Barnens bästa i vårdnadstvister

Skriftlig fråga 2012/13:619 av Ahlberg, Ann-Christin (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-06-25
Anmäld
2013-06-26
Besvarad
2013-07-03
Besvarad
2013-07-09
Svar anmält
2013-08-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 juni

Fråga

2012/13:619 Barnens bästa i vårdnadstvister

av Ann-Christin Ahlberg (S)

till justitieminister Beatrice Ask (M)

När föräldrarna till ett barn separerar kan det uppstå konflikter. Konflikterna kan röra umgängesrätt och boende. I de allra flesta fall kan föräldrarna hantera konflikterna och komma överens om vilka regler som ska gälla. Det förekommer dock att föräldrarna inte kan hantera konflikterna utan måste driva frågan vidare för att få hjälp att hitta en gemensam överenskommelse. De allra flesta föräldrar vill sina barns bästa och vill ha umgängesrätt och vara delaktiga i sina barn.

För en tid sedan rapporterades i medierna om en treårig flicka som hade dödats av sin mamma. Föräldrarna var inte överens om hur umgänget skulle regleras, och mamman uttalade hot om att ta sitt eget och barnets liv. Detta medförde att pappan gjorde en anmälan till socialtjänsten, eftersom det förelåg en hotbild. Denna hotbild utreddes aldrig av socialtjänsten utan blev liggande i flera månader, vilket medförde att hotet verkställdes och en liten flicka miste livet.

Barnens bästa måste alltid sättas i fokus vid vårdnadstvister. Det framgår exempelvis av FN:s barnkonvention. Föräldrarna måste behandlas lika vid vårdnadstvister, vilket inte alltid sker. Alltför ofta behandlas papporna mer negativt än mammorna, vilket inte är rimligt om det inte finns en hotbild. Barnen har rätt till båda sina föräldrar. Självklart måste riskbedömningar göras i varje enskilt fall om det föreligger risk för våld, skada eller övergrepp. Flera exempel visar att så inte sker. Åtgärder måste vidtas för att förhindra att det inträffar fler tragedier.

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att barnens bästa ska sättas i fokus vid vårdnadstvister?

Svar på skriftlig fråga 2012/13:619 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask

den 3 juli

Svar på fråga

2012/13:619 Barnens bästa i vårdnadstvister

Justitieminister Beatrice Ask

Ann-Christin Ahlberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att barnens bästa ska sättas i fokus vid vårdnadstvister.

Frågan ställs med utgångspunkt i en tragisk händelse då en liten flicka miste livet. Det är alltid olyckligt när samhället inte kan förhindra att barn utsätts för våld eller övergrepp.

Vid beslut som rör barn ska det finnas ett tydligt barnperspektiv. Att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge framgår uttryckligen av vårdnadslagstiftningen.

Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna beaktas särskilt. Barnets rätt till båda sina föräldrar innebär emellertid inte att barnet måste leva eller umgås med en förälder under alla förhållanden. Genom 2006 års vårdnadsreform tydliggjordes att risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller annars far illa ska beaktas särskilt i bedömningen av vad som är bäst för barnet. Domstolar och socialnämnder är alltså skyldiga att bedöma risken för våld och andra övergrepp i varje enskilt fall.

Socialnämnden ska verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Den 1 januari i år infördes en skyldighet för socialnämnden att genast göra en bedömning av om barnet är i behov av omedelbart skydd när en anmälan kommer in. Bedömningen ska, om det inte finns synnerliga skäl, leda till ett beslut om att inleda eller inte inleda en utredning senast inom 14 dagar. Den nya ordningen syftar till att göra processen från anmälan till eventuell utredning och påbörjad insats så kort som möjligt.

Frågan om barnets bästa i familjesituationer förtjänar både uppmärksamhet och omsorgsfulla överväganden. Regeringen avser att under mandatperioden inleda en utvärdering av 2006 års vårdnadsreform i syfte att se om det finns behov av ytterligare förbättringar.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.