finansieringen av forskningen

Skriftlig fråga 2003/04:1612 av Wahlgren, Marie (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-09-09
Anmäld
2004-09-14
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-09-22
Svar anmält
2004-09-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 september

Fråga 2003/04:1612

av Marie Wahlgren (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om finansieringen av forskningen

Regeringen har haft som sin målsättning att hälften av en årskurs gymnasister ska gå vidare till högre studier. Nu växer årskullarna samtidigt som Högskoleverket rapporterar att antalet högskoleplatser minskar. Både Lunds universitet och Malmö högskola minskar antalet studieplatser. Skälet är att lärosätena inte har råd med den överkapacitet som man tidigare indirekt har uppmuntrats att hålla sig med.

Högskoleverket rapporterar att tre fjärdedelar av universiteten och högskolorna räknar med att gå med förlust under 2004. För alla lärosäten tillsammans handlar det om ett minusresultat på drygt 800 miljoner kronor.

Huvudförklaringen till minusresultaten är att högskolorna låtit verksamheten växa utan att intäkterna har vuxit. Detta beror delvis på de politiska signaler som kommit från regeringen om ökat ekonomiskt stöd till studieplatser och doktorandtjänster. Det kärva ekonomiska läget påverkar enligt Högskoleverket också forskningsfinansieringen negativt.

Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att finansieringen av forskningen inte ska drabbas av de nedskärningar som högskolorna nu tvingas till?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1612 besvarad av

den 22 september

Svar på fråga 2003/04:1612 om finansieringen av forskningen

Utbildningsminister Thomas Östros

Marie Wahlgren har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att finansieringen av forskningen inte ska drabbas när lärosätena anpassar dimensioneringen av sina utbildningar till de resurser som ställts till deras förfogande för grundläggande högskoleutbildning.

Grundutbildningen finansieras huvudsakligen prestationsrelaterat på grundval av antal helårsstudenter och helårsprestationer upp till det så kallade takbeloppet. Forskningen och forskarutbildningen finansieras av direkta statsanslag och externa medel från exempelvis statliga forskningsråd.

Enligt de delårsrapporter lärosätena avlämnade till regeringen i augusti är prognosen att tre fjärdedelar av universiteten och högskolorna kommer att uppvisa negativa resultat för 2004. Det finns flera olika orsaker till detta.

Prognosen visar att samtliga lärosätens underskott beräknas uppgå till ca 800 miljoner kronor. En stor del av detta underskott finns hos fyra lärosäten: Uppsala universitet (-88 miljoner kronor), Lunds universitet (-272 miljoner kronor), Umeå universitet (-84 miljoner kronor) och Karolinska Institutet (-88 miljoner kronor). Dessa lärosätens underskott har främst andra orsaker än att grundutbildningsvolymen varit för stor i förhållande till takbeloppet. Orsakerna består till exempel i att några lärosäten under 2004 valt att resultatavräkna underskottsprojekt inom forskningen. Vidare påverkas resultaten negativt av ökade kostnader för avtalsförsäkringar.

Under perioden 1997@2004 har regering och riksdag tillfört den högre utbildningen 8,4 miljarder kronor i höjda anslag och bland annat därigenom expanderat grundutbildningen med närmare 100 000 fullt finansierade platser.

Under perioden 2000@2005 är det sedan tidigare beslutat och aviserat att de statliga forskningsmedlen ökar med 1,7 miljarder kronor. Regeringen har dessutom i årets budgetuppgörelse kommit överens med samarbetspartierna om att 2005@2008 satsa ytterligare 2,3 miljarder kronor på forskning. Tyvärr har dock den rådande konjunkturen medfört att bidragen från vissa externa forskningsfinansiärer har minskat. Utvecklingen skiljer sig dock åt mellan olika lärosäten.

Universitet och högskolor är som myndigheter ansvariga för sin ekonomi och för att kostnaderna över tiden inte överstiger intäkterna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.