Cancerpreventiv kost
Skriftlig fråga 2017/18:102 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-10-16
- Överlämnad
- 2017-10-17
- Anmäld
- 2017-10-18
- Svarsdatum
- 2017-10-25
- Sista svarsdatum
- 2017-10-25
- Besvarad
- 2017-10-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Det finns mycket man kan säga om svensk cancervård, och det är många som tyvärr tvingats se hur samhället på olika sätt sviker cancerpatienter. En av tre svenskar kommer någon gång i livet att drabbas av cancer, och så gott som alla känner någon som har cancer. Av den anledningen är det extra skamligt att ett land som Sverige inte har en bättre fungerande vård.
Cancertumörer är i dag, efter hjärt- och kärlsjukdomar, den vanligaste dödsorsaken i Sverige, då ca 26 procent av de årliga dödsfallen sker som följd av sådana. Även om forskningen går framåt finns det i dag lite man kan göra när en patient har elakartade cancertumörer, särskilt om de upptäckts i ett sent stadium och särskilt när det gått så långt att patienten fått metastaser. Vad få är medvetna om är dock att det alltid går att bromsa cancertumörers utveckling genom en sund kost.
Redan under 1920-talet visade den tyska Nobelpristagaren Otto Warburg att cancerceller förbränner väldigt mycket socker. Samtidigt som vanliga celler använder syre i sin ämnesomsättning liknar cancertumörers energiproduktion mer en hårt arbetande muskel. Tumörcellerna fungerar nämligen så att de bränner socker utan hjälp av syre och bildar sedan mjölksyra. Warburgs forskning har visat att tumörerna använde sig av mellan 5 och 35 gånger mer socker än frisk vävnad samtidigt som mjölksyrahalterna steg kraftigt i venerna (i flera fall till mer än det dubbla).
Sockerintaget är bara ett av flera exempel på föda som i dag är direkt destruktivt för cancerpatienter, och det finns likaså exempel på mat som faktiskt hjälper till att stärka friska celler. Trots att det finns en hel del forskning rörande cancerpatienters kost och dess påverkan på sjukdomen får cancerpatienter inte information om detta i dag, och många lever i ovetskap om att deras liv kan förlängas genom en kostomställning. I flera fall erbjuds de även mat genom sjukvården som är direkt skadlig för dem med tanke på deras sjukdomsbild.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Avser ministern och regeringen att vidta åtgärder för att öka medvetenheten kring cancerpreventiv kost för cancerpatienter, och finns det någon plan för att säkerställa att patienter framöver erbjuds mat som syftar till att förlänga deras liv?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:102 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2017/05668/FS | ||
Socialdepartementet |
Socialministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:102 av Markus Wiechel (SD) Cancerpreventiv kost
Markus Wiechel har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta åtgärder för att öka medvetenheten kring cancerpreventiv kost för cancerpatienter, och om det finns någon plan för att säkerställa att patienter framöver erbjuds mat som syftar till att förlänga deras liv.
För mig och regeringen är det av stor betydelse att förbättra cancervården och göra den mer jämlik över landet. Utgångspunkten för regeringens arbete med att utveckla cancervården i Sverige är den nationella cancerstrategin från 2009. Två av målen i den nationella cancerstrategin är att förbättra omhändertagandet av patienter med cancer samt förlänga överlevnadstiden och förbättra livskvaliteten efter diagnos.
En viktig åtgärd utifrån den nationella cancerstrategin har varit att etablera sex regionala cancercentrum (RCC). Verksamheten vid RCC syftar bl.a. till att skapa ökad vårdkvalitet och förbättrade vårdresultat samt främja en jämlik vård. Regeringen har tilldelat RCC 48 miljoner kronor för 2017. Regeringen ger därutöver även särskilt stöd till regionala cancercentrum för att utveckla och revidera nationella vårdprogram för olika cancerdiagnoser. Det finns i dag ett fyrtiotal nationella vårdprogram.
I det nationella vårdprogrammet för prostatacancer ingår patientinformation om egenvård för män med prostatacancer bl.a. avseende kost. Samtidigt framgår av vårdprogrammet att det saknas forskning inom området och att det därför är svårt att ge handfasta rekommendationer. Bra matvanor är dock bra för hälsan i allmänhet och för hjärta och blodkärl i synnerhet.
Arbetet med att främja en god hälsa genom att förbättra människors möjligheter till bra levnadsvanor är viktigt. Folkhälsomyndighetens och Livsmedelsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till insatser för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet utgör ett viktigt bidrag för att föra det hälsofrämjande arbetet framåt.
Hälso- och sjukvården har en central roll i arbetet med att främja hälsa och förebygga sjukdomar. Regeringen och jag anser att det hälsofrämjande arbetet inom sjukvården behöver stärkas.
Livsmedelsverkets nationella kompetenscentrum för måltider inom vård, skola och omsorg verkar bl.a. för att stödja arbetet med sjukhusens måltider. Regeringen har gett Socialstyrelsens i uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar (S2015/08200/FS). I detta uppdrag ingår bl.a. att i samverkan med professionens organisationer främja implementeringen av sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvården. Regeringen har också gett ett uppdrag till Livsmedelsverket att genomföra systematiska informationsinsatser om hälsosamma matvanor för att förebygga kroniska sjukdomar riktade till olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården med särskilt fokus på primärvården (N2016/08014/SUN).
Stockholm den 25 oktober 2017
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.