Arbetskraftsinvandring

Skriftlig fråga 2017/18:374 av Cecilia Widegren (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-11-30
Överlämnad
2017-12-01
Anmäld
2017-12-04
Svarsdatum
2017-12-13
Sista svarsdatum
2017-12-13
Besvarad
2017-12-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Heléne Fritzon (S)

 

Det ska vara lätt att jobba och göra rätt för sig i Sverige. Arbetskraftsinvandringen har ett stort värde för Sveriges kompetensförsörjning och ekonomi.

Varje år bidrar arbetskraftsinvandringen till Sverige med ungefär 10 miljarder i ökad produktion och drygt 4 miljarder i skatteintäkter.

Vi vill därför att förutsättningarna för arbetskraftinvandring förbättras. Missbruk måste motverkas, men dagens tillämpning har lett till helt orimliga konsekvenser.

Det är helt orimligt att arbetskraftsinvandrare utvisas härifrån enbart på grund av att arbetsgivaren utan uppsåt har begått mindre eller smärre fel enligt villkoren för arbetstillstånd. Samma sak gäller om vederbörande har haft sjukfrånvaro under kortare tid och blivit utan inkomst på grund av att personen inte varit berättigad till svensk sjukförsäkring under denna period. Det torde inte ligga i proportionaliteten att detta är något som ligger den sökande i fatet vid framtida individuella bedömningar.

Individuella prövningar vid arbetstillstånd är ett koduttryck men torde även kräva proportionalitet.

Tyvärr tycks regeringen hysa ovilja och vara senfärdig, vilket leder till allvarliga konsekvenser såväl för enskilda som för arbetskraftsinvandringen till Sverige i stort. Sverige har fortsatt stora behov av arbetskraftsinvandring.

Såväl offentliga aktörer, såsom Arbetsförmedlingen, regioner, landsting och kommuner, som privata arbetar aktivt med att attrahera fler att jobba i de bristyrken Sverige har, i Sverige och utanför Sveriges gränser. Det är till och med så att behoven av arbetskraft är så stora att man använder skattemedel för att finansiera kampanjer i andra länder för att locka hit nya medarbetare till bristyrken.

För att inte smärre misstag, fel, avbrott eller kortare tids sjukdom ska ligga sökande till last bör proportionalitetsprincipen bli generell och inte bara handla om eventuella fel arbetsgivaren har begått. Är man inte berättigad till svenska välfärdssystem och det uppfattas som avbrott ska man använda proprotionalitetsprincipen om rimlighet vid bedömning.

Enligt riksdagens beslut ska regeringen senast till sommaren 2018 återkomma till riksdagen med förslag om proportionalitetsprincipen.

Utskottet skrev följande:

”Utskottet vill därför åter understryka att det är ytterst angeläget att regeringen skyndsamt återkommer med ett förslag som kan träda i kraft så snart som möjligt, dock senast den 1 juli 2018, och som stärker proportionaliteten och säkerställer att en arbetskraftsinvandrare inte ska utvisas på grund av att arbetsgivaren utan uppsåt begått mindre eller obetydliga fel i fråga om villkoren för arbetstillstånd, även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammat det. Det anförda föreslår utskottet att riksdagen ska tillkännage för regeringen.”

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:

 

Vilka åtgärder anser statsrådet och regeringen är nödvändiga att vidta för att stärka proportionalitetsprincipen generellt, så att inte bara smärre fel som arbetsgivaren själv har rättat till inte ska ligga arbetskraftsinvandrare i fatet?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:374 besvarad av Statsrådet Heléne Fritzon (S)



PAGE

2


Dnr Ju2017/09238/POL

Justitiedepartementet

Migrationsministern och biträdande justitieministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:374 av Cecilia Widegren (M) Arbetskraftsinvandring

Cecilia Widegren har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen anser är nödvändiga att vidta för att stärka proportionalitetsprincipen generellt, så att inte bara smärre fel som arbetsgivaren själv har rättat till inte ska ligga arbetskraftsinvandrare i fatet.

Jag vill inleda med att konstatera att det finns en bred samsyn kring att regelverket för arbetskraftsinvandring, som infördes av den tidigare borgerliga regeringen, måste förändras.

1 december trädde nya regler i kraft som ger Migrationsverket möjlighet att avstå från återkallelse av uppehållstillstånd när arbetsgivaren självmant har avhjälpt brister. Detta är ett första steg mot en lösning. Regeringen har även givit en utredare i uppgift att lämna förslag som möjliggör rättelse av mindre misstag efter det att Migrationsverket påtalat brister i villkoren. Utredaren ska lämna sina förslag om detta senast den 31 december, och regeringen avser att återkomma snarast möjligt med ett ordentligt berett förslag baserat på utredarens arbete.

Dessa förändringar är nödvändiga så att arbetstagare inte ska drabbas orimligt hårt av arbetsgivarnas misstag. Samtidigt ska invandringen till Sverige vara reglerad. Därför är det viktigt att eventuella möjligheter att korrigera avvikelser från villkoren som ligger till grund för uppehållstillstånd inte blir för långtgående.

Socialförsäkringsutskottet lade i höstas fram en lagrådsremiss som föreslog stärkt proportionalitet genom att anknytningen till Sverige ska vägas in vid bedömningen om huruvida ett uppehållstillstånd för arbete bör återkallas. Lagrådet konstaterade att ett genomförande av förslaget skulle innebära en grundläggande förändring av det nuvarande systemet för arbetskraftsinvandring. Regeringen anser snarare att det är själva avvikelsens karaktär som ska vara avgörande.

Jag vill slutligen bemöta påståendet om att regeringen varit ”senfärdig” i sitt hanterande av frågan. Regeringen har i svar på frågorna 2016/17:1541 och 1545 redan klargjort för Widegren att förslaget om möjligheten att korrigera brister i villkoren brutits ur betänkandet Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2016:91) just i syfte att snabbt få till en förändring. Samtidigt måste lagstiftningsprocessen få ta sin tid. Detta blev extra tydligt då de borgerliga partierna tyckte att lagstiftningsprocessen gått för långsamt och därför presenterade tidigare nämnda utskottsinitiativ. Lagrådet avstyrkte lagförslaget och bekräftade i sitt yttrande att det här är en komplex fråga som behöver ett gediget beredningsunderlag. Något som saknats då de borgerliga partiernas förslag skyndats fram.

Stockholm den 13 december 2017

Heléne Fritzon

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.