Effekterna av vinstbegränsningar i Skåne
Skriftlig fråga 2016/17:1695 av Maria Malmer Stenergard (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-06-28
- Överlämnad
- 2017-06-29
- Svarsdatum
- 2017-07-12
- Sista svarsdatum
- 2017-07-12
- Anmäld
- 2017-08-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Almega presenterade i dag en rapport med försiktiga beräkningar av konsekvenserna för den offentliga vården om Välfärdsutredningens förslag skulle bli verklighet. Den visar bland annat att den landstingsdrivna vården skulle behöva öka sin kapacitet med hela 6,2 miljoner läkarbesök.
För Skånes del är resultaten nedslående. 40 procent av de skånska vårdcentralerna drivs i dag i privat regi. De utgör en omistlig del i den skånska sjukvården, och deras existens är en förutsättning för att vi ska kunna klara framtidens utmaningar med växande befolkning och ökat vårdbehov. Almegas rapport visar att Välfärdsutredningens förslag, om de blev verklighet, skulle riskera så mycket som 80 procent av dessa vårdcentraler.
Region Skåne står redan i dag inför omfattande utmaningar. Men färre vårdgivare ökar pressen på regionen. Enligt Almega skulle antalet läkarbesök inom det offentliga behöva öka med 34 procent om hälften av de alternativa vårdgivarna försvann. Patienterna riskerar därmed längre köer och försämrad kvalitet. Sjukvårdspersonal får också färre arbetsgivare att välja på, och deras möjligheter att påverka den egna arbetssituationen minskar.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialförsäkringsminister Annika Strandhäll:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att vårdköer inte ska uppstå, samt för att säkerställa valfriheten och kvaliteten i vården för vårdtagarna i Region Skåne, om förslagen från Välfärdsutredningen genomförs?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1695 besvarad av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2017/03856/FS | ||
Socialdepartementet |
Socialförsäkringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1695 av Maria Malmer Stenergard (M) om Effekterna av vinstbegränsningar i Skåne
Maria Malmer Stenergard har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att vårdköer inte ska uppstå, samt för att säkerställa valfriheten och kvaliteten i vården för vårdtagarna i Region Skåne, om förslagen från Välfärdsutredningen genomförs.
Tillgänglighet i vården är en prioriterad fråga för regeringen. Landstingen i Sverige har kommit olika långt vad gäller att få ner väntetiderna och Region Skåne behöver liksom som varje landsting analysera sin egen väntetidssituation och vilka insatser som behöver göras på hemmaplan. Uppföljning av väntetider och redovisning av vilka insatser som genomförts är viktiga inslag för ett ansvarsfullt användande av riktade statsbidrag och en förutsättning för att regeringen ska kunna stimulera att väntetidsutvecklingen går åt rätt håll. Tillgänglighetsfrågan i vården som helhet låter sig dock inte lösas med en enskild enkel lösning. Problemet måste angripas från många olika håll eftersom det har flera olika orsaker i vårt komplexa hälso- och sjukvårdssystem. Vilka konkreta insatser som ska premieras avgörs bäst av dem som de facto bedriver vården.
Frågan om tillgänglighet hänger bland annat samman med frågan om kompetensförsörjning. De problem med bemanning och kompetensförsörjning som finns i vården bidrar till att minska vårdens kapacitet och därmed också tillgängligheten. Här har regeringen vidtagit en mängd åtgärder. De generella statsbidragen höjs med miljardbelopp för landstingen från 2017. En särskild professionsmiljard har införts som adresserar just utmaningarna kring kompetensförsörjning. Bland annat har medel tillförts för att stimulera fler sjuksköterskor att vidareutbilda sig inom områden där de nationella behoven är stora. Medel har också tillförts för validering av utländska hälso- och sjukvårdsutbildningar liksom för utbyggnad av utbildningsplatser inom sjuksköterske-, barnmorske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna.
För 2018 avser regeringen att föreslå att landstingen tillförs 1 miljard kronor för en patientmiljard som ska bidra till en mer tillgänglig och samordnad vård. Vidare kommer regeringen föreslå att ytterligare 2 miljarder kronor tillförs från och med 2018 som ska användas för att stärka arbetsvillkor och utvecklade arbetssätt.
En del i att underlätta den samlade kompetensförsörjningen är att ta till vara den arbetskraft som finns hos nyanlända eller personer som varit utan arbete en längre tid. Inom såväl offentligt finansierad äldreomsorg som hälso- och sjukvård finns möjligheten att använda sig av extratjänster via Arbetsförmedlingen. Extratjänster ger arbetsgivare goda ekonomiska förutsättningar att anställa personer som kan avlasta befintlig personal och utgöra en extra resurs på arbetsplatsen.
När det gäller valfrihet och kvalitet i vården har regeringen varit tydlig med att den fortsatt vill att enskilda aktörer ska kunna vara verksamma i välfärden. En mångfald av aktörer inom välfärden kan bidra till ökad innovation och utveckling. Valfrihet för den enskilde kan dock inte på egen hand garantera kvaliteten i välfärden och det är det offentligas ansvar att säkerställa att alla aktörer som verkar inom välfärden levererar tjänster av god kvalitet. Det ansvaret ska inte läggas på den enskilde brukaren.
När de olika reformerna för ökad valfrihet och konkurrensutsättning sjösattes fanns en målbild om ökad effektivitet och mångfald. Det finns dock ingen entydig forskningsbild som visar att effektiviteten och/eller produktiviten inom välfärdssektorn ökat i takt med framväxten av privata alternativ. Vad avser mångfalden är det ett fåtal stora aktörer som dominerar. På vård- och omsorgssidan stod till exempel enligt tidningen Dagens samhälle de 10 största koncernerna för cirka 64 procent av omsättningen inom omsorgssektorn 2014 och inom vårdsektorn stod de tre största koncernerna för hela 50 procent av omsättningen.
Regeringen bereder för närvarande förslagen från Välfärsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38). I detta arbete är tillgänglighet, valfrihet och kvalitet viktiga frågor för regeringen och jag avser att följa dessa frågor noga.
Stockholm den 5 juli 2017
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.