Verksamhetsredogörelse för Riksdagens arvodesnämnd 2018

Redogörelse 2018/19:RAR1

Redogörelse till riksdagen 2018/19:RAR1

Verksamhetsredogörelse för Riksdagens arvodesnämnd 2018

Till riksdagen

Riksdagens arvodesnämnd ska enligt 12 § lagen (2012:883) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd senast den 22 februari varje år lämna en redogörelse till riksdagen för sin verksamhet under det senaste kalenderåret. I redogörelsen ska nämnden även redovisa verksamhetens kostnader.

Nämnden lämnar härmed följande redogörelse till riksdagen.

Stockholm den 22 januari 2019

Johan Hirschfeldt ordförande

Sven Johannisson sekreterare

1

2018/19:RAR1 VERKSAMHETSREDOGÖRELSE FÖR RIKSDAGENS ARVODESNÄMND 2018

Inledning

Riksdagens arvodesnämnd är en självständig myndighet under riksdagen. Nämnden har tre huvuduppgifter. En av dem är att fastställa månadsarvodet för riksdagens ledamöter. Den andra huvuduppgiften är att fatta beslut om ekonomiska avgångsförmåner (främst inkomstgaranti respektive ekonomiskt omställningsstöd) för riksdagsledamöter som lämnar sitt uppdrag. Slutligen är det en uppgift för nämnden att pröva frågor om jämkning av inkomstgaranti respektive ekonomiskt omställningsstöd. I tre avsnitt nedan redovisas nämndens verksamhet när det gäller dessa uppgifter.

Nämndens verksamhet styrs av bestämmelserna i lagen (2012:883) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd. Materiella regler av betydelse för verksamheten finns i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter (nedan benämnd ersättningslagen). För ärendehandläggningen gäller i övrigt bestämmelserna i förvaltningslagen (2017:900). Nämnden har också antagit en arbetsordning.

Sammansättning

Ledamöterna i nämnden har valts av riksdagen. Under 2018 hade nämnden följande sammansättning:

f.d. hovrättspresident Johan Hirschfeldt, ordförande

hovrättspresident Fredrik Wersäll, ersättare för ordföranden (t.o.m. den 28 november 2018)

justitieråd Gudmund Toijer, ersättare för ordföranden (fr.o.m. den 28 november 2018)

f.d. landshövding Barbro Holmberg

f.d. landshövding Peter Egardt.

Som sekreterare tjänstgjorde hovrättsråd Sven Johannisson. Riksdagsförvaltningen utför kansligöromål för nämndens räkning. Förvalt-

ningens dataskyddsombud är dataskyddsombud även för nämnden.

Arvoden till nämndens ledamöter fastställs av riksdagsstyrelsen. Sekreterarens arvode fastställs av nämnden. Nämnden fattar också beslut om ersättning till dem som utför kansligöromål för nämndens räkning.

Sammanträden

Under verksamhetsåret har nämnden sammanträtt fyra gånger. Sammanträdena har ägt rum i Stockholm. Härutöver har nämnden vid fyra tillfällen fattat beslut genom kontakter via e-post mellan nämndens ledamöter.

2

VERKSAMHETSREDOGÖRELSE FÖR RIKSDAGENS ARVODESNÄMND 2018 2018/19:RAR1

Beslut om ledamotsarvodet

Enligt 3 kap. 1 § ersättningslagen är det nämndens uppgift att fastställa ett månadsarvode för ledamöter av riksdagen. Denna ordning har gällt sedan 1994 när nämnden inrättades. I samband med detta upphörde också den tidigare ordningen med en koppling mellan ledamotsarvodet och lönerna för vissa grupper av statliga tjänstemän.

Nämndens bedömning av arvodesfrågan utgår från de överväganden som gjordes när arvodessystemet sågs över av riksdagen 1998 (förs. 1998/99:RFK3, bet. 1998/99:KU1, rskr. 1998/99:95). Då föreslogs en engångsvis höjning av arvodesnivån. I anslutning till detta gjordes vissa uttalanden om nivån. Konstitutionsutskottet ställde sig då bakom de skäl som förslaget byggde på. Dessa skäl tog sikte på ledamöternas ställning i det demokratiska systemet, den arbetsinsats uppdraget förutsätter och de särskilda förhållanden som gäller för uppdraget. Härtill kom att det är angeläget att kunna rekrytera personer från tillräckligt breda samhällsskikt samt att arvodet var lågt såväl vid en internationell jämförelse som vid en jämförelse med vissa förtroendevalda i större kommuner och landsting.

När det gällde arvodesförändringar ansågs det i förslaget till riksdagen att nämnden borde beakta den allmänna löneutvecklingen på arbetsmarknaden och värdera riksdagsarvodet ur ett brett perspektiv.

Det finns inget krav på att det ska ske en årlig förändring av arvodet. Under senare år har dock arvodet ändrats årligen genom beslut under hösten. Beslut om arvodet får inte överklagas.

Beslut i arvodesfrågan bereds genom att sekreteraren tar fram uppgifter om de avtal som slutits på arbetsmarknaden under året. Dessutom inhämtas statistik över löneutvecklingen.

Årets beslut om ledamotsarvodet innebar att arvodet höjdes med 1 500 kronor till 66 900 kronor per månad fr.o.m. den 1 november 2018, vilket motsvarar ca 2,3 procent. I de överväganden som låg till grund för beslutet beaktade nämnden de löneförändringar under 2018 som ägt rum på arbetsmarknaden.

Ledamotsarvodet betalas från anslaget 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. inom utgiftsområde 1.

I bilagan finns en redovisning av hur ledamotsarvodet utvecklats sedan 1994.

Beslut om ekonomiska avgångsförmåner

Sedan den 1 maj 2014 är det en uppgift för nämnden att fatta beslut om ekonomiska avgångsförmåner. Avgångsförmåner i form av stödåtgärder för återgång till arbetsmarknaden fattar Riksdagsförvaltningen beslut om.

Beslut om rätt till inkomstgaranti respektive ekonomiskt omställningsstöd fattas av nämnden när en ledamot lämnat riksdagen. Besluten bygger på underlag från Riksdagsförvaltningen. Ledamoten begär således inte att rätten till

3

2018/19:RAR1 VERKSAMHETSREDOGÖRELSE FÖR RIKSDAGENS ARVODESNÄMND 2018  
  garanti eller stöd ska fastställas. Däremot är det upp till den som vill ha garan-
  tin eller stödet utbetalt att begära det hos Statens tjänstepensionsverk (SPV).
  Eftersom andra inkomster påverkar storleken på det belopp som ska betalas ut
  ska stödets mottagare ange vilka inkomster han eller hon beräknar att få. Dessa
  uppgifter ligger sedan till grund för preliminära utbetalningar. Året efter det
  att stödet betalats ut ska mottagaren lämna en s.k. årsuppgift till SPV och ange
  hur stora inkomsterna faktiskt blev under året. Därefter gör verket en avstäm-
  ning mot det belopp som betalats ut.  
  Även Sveriges ledamöter i Europaparlamentet har rätt till inkomstgaranti.
  Det följer av de övergångsbestämmelser som meddelades i anslutning till att
  lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamen-
  tet upphävdes. I praktiken är bestämmelserna om inkomstgaranti bara tillämp-
  liga på garantitagare som lämnat Europaparlamentet före sommaren 2009.
  Nämnden fattar alltså inte några nya beslut om dessa.  
  Närmare information om reglerna för ekonomiska avgångsförmåner finns i
  en särskild promemoria som finns tillgängligt på nämndens webbplats.  
  Under det gångna året har nämnden fattat beslut om rätt till ekonomiska
  avgångsförmåner i 114 ärenden. I följande tabell anges hur många beslut som
  fattats i respektive kategori.  
     
  Typ av beslut Antal
  1 års inkomstgaranti 2
  2 års inkomstgaranti 8
  5 års inkomstgaranti 10
  Inkomstgaranti fram till 65 års ålder 49
  Förskjuten inkomstgaranti 4
  Ekonomiskt omställningsstöd 3 månader 4
  Ekonomiskt omställningsstöd 6 månader 4
  Ekonomiskt omställningsstöd 1 år 33
  Summa 114

Med förskjuten inkomstgaranti avses beslut om inkomstgaranti som gäller en ledamot som återinträtt i riksdagen och därefter på nytt lämnat uppdraget. I dessa fall fattas ett nytt beslut med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid den nya avgången.

Kostnaden för ekonomiskt omställningsstöd och inkomstgaranti betalas från anslaget 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. inom utgiftsområde 1.

4

VERKSAMHETSREDOGÖRELSE FÖR RIKSDAGENS ARVODESNÄMND 2018 2018/19:RAR1

Tillsynsverksamheten i fråga om inkomstgarantier och ekonomiskt omställningsstöd

Gällande ordning

I 12 och 13 kap. ersättningslagen finns bestämmelser om jämkning av inkomstgaranti respektive ekonomiskt omställningsstöd. Den första jämkningsgrunden tar sikte på fall där förmånstagaren utfört förvärvsarbete i väsentlig omfattning åt någon annan utan att ta ut en skälig ersättning för det. Jämkning kan också ske i de fall förmånstagaren redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet och denna har reducerats på grund av avdrag för avsättning till periodiseringsfond, upphovsmannakonto, expansionsfond, eget pensionssparande eller underskott av annan verksamhetsgren. Den tredje jämkningsgrunden avser fall där förmånstagaren redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet där det ingår arbetsinkomster. Vidare gäller som en fjärde jämkningsgrund att jämkning kan komma i fråga om förmånstagaren gjort sig skyldig till viss brottslighet. Slutligen kan jämkning aktualiseras om förmånstagaren inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att återgå till förvärvsarbete. Denna jämkningsgrund gäller bara i de fall där förmånstagaren har rätt till inkomstgaranti eller ekonomiskt omställningsstöd längre tid än ett år. Vid bedömningen av jämkningsfrågan ska särskilt beaktas om och hur den som tar emot den ekonomiska förmånen har tagit del av de stödåtgärder för omställning som Riksdagsförvaltningen erbjuder.

Huvuddragen i tillsynsverksamheten

Tillsynsärendena består i huvudsak av två typer av ärenden. Den ena avser de äldre reglerna som syftar till att säkerställa att rätt inkomst läggs till grund för den avräkning som sker för andra inkomster. Den andra gruppen av tillsynsärenden anknyter till den jämkningsgrund som kan tillämpas om en tidigare ledamot inte vidtar tillräckliga åtgärder för att återgå till förvärvsarbete. De som tas ut för granskning på den grunden granskas dock även regelmässigt i enlighet med de nyss nämnda äldre bestämmelserna eftersom dessa är tillämpliga även i dessa fall.

Med utgångspunkt i de årsuppgifter som förmånstagarna lämnar till SPV gör nämnden ett urval av förmånstagare som granskas närmare. Resultatet av denna granskning läggs sedan i förekommande fall till grund för beslut om att inleda ett tillsynsärende gentemot en förmånstagare. Nämnden har delegerat till ordföranden att fatta beslut om att inleda sådana ärenden. Besluten dokumenteras i protokoll och expedieras till den berörda förmånstagaren. I samband med detta lämnas också en skriftlig information om ärendet.

Under den fortsatta beredningen av tillsynsärendet begär nämnden in uppgifter från förmånstagaren och från Riksdagsförvaltningen. I vissa fall hörs förmånstagaren muntligen inför nämnden. Uppgifter som lämnas kan kontrolleras hos Skatteverket.

Beslut om jämkning får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

5

2018/19:RAR1 VERKSAMHETSREDOGÖRELSE FÖR RIKSDAGENS ARVODESNÄMND 2018

Tillsynen under 2018

Under verksamhetsåret har utbetalningar av inkomstgaranti som gjordes under 2017 granskats. Fyra ärenden inleddes som rör förmånstagare som inte granskats tidigare. Härutöver har tillsynsärenden inletts beträffande fyra förmånstagare som längre tillbaka varit föremål för nämndens tillsynsverksamhet.

När det gäller de förmånstagare som inte tidigare granskats rörde det sig i samtliga fall om relativt nya beslut om avgångsförmånen. I dessa fall var därmed samtliga jämkningsgrunder tillämpliga. Ingen av dem hade nyttjat det stöd för omställning som Riksdagsförvaltningen erbjuder. I tre av ärendena hade förmånstagarna återgått till förvärvsarbete. På grund av det och eftersom någon annan jämkningsgrund inte heller var aktuell avskrev nämnden ärendena. I det fjärde fallet – som ännu inte avgjorts – avropade förmånstagaren stödet under ärendets handläggning.

Som nyss nämnts har några ärenden inletts beträffande förmånstagare som granskats tidigare. I samtliga fall var det fråga om personer som har rätt till inkomstgaranti fram till dess att de fyller 65 år. Tanken med att granska dem på nytt var att kontrollera om förhållandena under den tid som gått ändrats på något sätt som kan ha betydelse för frågan om jämkning av inkomstgarantin. Besluten om förmånerna hade i dessa fall fattats före införandet av den jämkningsgrund som är kopplad till utnyttjandet av stödåtgärder för omställning. I dessa fall var alltså endast de äldre jämkningsreglerna som tar sikte på de inkomster som ska samordnas med inkomstgarantin tillämpliga. Efter att förmånstagarna fått yttra sig fann nämnden inte skäl att vidta någon åtgärd och ärendena skrevs av.

Härutöver ska nämnas att ett ärende från föregående år följts upp och skrivits av.

Under 2017 avgjorde nämnden ett ärende där frågan var om garantitagaren tagit ut skälig ersättning för utfört arbete i ett eget aktiebolag. Nämnden ansåg att han inte hade gjort det. Hans inkomstgaranti jämkades med 60 000 kronor, varvid nämnden bl.a. beaktade den arbetstid som garantitagaren lagt ned. Be- slutet överklagades men har nu fått laga kraft efter det att Högsta förvaltningsdomstolen beslutat att inte meddela prövningstillstånd i målet.

Kostnader

Kostnaderna för nämndens verksamhet betalas från anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag inom utgiftsområde 1. Utvecklingen av nämndens kostnader framgår av följande tabell:

Kostnad (kronor) År 2015 År 2016 År 2017 År 2018
Ledamöter och personal 262 488 358 332 323 900 373 007
Övrig driftskostnad 2 279 1 020 1 280 1 332
Summa 264 767 359 352 325 180 374 009

6

VERKSAMHETSREDOGÖRELSE FÖR RIKSDAGENS ARVODESNÄMND 2018 2018/19:RAR1

Under 2018 ökade kostnaderna för nämndens verksamhet. I huvudsak berodde det på att kostnaden för sekreterarens arbete ökat som en följd av att antalet ärenden om ekonomiska avgångsförmåner var väsentligt högre än föregående år. Det stora antalet ärenden om sådana förmåner är en naturlig följd av riksdagsvalet.

Övrigt

Under året har nämnden besvarat en remiss från Riksdagsförvaltningen. Nämnden har tagit emot tolv brev från allmänheten med frågor och synpunkter på ledamotsarvodet och de ekonomiska avgångsförmånerna. Flera telefonsamtal har också rört dessa ämnen.

7

2018/19:RAR1 VERKSAMHETSREDOGÖRELSE FÖR RIKSDAGENS ARVODESNÄMND 2018  
  BILAGA      
  Utvecklingen av riksdagsledamöternas arvode  
         
  Förändring fr.o.m. Arvodets storlek Höjning Höjning
    (kronor) (kronor) (procent)
  1994-10-01 26 500    
  1996-01-01 27 500 1 000 3,8
  1997-01-01 29 500 2 000 6,8
  1998-01-01 30 300 800 2,7
  1999-01-01 36 000 5 700 12,2
  1999-10-01 38 000 2 000 5,5
  2000-10-01 40 000 2 000 5,2
  2001-10-01 41 500 1 500 3,7
  2002-11-01 43 200 1 700 4,1
  2003-11-01 45 000 1 800 4,2
  2004-11-01 46 400 1 400 3,1
  2005-11-01 48 000 1 600 3,5
  2006-11-01 49 200 1 200 2,5
  2006-10-02 51 200 2 000 4,1
  2007-11-01 52 900 1 700 3,2
  2008-11-01 54 500 1 600 3,0
  2009-11-01 55 000 500 0,9
  2010-11-01 56 000 1 000 1,8
  2011-11-01 57 000 1 000 1,8
  2012-11-01 58 300 1 300 2,3
  2013-11-01 59 800 1 500 2,6
  2014-11-01 61 000 1 200 2,0
  2015-11-01 62 400 1 400 2,3
  2016-11-01 63 800 1 400 2,2
  2017-11-01 65 400 1 600 2,5
  2018-11-01 66 900 1 500 2,3

Innan Riksdagens arvodesnämnd inrättades den 1 januari 1994 beslutade riksdagen själv om nivån på de ersättningar som skulle betalas ut till riksdagens ledamöter.

Beslutet om höjningen per den 1 januari 1999 fattades av riksdagen i samband med en översyn av riksdagsledamöternas arvodering. Av höjningen utgjorde 2 000 kronor en växling från kostnadsersättning till arvode.

Beslutet om en höjning per den 2 oktober 2006 fattades under våren 2007 med retroaktiv verkan. Det motiverades av att den skattepliktiga ersättningen om 3 771 kronor 50 öre som utgått till riksdagens ledamöter avskaffades fr.o.m. samma datum.

De höjningar som skett sedan 1994 innebär att arvodet ökat med 137,4 procent. I den siffran har de höjningar som beror på förändringar i kostnadsersättningen räknats bort. Om den förändringen inte räknas bort blir höjningen sedan 1994 i stället 152,5 procent.

8 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2019
Redogörelsen bereds i utskott

Händelser

Inlämnad: 2019-02-11 Bordlagd: 2019-02-12 Hänvisad: 2019-02-13 Motionstid slutar: 2019-02-27