Brottsbekämpande myndigheter och telefonkostnader
Skriftlig fråga 2015/16:1345 av Peter Persson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-06-14
- Överlämnad
- 2016-06-15
- Anmäld
- 2016-06-16
- Svarsdatum
- 2016-06-22
- Sista svarsdatum
- 2016-06-22
- Besvarad
- 2016-06-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Enligt uppgift måste Tullverket betala telefonbolagen när verket begär ut information för sina utredningar i brottsbekämpande syfte. Detta innebär stora kostnader, vilket gör att Tullverket måste göra avvägningar om det har ”råd” att bekämpa brott i den omfattning det vill. Givetvis ska telefonbolag lämna över uppgifterna gratis eftersom det handlar om brottsbekämpning. Inte ens nyliberaler anser att brottsbekämpning är en marknadsekonomisk fråga utan håller helt med Karl Marx, det vill säga att behovet måste styra.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att våra brottsbekämpande myndigheter ska kunna få ut telefonuppgifter gratis?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1345 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Dnr Ju2016/04657/POL | ||
Justitiedepartementet |
Inrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1345 av Peter Persson (S) Brottsbekämpande myndigheter och telefonkostnader
Peter Persson har frågat bostads- och digitaliseringsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att de brottsbekämpande myndigheterna ska kunna få ut telefonuppgifter gratis.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Peter Persson har ställt sin fråga mot bakgrund av att Tullverket, liksom de övriga brottsbekämpande myndigheterna, måste betala operatörerna när de begär ut information i sina utredningar i brottsbekämpande syfte. Enligt Peter Persson bör operatörerna lämna över uppgifterna gratis eftersom det är fråga om uppgifter som behövs i brottsbekämpande verksamhet.
Kostnadsfördelningen mellan operatörerna och de brottsbekämpande myndigheterna är reglerad i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. När reglerna infördes år 2011 ansågs det att den bästa modellen för kostnadsfördelning var en ordning där operatörerna bekostar anpassning och drift av systemen, medan de brottsbekämpande myndigheterna ersätter operatörerna när uppgifter lämnas ut. Med denna modell har den part som har möjlighet att påverka kostnaden också ansvar för den. Operatörernas tekniska och administrativa kompetens på området utnyttjas, samtidigt som de har ett tydligt incitament att hålla kostnaderna för anpassning och drift nere. Dessutom får de brottsbekämpande myndigheterna ett incitament att inhämta trafikuppgifter bara då de anser att det är en effektiv metod som kan förväntas föra utredningsarbetet framåt.
De skäl för fördelningen av kostnaderna som redovisades när reglerna infördes har fortfarande relevans och jag avser inte att ta något initiativ för att förändra denna ordning.
Stockholm den 22 juni 2016
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.