
den svenska sidan. Balansen mellan staten och det privata näringslivet änd-
ras inte. Däremot uppnås som nyss nämnts en ökad tydlighet i det svenska
ägandet som också mer kommer att likna det danska och norska ägandet.

Med en förenklad ägarstruktur i SAS underlättas även värderingen av
SAS och statens aktieinnehav i SILA. Genom att staten biir aktieinnchavare
i ett börsnoterat bolag underlättas också en framtida privatisering av statens
ägande i SAS vilket tidigare godkänts av riksdagen (prop. 1991/92:69, bet.
1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92). Den nya strukturen underlättar vidare ka-
pitalanskaffning och skapar dessutom ökade möjligheter att använda aktien
som betalning.

SAS arbetar för närvarande i en svår marknadssituation. Lönsamheten
måste förbättras genom rationaliseringar men även genom andra åtgärder. I
denna svåra situation är det extra värdefullt att staten och de privata aktie-
ägarna är eniga om att genom ett förtroendefullt samarbete stödja SAS lång-
siktiga utveckling. Ett sådant arbete måste vidare baseras på ett väl funge-
rande samarbete med de båda danska och norska moderbolagen. Detta gäl-
ler i högsta grad när det gäller frågor om förändring av staternas ägande i
SAS-konsortiet.

Jag anser att det förslag till omstrukturering av det svenska ägandet som
jag redogjort för bör genomföras. Med detta följer att en framtida privatise-
ring kommer att avse SILA istället för ABA. För detta skall riksdagens god-
kännande inhämtas bl.a. för att förvärva ett aktiebolag utan skulder med ett
aktiekapital på 50 000 kronor och för att utfärda ett skuldebrev på
119300000 kronor.

När det gäller kostnaderna för förvärvet av aktiebolaget bör detta belasta
det under tolfte huvudtiteln upptagna förslagsanslaget B 4. Kostnader för
omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. Samma anslag bör även
belastas med kostnaderna för och inlösen av den tidigare nämnda skuldre-
versen som skall tillföras det förvärvade bolaget. I denna fråga har jag sam-
rått med chefen för Näringsdepartementet.

Prop. 1992/93:59

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen före-
slår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen eller den myndighet regeringen bestäm-

mer att förvärva aktierna i ett bolag utan skulder med ett banktillgo-
dohavande på 50000 kronor motsvarande bolagets aktiekapital,

2. bemyndiga regeringen eller den myndighet regeringen bestäm-
mer att i enlighet med vad jag har anfört utfärda en skuldrevers på
119 300 000kronor och att tillföra denna revers som ovillkorat aktie-
ägartillskott till det enligt punkt 1 förvärvade bolaget,

3. bemyndiga regeringen eller den myndighet regeringen bestäm-
mer att i enlighet med vad jag har anfört teckna 35 250 000 aktier om
nominellt 10 kronor per aktie i Svensk Interkontinental Lufttrafik
AB,

4. bemyndiga regeringen eller den myndighet regeringen bestäm-
mer att som betalning för de tecknade aktierna i Svensk Interkonti-
nental Lufttrafik AB tillföra samtliga statens aktier i AB Aerotrans-
port och samtliga aktier i det av staten enligt punkt 1 förvärvade bola-
get som apportegendom,

5. bemyndiga regeringen att ingå ett konsortialavtal i överensstäm-
melse med vad jag har anfört,

6. godkänna vad jag i övrigt har anfört om försäljning av statens
aktier i Svensk Interkontinental Lufttrafik AB efter genomförd om-
strukturering samt

7. godkänna att kostnaderna för förvärvet av bolaget i punkt 1 samt
kostnaderna för och inlösen av skuldreversen under punkt 2 får be-
lasta tolfte huvudtitelns förslagsanslag B 4. Kostnader för omstruktu-
rering av vissa statligt ägda företag, m.m.

Prop. 1992/93:59

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden
har lagt fram.

gotab 42675, Stockholm 1993

Förslagspunkter (14)

  1. att riksdagen bemyndigar regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att förvärva aktierna i ett bolag utan skulder med ett banktillgodohavande på 50 000 kronor motsvarande bolagets aktiekapital
    Behandlas i

    Betänkande 1992/93:TU20
    Utskottets förslag
    bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  2. att riksdagen bemyndigar regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att förvärva aktierna i ett bolag utan skulder med ett banktillgodohavande på 50 000 kronor motsvarande bolagets aktiekapital
    Behandlas i
  3. att riksdagen bemyndigar regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att i enlighet med vad i propositionen har anförts utförda en skuldrevers på 119 300 000 kronor och att tillföra denna revers som ovillkorat aktieägartillskott till det enligt punkt 1 förvärvade bolaget
    Behandlas i
  4. att riksdagen bemyndigar regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att i enlighet med vad i propositionen har anförts utförda en skuldrevers på 119 300 000 kronor och att tillföra denna revers som ovillkorat aktieägartillskott till det enligt punkt 1 förvärvade bolaget
    Behandlas i

    Betänkande 1992/93:TU20
    Utskottets förslag
    bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  5. att riksdagen bemyndigar regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att i enlighet med vad i propositionen har anförts teckna 35 250 000 aktier om nominellt 10 kronor per aktie i Svensk Interkontinental Lufttrafik AB
    Behandlas i

    Betänkande 1992/93:TU20
    Utskottets förslag
    bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  6. att riksdagen bemyndigar regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att i enlighet med vad i propositionen har anförts teckna 35 250 000 aktier om nominellt 10 kronor per aktie i Svensk Interkontinental Lufttrafik AB
    Behandlas i
  7. att riksdagen bemyndigar regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att som betalning för de tecknade aktierna i Svensk Interkontinental Lufttrafik AB tillföra samtliga statens aktier i AB Aerotransport och samtliga aktier i det av staten enligt punkt 1 förvärvade bolaget som apportegendom
    Behandlas i
  8. att riksdagen bemyndigar regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att som betalning för de tecknade aktierna i Svensk Interkontinental Lufttrafik AB tillföra samtliga statens aktier i AB Aerotransport och samtliga aktier i det av staten enligt punkt 1 förvärvade bolaget som apportegendom
    Behandlas i

    Betänkande 1992/93:TU20
    Utskottets förslag
    bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  9. att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå ett konsortialavtal i överensstämmelse med vad i propositionen har anförts
    Behandlas i

    Betänkande 1992/93:TU20
    Utskottets förslag
    bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  10. att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå ett konsortialavtal i överensstämmelse med vad i propositionen har anförts
    Behandlas i
  11. att riksdagen godkänner vad i propositionen i övrigt har anförts om försäljning av statens aktier i Svensk Interkontinental Lufttrafik AB efter genomförd omstrukturering
    Behandlas i
  12. att riksdagen godkänner vad i propositionen i övrigt har anförts om försäljning av statens aktier i Svensk Interkontinental Lufttrafik AB efter genomförd omstrukturering
    Behandlas i

    Betänkande 1992/93:TU20
    Utskottets förslag
    bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  13. att riksdagen godkänner att kostnaderna för förvärvet av bolaget i punkt 1 samt kostnaderna för och inlösen av skuldreversen under punkt 2 får belasta tolfte huvudtitelns förslagsanslag B4. Kostnader för omstrukturering av vissa statliga ägda företag, m.m.
    Behandlas i

    Betänkande 1992/93:TU20
    Utskottets förslag
    bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  14. att riksdagen godkänner att kostnaderna för förvärvet av bolaget i punkt 1 samt kostnaderna för och inlösen av skuldreversen under punkt 2 får belasta tolfte huvudtitelns förslagsanslag B4. Kostnader för omstrukturering av vissa statliga ägda företag, m.m.
    Behandlas i

Behandlas i betänkande (1)

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.