Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen

Redogörelse 2018/19:RS4

Redogörelse till riksdagen 2018/19:RS4

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen

Riksdagsstyrelsen överlämnar denna redogörelse till riksdagen.

Redogörelsens huvudsakliga innehåll

I redogörelsen redovisar riksdagsstyrelsen vilka åtgärder styrelsen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som har överlämnats till styrelsen. Re- dogörelsen omfattar huvudsakligen beslut av riksdagsstyrelsen under tiden den 1 januari 2018–31 december 2018.

Stockholm den 14 februari 2019

På riksdagsstyrelsens vägnar

Andreas Norlén

Ingvar Mattson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Andreas Norlén, ordförande, Lotta Finstorp (M), Lars Hjälmered (M), Annelie Karlsson (S), Karin Enström (M), Mattias Karlsson i Norrhult (SD), Jonas Eriksson (MP), Anders W Jonsson (C), Mia Sydow Mölleby (V), Jessika Roswall (M) och Per Ramhorn (SD).

1

2018/19:RS4

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen

Bakgrund

Sedan 2012 redovisar riksdagsstyrelsen behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen i en redogörelse till riksdagen, senast i redogörelse 2017/18:RS6. I redogörelserna redovisas kortfattade sakuppgifter om riksdagsskrivelsernas nummer och övriga aktuella dokument (framställningar, propositioner, utskottsbetänkanden) och uppgifter om huruvida skrivelsen är slutbehandlad eller inte. Sedan redogörelse 2013/14:RS6 redovisas också i förekommande fall riksdagsstyrelsens beredningsåtgärder och hur skrivelserna har slutbehandlats.

Denna redogörelse tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret och några äldre riksdagsskrivelser. Vid uppföljningen och utvärderingen av riksdagens beslut är riksdagsstyrelsens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till riksdagsstyrelsen av särskilt intresse. De förslagspunkter i utskottsbetänkanden som innehåller sådana tillkännagivanden märks ut med en asterisk i redovisningen.

Äldre riksmöten

Riksmötet 2015/16

1. Riksdagens skrivelse nr 206

Författningsfrågor (utredning om riksdagens EU-arbete) Bet. 2015/16:KU16, rskr. 2015/16:206

Tidigare redovisad, se redog. 2017/18:RS6 (p. 1) Skrivelsen är slutbehandlad.

Förslagspunkt 7 om en utredning om riksdagens EU-arbete*: Riksdagsstyrelsen beslutade i juni 2016 att en parlamentariskt sammansatt kommitté skulle utreda riksdagens arbete med EU-frågor. Utredningen skulle omfatta hur riksdagen bör och kan förhålla sig till en utveckling inom EU med en förstärkt roll för de nationella parlamenten. Utredningen skulle bl.a. ta reda på om funktionsfördelningen mellan riksdagen och regeringen har förändrats.

I januari 2018 överlämnade kommittén sitt betänkande EU-arbetet i riksdagen (2017/18:URF1) till riksdagsstyrelsen. Riksdagsstyrelsen beslutade i juni 2018 om en framställning om EU-arbetet i riksdagen (2017/18:RS8) som grundade sig på kommitténs förslag. Riksdagsstyrelsen beslutade också att uppdra åt riksdagsdirektören att analysera behovet av åtgärder med anledning av kommitténs rekommendationer och att redovisa eventuella åtgärder senast den 28 februari 2019 (dnr 966-2017/18).

Riksdagsstyrelsens framställning bereddes under hösten 2018 av konstitutionsutskottet (bet. 2018/19:KU7). Konstitutionsutskottet föreslog ändringar i

2

REDOGÖRELSE FÖR BEHANDLINGEN AV RIKSDAGENS SKRIVELSER TILL RIKSDAGSSTYRELSEN 2018/19:RS4

riksdagsordningen och en följdändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). De föreslagna ändringarna innebar bl.a. att riksdagen inte längre ska vara tvungen att behandla grön- och vitböcker som överlämnas till riksdagen av Europeiska kommissionen. Det föreslogs också att förslag till rättsakter och inte bara utkast till lagstiftningsakter ska vara undantagna från riksdagens granskningsförfarande. Vidare föreslogs en bestämmelse om att riksdagen genom utskottens och EU-nämndens ledamöter deltar i det interparlamentariska samarbetet mellan de nationella parlamenten i EU:s medlemsstater och med Europaparlamentet. Riksdagen beslutade i enlighet med konstitutionsutskottets förslag (bet. 2018/19:KU7, rskr. 2018/19:23). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2019.

Riksdagsdirektören redovisar riksdagsstyrelsens uppdrag om att analysera behovet av åtgärder med anledning av den parlamentariska EU-kommitténs rekommendationer den 14 februari 2019, dvs. samma dag som denna redogörelse beslutas. Skrivelsen är slutbehandlad.

Riksmötet 2016/17

2. Riksdagens skrivelse nr 34

Översyn av Riksrevisionen

Bet. 2016/17:KU14, rskr. 2016/17:34

Tidigare redovisad, se redog. 2017/18:RS4 (p. 2) Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Riksdagsstyrelsen beslutade i december 2016 att en parlamentariskt sammansatt kommitté skulle göra en översyn av Riksrevisionen*. Översynen skulle bl.a. belysa riksrevisorerna, förhållandet mellan riksdagen och riksrevisorerna, effektivitetsrevisionen och vissa förhållanden vid Riksrevisionen. Delbetänkandet Översyn av Riksrevisionen – grundlagsfrågor (2016/17:URF1) överlämnades till riksdagsstyrelsen i juni 2017. Grundat på utredningens delbetänkande beslutade riksdagsstyrelsen i oktober 2017 om framställningen Översyn av Riksrevisionen – grundlagsfrågor till riksdagen (2017/18:RS4).

Riksdagsstyrelsens framställning bereddes före och efter valet 2018 av konstitutionsutskottet (bet. 2017/18:KU15 och bet. 2018/19:KU4). Konstitutionsutskottets förslag innebar bl.a. att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen för att antalet riksrevisorer lättare ska kunna ändras i framtiden. Det föreslogs också krav på kvalificerad majoritet för ett beslut av riksdagen om att skilja en riksrevisor från uppdraget. Förslaget innebar vidare att konstitutionsutskottet får besluta om en särskild utredning som kan ligga till grund för att skilja en riksrevisor från uppdraget och ge justitieombudsmännen (JO) i uppdrag att biträda utskottet med en sådan särskild utredning. Därutöver föreslogs att en bestämmelse om samverkans- och uppgiftsskyldighet flyttas från vanlig lag till regeringsformen och förtydligas på så sätt att Riksrevisionen har rätt till den information som myndigheten begär.

3

2018/19:RS4 REDOGÖRELSE FÖR BEHANDLINGEN AV RIKSDAGENS SKRIVELSER TILL RIKSDAGSSTYRELSEN
  I betänkandet föreslog utskottet också ändringar i lagen med instruktion för
  Riksdagens ombudsmän och lagen om revision av statlig verksamhet m.m.
  Dessa ändringar är följdändringar med anledning av de föreslagna ändringarna
  i regeringsformen och riksdagsordningen. Därutöver lade utskottet på eget ini-
  tiativ fram lagförslag om följdändringar i lagen om revision av statlig verk-
  samhet m.m. och studiestödsdatalagen.
  Den 14 november 2018 biföll kammaren utskottets förslag (bet.
  2017/18:KU15, rskr. 2017/18:212 och bet. 2018/19:KU4, rskr. 2018/19:21).
  Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2019.
  Återstående delar av uppdraget till 2017 års Riksrevisionsutredning be-
  handlas i kommitténs slutbetänkande (2017/18:URF2) som överlämnades till
  riksdagsstyrelsen i februari 2018. I slutbetänkandet behandlades bl.a. frågor
  om effektivitetsrevisionens inriktning. Riksdagsstyrelsen beslutade i oktober
  2018 om en framställning om översyn av Riksrevisionen – övriga lagändringar
  (2018/19:RS5) som grundade sig på kommitténs slutbetänkande. I framställ-
  ningen föreslår riksdagsstyrelsen bl.a. ändringar i riksdagsordningen, lagen
  (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. och lagen (2002:1023)
  med instruktion för Riksrevisionen. Framställningen innehåller förslag om att
  om en riksrevisors uppdrag upphör i förtid får konstitutionsutskottet välja en
  tillförordnad riksrevisor för tiden till dess att en ordinarie riksrevisor har valts
  och tillträtt. Det föreslås att ansvaret för frågor om Riksrevisionen som myn-
  dighet ska samlas hos konstitutionsutskottet. Bland annat ska konstitutionsut-
  skottet svara för att revision sker av Riksrevisionen. Sambandet mellan riks-
  dagen och Riksrevisionen ska stärkas genom en förstärkning av Riksrevision-
  ens parlamentariska råd. För att ge uttryck för rådets stärkta ställning föreslås
  att det byter namn till riksdagens råd för Riksrevisionen. I bestämmelsen om
  effektivitetsrevisionens inriktning ska ordet samhällsnytta tas bort. Vidare fö-
  reslås att Riksrevisionens beslut att lägga ned en granskning ska redovisas, om
  den inte avsett endast förberedande åtgärder. I betänkande Översyn av Riksre-
  visionen – vissa frågor om riksdagen och Riksrevisionen m.m.
  (2018/19:KU14) föreslår konstitutionsutskottet att riksdagen antar förslagen
  till lagändringar i framställningen om översyn av Riksrevisionen – övriga
  lagändringar (2018/19:RS5), med undantag för de förslag som gäller 7 § lagen
  om revision av statlig verksamhet m.m., 11 § tredje stycket lagen med instruk-
  tion för Riksrevisionen och förslaget om ändring i studiestödsdatalagen. Skälet
  till att delar av riksdagsstyrelsens förslag avstyrks är huvudsakligen att försla-
  gen redan har tagits om hand i de ändringar som riksdagen beslutat om efter
  utskottets ovan redovisade initiativ i ärendet Översyn av Riksrevisionen –
  grundlagsfrågor (bet. 2018/19:KU4, rskr. 2018/19:21).
  Konstitutionsutskottet föreslår att ändringarna i betänkande 2018/19:KU14
  ska träda i kraft den 1 april 2019. Riksdagen ska besluta om utskottets förslag
  den 14 februari i år.
  2017 års Riksrevisionsutredning föreslog även i sitt slutbetänkande
  (2017/18:URF2) att frågan om karens för en riksrevisor som lämnar sitt upp-

4

REDOGÖRELSE FÖR BEHANDLINGEN AV RIKSDAGENS SKRIVELSER TILL RIKSDAGSSTYRELSEN 2018/19:RS4

drag samt frågan om riksrevisorernas anställningsförmåner borde utredas vidare. Riksdagsstyrelsen beslutade den 10 oktober 2018 att en särskild utredare skulle tillsättas för att föreslå bestämmelser om avgångsvillkor och karens för riksrevisorer. Enligt direktiven ska uppdraget redovisas senast den 27 maj 2019.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

3. Riksdagens skrivelse nr 42

Registrering av gåvor till riksdagsledamöter och registrering av vissa skulder m.m.

Bet. 2016/17:KU9, rskr. 2016/17:42

Tidigare redovisad, se redog. 2017/18:RS6 (p. 3) Skrivelsen är slutbehandlad.

Förslagspunkt 4* om att utreda en anpassning till den allmänna dataskyddsförordningen av dels den nya lagen (2016:1117) om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter, dels lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen. Riksdagsstyrelsen gav i december 2016 i uppdrag åt riksdagsdirektören att utreda en anpassning till den allmänna dataskyddsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG) i enlighet med tillkännagivandet (dnr 657-2016/17). En promemoria togs fram och i februari 2018 beslutade riksdagsstyrelsen om en framställning till riksdagen med förslag om ändringar i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen och i lagen (2016:1117) om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter (2017/18:RS7).

Riksdagsstyrelsens framställan bereddes av konstitutionsutskottet under våren 2018 (bet. 2017/18:KU25). Konstitutionsutskottets förslag innebar att de aktuella lagarna anpassas till att den generella regleringen av behandling av personuppgifter sedan den 25 maj 2018 finns i den allmänna dataskyddsförordningen och inte i personuppgiftslagen. Förslagen innebar i princip ingen förändring för den personuppgiftsbehandling som tidigare skett enligt lagarna. Riksdagen beslutade i enlighet med konstitutionsutskottets förslag och lagförslagen trädde i kraft den 25 maj 2018 (bet. 2017/18:KU25, rskr. 2017/18:227). Skrivelse 2016/17:42 är därmed slutbehandlad.

5

2018/19:RS4 REDOGÖRELSE FÖR BEHANDLINGEN AV RIKSDAGENS SKRIVELSER TILL RIKSDAGSSTYRELSEN

Riksmötet 2017/18

4. Riksdagens skrivelse nr 243

Interparlamentariska unionen (IPU) Redog. 2017/18:RS3, bet. 2017/18:UU16 Skrivelsen är slutbehandlad.

I redogörelsen redovisas verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska IPU-delegationens arbete under 2017. Den 25 april 2018 beslutade riksdagen att lägga riksdagsstyrelsens redogörelse 2017/18:RS3 till handlingarna.

5. Riksdagens skrivelse nr 244

Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) Redog. 2017/18:RS2, bet. 2017/18:UU17

Skrivelsen är slutbehandlad.

I redogörelsen redovisas verksamheten inom Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) och den svenska PA-UfM- delegationens arbete under 2017. Den 25 april 2018 beslutade riksdagen att lägga riksdagsstyrelsens redogörelse 2017/18:RS2 till handlingarna.

6. Riksdagens skrivelse nr 326

Behandlingen av riksdagens skrivelser Redog. 2017/18:RS6, bet. 2017/18:KU21 Skrivelsen är slutbehandlad.

Förslagspunkt 5 om riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen: Den 30 maj 2018 beslutade riksdagen att lägga riksdagsstyrelsens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen (2017/18:RS6) till handlingarna (bet. 2017/18:KU21, rskr. 2017/18:326). Den 14 februari 2019 beslutar riksdagsstyrelsen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna (rskr. 2017/18:326). Skrivelsen är slutbehandlad.

7. Riksdagens skrivelse nr 420

Säkerhetsskyddet i riksdagen och dess myndigheter bet. 2017/18:KU40, rskr. 2017/18:420 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Förslagspunkt 5 om säkerhetsskyddet i riksdagen och dess myndigheter*: Riksdagen antog i maj 2018 en ny säkerhetsskyddslag (2018:585) som ersätter den nuvarande säkerhetsskyddslagen (1996:627). Den nya säkerhetsskyddslagen träder i kraft den 1 april 2019 (prop. 2017/18:89, bet. 2017/18:JuU21, rskr. 2017/18:289). Bestämmelserna i 2 kap. 5 §, 3 kap. och 4 kap. 1–3 §§ säkerhetsskyddslagen gäller för riksdagen och dess myndigheter.

6

REDOGÖRELSE FÖR BEHANDLINGEN AV RIKSDAGENS SKRIVELSER TILL RIKSDAGSSTYRELSEN 2018/19:RS4

Till följd av att den nya säkerhetsskyddslagen antogs uppmanade riksdagen, på förslag av konstitutionsutskottet, i juni 2018 riksdagsstyrelsen att se över bestämmelserna om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter och att föreslå de ändringar som bedöms nödvändiga (bet. 2017/18:KU40, rskr. 2017/18:420). Med anledning av tillkännagivandet beslutade riksdagsstyrelsen den 12 december 2018 om en framställning om en ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter (framst. 2018/19:RS6). I framställningen föreslås att den nya lagen ska träda i kraft den 1 april 2019. Inom Riksdagsförvaltningen övervägs behovet av kompletteringar till och ändringar av den nya lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter. Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

8. Riksdagens skrivelse nr 7

Riksrevisionens ledningsstruktur Bet. 2018/19:KU6, rskr. 2018/19:7 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Riksdagen har, på förslag av konstitutionsutskottet, riktat ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över Riksrevisionens ledningsstruktur*. Utredningen bör enligt betänkandet redovisa sitt uppdrag så att förslaget kan beredas och ligga till grund för en framställning som lämnas till riksdagen under hösten 2019. Riksdagsstyrelsen beslutade den 12 december 2018 att sammankalla en sådan kommitté. Enligt utredningsdirektiven ska kommittén senast den 31 maj 2019 lämna ett förslag till ledningsstruktur. Skrivelsen är inte slutbehandlad.

9. Riksdagens skrivelse nr 78

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2018/19:1, redog. 2017/18:RS1, bet. 2018/19:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Förslagspunkt 1 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1, led a) om anvisning av anslagen för budgetåret 2019 inom utgiftsområde 1, led c) om låneram för Riksdagsförvaltningen: Riksdagsstyrelsen beslutade den 12 december 2018 om anslagsdirektiv för budgetåret 2019 för Riksdagsförvaltningen och när det gäller led a) om anvisning av anslagen inom utgiftsområde 1: i fråga om Riksdagsförvaltningens anslag 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m., 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag och 2:3 Riksdagens fastighetsanslag.

Förslagspunkt 1 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1, led d) om investeringsplan för riksdagens fastigheter: Riksdagsdirektören beslutade om internbudgeten för Riksdagsförvaltningen den 8 februari 2019. I internbudgeten ingår även en investeringsbudget. Investeringsbudgeten ingår i Riksdagsförvaltningens verksamhetsplan för 2019 som beslutades av riksdagsstyrelsen den 12 december 2018.

7

2018/19:RS4 REDOGÖRELSE FÖR BEHANDLINGEN AV RIKSDAGENS SKRIVELSER TILL RIKSDAGSSTYRELSEN
  Förslagspunkt 1 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1, led a) om anvisning
  av anslagen för budgetåret 2019 inom utgiftsområde 1 och led e) om anslags-
  finansiering av anläggningstillgångar hos Riksdagens ombudsmän (JO):
  Riksdagsstyrelsen beslutade den 12 december 2018 om anslagsdirektiv för
  budgetåret 2019 för Riksdagens ombudsmän (JO) och när det gäller led a) om
  fördelning av anslagen inom utgiftsområde 1: i fråga om Riksdagens ombuds-
  män (JO) anslaget 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO).
  Förslagspunkt 2 om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2017: Den
  14 februari 2018 beslutade riksdagsstyrelsen att fastställa Riksdagsförvalt-
  ningens årsredovisning för 2017. Riksdagen beslutade den 17 december 2018
  att lägga Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2017
  (2017/18:RS1) till handlingarna.
8 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2019
Redogörelsen bereds i utskott

Händelser

Inlämnad: 2019-02-20 Bordlagd: 2019-02-26 Hänvisad: 2019-02-27 Motionstid slutar: 2019-03-13