Analysen av CETA

Skriftlig fråga 2016/17:1466 av Håkan Svenneling (V)

till Statsrådet Ann Linde (S)

Jag har tidigare ställt ett antal frågor till statsrådet gällande CETA, handelsavtalet mellan EU och Kanada. Avtalet har mött hård kritik, både från forskare, jurister och, inte minst, miljörörelsen. Det har uttryckts oro över bland annat arbetstagares rättigheter, välfärden och klimatet – men också över bristen på demokratisk insyn i förhandlingsprocessen.

Den 14 juli 2016 fick Kommerskollegium i uppdrag av regeringen att göra en snabbanalys av CETA. Resultatet blev en mycket positiv rapport, där kollegiet menar att det kontroversiella investeringsskyddet ICS (tidigare ISDS) är oproblematiskt. I rapporten lägger man stor vikt vid remissvaret från Uppsala universitet. Det gör man utan att nämna kopplingarna mellan ansvarig professor och Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut, där denne är ordförande. I sammanhanget bör nämnas att institutet aktivt bedriver opinionsbildning för investeringsskydd, såsom ICS. Myndigheter som Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket ansåg å sin sida att det inte var möjligt att göra en riktig konsekvensanalys med så snäva tidsramar. Jag har tidigare frågat statsrådet hur hon avser att ta till vara den kritiken (2016/17:638), men inga särskilda åtgärder verkar vidtas.

Den 4 januari i år fick Kommerskollegium på nytt uppdraget att analysera CETA. Denna gång rörande avtalets bestämmelser om investeringsskydd (inklusive domstolslösningen), offentlig upphandling, miljö- och hälsorelaterade frågor och tjänstehandel samt av forumet för regleringssamarbetet. Arbetet redovisades den 2 maj 2017.

Samtidigt som Kommerskollegium har som uppgift att verka för frihandel ska man alltså analysera de negativa effekterna gällande avtalets investeringsskydd. Detta ska även ses i sammanhang av att regeringen inte avser att remittera sin proposition innan den läggs fram till riksdagen.

Min fråga till statsrådet Ann Linde är:

Är det statsrådets bedömning att det är förenligt med Kommerskollegiums uppdrag att ta fram en rapport om konsekvenserna av CETA som potentiellt står i motsättning till kollegiets ordinarie verksamhet och om så är fallet, bedömer statsrådet att en sådan analys utgör ett tillräckligt underlag eller kommer ytterligare åtgärder vidtas för att komplettera denna?