Avsiktsförklaringen med Kuba

Skriftlig fråga 2016/17:1293 av Birgitta Ohlsson (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-04-26
Överlämnad
2017-04-27
Anmäld
2017-04-28
Sista svarsdatum
2017-05-03
Svarsdatum
2017-05-09
Besvarad
2017-05-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Isabella Lövin (MP)

 

En förhoppning hos Sverige, EU och USA var att man genom att bryta isoleringen med Kuba skulle få landet att gå i en mer demokratisk riktning. Biståndsministern har uttryckt att Kuba genomgår en ”öppning gentemot omvärlden” och att den svenska regeringen tack vare dialogen uppmanat den kubanska att ratificera de grundläggande konventionerna om mänskliga rättigheter (Aftonbladet den 29 september 2016).

Men inget har hänt sedan dess. Regimen fortsätter att förtrycka sina medborgare. Inga reformer har antagits som ens på pappret vittnar om att en kubansk vår kan stå för dörren. Tvärtom lever demokratiaktivisterna på ön under ett fortsatt hårt tryck. Diktaturen framstår stärkt inför omvärldens legitimitet och tystnad inför människorättskränkningarna. MR-organisationen Civil Rights Defenders rapporterar att bilden i den kubanska demokratirörelsen i stället är att omvärldens nya relation till den kubanska regeringen har skapats på bekostnad av relationerna till demokratirörelsen.

Detta händer samtidigt som demokratin backar globalt för elfte året i rad. Kränkningar av politiska rättigheter ökar. I sin skrivelse om krympande demokratiskt utrymme från mars i år uttrycker Sida att det finns ”mycket begränsad kunskap om hur effektiva ansträngningarna att genom politisk dialog motverka det krympande utrymmet har varit”. Detta tycker vi liberaler är oroande. Svenska skattepengar ska inte slösas på ineffektivt bistånd, och Sverige som stat ska inte bidra till att ekonomiskt stärka diktaturer. Regeringen har en skyldighet att precisera vilka mål man hoppas kunna nå med sin diplomatiska strategi på Kuba.

Den 18 december 2015 undertecknades en avsiktsförklaring med Kuba, som är giltig i två år. Ett lämpligt mål att ställa upp inför tvåårsdagen är att alla politiska fångar har släppts och att trakasserierna mot demokratirörelsen har upphört. Kan den kubanska regeringen inte visa på några framgångar vad gäller demokratiseringen och MR-respekten är det helt orimligt att förlänga samarbetet. Sverige ska då bryta avsiktsförklaringen.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:

 

Anser statsrådet och regeringen att den svenska strategin kommer att övertyga den kubanska diktaturen att gå i en demokratisk riktning?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1293 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Utrikesdepartementet

Statsrådet Lövin

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1293 av Birgitta Ohlsson (L) Avsiktsförklaringen med Kuba

Birgitta Ohlsson har frågat mig huruvida jag och regeringen anser att den svenska strategin kommer att övertyga den kubanska diktaturen att gå i en demokratisk riktning.

Regeringen delar Birgitta Ohlssons oro för den senaste tidens tendenser på minskat utrymme för det civila samhällets möjligheter att verka i landet. Även det faktum att takten i reformprocessen i princip har avstannat är bekymrande. Vi menar att politiska och ekonomiska reformer är avgörande för att utvecklingen i Kuba ska gå i en positiv riktning.

I vår politiska dialog med Kuba är den svenska regeringen tydlig. Att verka för respekt för medborgerliga och politiska rättigheter är en hörnsten i svensk utrikespolitik och i vårt utvecklingssamarbete.

Sveriges strategi för utvecklingssamarbete skapar möjligheter för att stödja moderniseringsprocessen i landet och bidra till stärkt demokrati och jämställdhet samt främja respekten för mänskliga rättigheter. EU:s avtal om samarbete och dialog med Kuba, som för närvarande behandlas i Europaparlamentet, ger ytterligare en plattform för dialog och påverkan.

Idag finner nära en tredjedel av den kubanska arbetsstyrkan sin försörjning i den privata sektorn. Resandet till och från Kuba har ökat exponentiellt sedan liberaliseringen av reserestriktioner och allt fler kubaner har tillgång till internet och sociala medier – om än från en mycket låg nivå. Till detta kommer den politiska övergång som kommer att äga rum när Raúl Castro i februari 2018 lämnar över presidentmakten till en efterföljare.

Det är mot denna bakgrund som Sverige, i likhet med en lång rad andra länder, har valt att öppna upp för en dialog med Kuba. Vår avsikts-förklaring om utvecklingssamarbete och politisk dialog ger oss en plattform för att samarbeta kring frågor som mänskliga rättigheter, demokrati och ekonomisk utveckling i enlighet med strategin. Därtill frågor om forskning, miljö och klimat.

Vårt engagemang för det kubanska folket ska vara brett och långsiktigt. Förändringsaktörer finns på många nivåer i samhället och dessa kan stödjas på olika sätt. Det civila samhället är helt centralt i detta avseende. Sverige ska enbart stödja insatser som främjar politiska och ekonomiska reformer. I ett skede där Kuba står inför en politisk och ekonomisk transition och det kubanska samhället befinner sig i förändring är vi övertygade om att en återgång till en isoleringspolitik är fel väg att gå.

Stockholm den 9 maj 2017

Isabella Lövin

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.