Arbetslöshetsmålet
Skriftlig fråga 2016/17:1613 av Fredrik Christensson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-06-16
- Överlämnad
- 2017-06-16
- Anmäld
- 2017-06-19
- Svarsdatum
- 2017-06-28
- Sista svarsdatum
- 2017-06-28
- Besvarad
- 2017-06-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
I veckan presenterades Arbetsförmedlingens prognos över arbetslösheten de kommande åren. Arbetslösheten minskar från 7,0 procent 2016 till 6,6 procent i år, men ökar till 6,7 procent 2018 enligt deras prognos.
Regeringen har satt som mål att ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Statsministern meddelade även i december 2016 att regeringens delmål är att arbetslösheten ska vara under sex procent år 2018. (Aftonbladet den 13 december 2016)
Arbetsförmedlingens prognos är långt ifrån regeringens mål för år 2018. För att minska arbetslösheten krävs verkningsfulla reformer. Hittills har regeringens reformer för minskad arbetslöshet varit misslyckade. 32 000 utlovade traineejobb har blivit knappt 500 stycken, och 31 000 utlovade extra tjänster har blivit knappt 3 000 stycken.
Min fråga till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson är därför:
Vad avser ministern att presentera för reformer för att uppnå regeringens mål på en arbetslöshet under 6 procent år 2018?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1613 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Dnr A2017/01301/SV | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
Arbetsmarknads- och etableringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1613 av Fredrik Christensson (C) och fråga 2016/17:1617 av Jenny Petersson (M) om Regeringens arbetslöshetsmål
Fredrik Christensson har frågat mig vad jag avser att presentera för reformer för att nå regeringens mål på en arbetslöshet under 6 procent år 2018. Jenny Petersson har frågat mig om regeringen kommer att ompröva sitt arbetslöshetsmål, eller om jag fortfarande bedömer att regeringen kommer att hålla vallöftet om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020.
Regeringens mål att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så att Sverige når lägst arbetslöshet i EU 2020 ligger fast. Ett sysselsättningspolitiskt ramverk med ett tydligt mål är en viktig del för att nå resultat. Målet tydliggör prioriteringarna och styr den ekonomiska politiken varje enskilt år, även inför 2018.
Samtidigt har förutsättningarna att nå målet om lägst arbetslöshet i EU 2020 försämrats sedan målet först presenterades. Vi ser nu en ökning av antalet inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det är en väntad utveckling i spåren av det mycket stora flyktingmottagandet under 2015 som innebär att fler nu söker etablering på svensk arbetsmarknad.
Regeringen arbetar aktivt för att stärka vägarna till arbete för nyanlända likväl som för andra som befinner sig i arbetslöshet. Arbetsförmedlingen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken har styrts om till att bättre rusta arbetslösa för att kunna ta de jobb som finns och växer fram. De har också styrts för att bättre möta arbetsgivares behov av kompetensförsörjning. Såväl Arbetsförmedlingen som regeringens egna prognoser spår fortsatt god jobbutveckling kommande år.
Sedan regeringen tillträdde har 200 000 fler personer kommit i arbete och omkring 70 procent av sysselsättningsökningen har tillkommit bland utrikes födda. Sysselsättningsgraden bland utrikes födda är nu den högsta sedan SCB började mäta på ett jämförbart sätt, 2005. Sedan regeringen tillträdde har arbetslösheten minskat trendmässigt varje månad.
Den trenden har hållit i sig även under våren och arbetslösheten är nu 6,7 procent. Ungdomsarbetslösheten är också på väg ner och är nu 17,3 procent. Det är den lägsta nivån i Sverige sedan 2003.
Regeringen genomför fortsatt stora satsningar i fler jobb bl.a. genom kunskapslyft och infrastruktursatsningar. Kunskapslyftet kommer fullt utbyggt 2019 innebära närmare 70 000 fler utbildningsplatser och innehåller ett nytt studiestartsstöd för att fler arbetslösa ska börja studera och därmed stärka sina möjligheter att på sikt få ett arbete. Vidare genomförs också stora investeringar i skola, vård och omsorg bl.a. genom välfärdsmiljarderna till kommuner och landsting som tillsammans med tidigare satsningar uppgår till över 30 miljarder kronor nästa år.
Åtgärderna är många och arbetet för att stärka vägen till jobb för fler kommer att fortsätta. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ytterligare förslag som kan bidra till att sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar.
Trots att arbetslöshetsmålet blivit svårare att nå finns det ingen anledning att revidera målet. Jobben är fortfarande regeringens viktigaste fråga, med sikte på EU:s lägsta arbetslöshet 2020.
Stockholm den 28 juni 2017
Ylva Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.