Företagande och konsumentmakt i parallella samhällen
Skriftlig fråga 2018/19:404 av Mikael Eskilandersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-03-13
- Överlämnad
- 2019-03-13
- Anmäld
- 2019-03-14
- Svarsdatum
- 2019-03-20
- Sista svarsdatum
- 2019-03-20
- Besvarad
- 2019-03-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
I Malmö finns flera hårsalonger som i sitt skyltfönster annonserar om klippning för 50 kronor. Längst en och samma gata finns faktiskt tre stycken sådana salonger som alla, åtminstone tills nyligen, hade ett pris på 50 kronor per klippning. Dessa har legat där under många år och har till synes fått fortsätta sin verksamhet utan inblandning från myndigheter. Bra med låga priser, kan man som konsument tänka, men verkligheten bakom är mindre ljus. För den som är insatt i hur företag fungerar och förstår förutsättningarna för företagande i Sverige så blir det självklart att det finns något märkligt bakom. Ett vanligt företag överlever inte med ett så lågt pris.
Detta är dessutom bara ett exempel i mängden där våra utanförskapsområden breder ut sig. Seriösa företag konkurreras ut av kriminellas hittepåföretag som i stort sett enbart är till för att tjäna deras kriminella intresse. Det handlar om pengatvätt, men också om baser för kriminella gäng. I dag har det gått så långt att vissa butikskedjor inte längre tillåter nyöppnade butiker i vissa områden. När de sista seriösa företagen ger upp och flyttar så återstår bara de som representerar det parallella samhället. Valfriheten försvinner, och som konsument tvingas man att antingen stödja de kriminellas verksamhet eller att flytta.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Om och i så fall hur tänker ministern agera för att vända utvecklingen med företagande och konsumentmakt i parallella samhällen?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:404 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
N2019/
01208/FF
Näringsdepartementet
Näringsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:404 av Mikael Eskilandersson (SD)
Företagande och konsumentmakt i parallellsamhällen
Mikael Eskilandersson har frågat mig om och i så fall hur jag som minister tänker agera för att vända utvecklingen med företagande och konsumentmakt i parallella samhällen.
Regeringens övergripande mål för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Detta gäller i alla områden i landet, även sådana som ibland kallas utanförskapsområden eller områden med socioekonomiska utmaningar.
Enligt Tillväxtverkets undersökning om företagens villkor och verklighet från 2017 vill sju av tio företag växa. Faktorer som företagen upplever som tillväxthinder är framförallt tillgång till rätt kompetens och behovet att förenkla krångliga regelverk. Regeringen arbetar med dessa frågor. Andra indikatorer visar samtidigt att det går bra för många svenska företag, och i de avseenden som det finns en positiv utveckling så finns naturligtvis ingen anledning att vända utvecklingen.
Inom ramen för den övergripande politiska målsättningen gör regeringen insatser för att skapa goda ramvillkor för företag, främja entreprenörskap, stärka innovationskraften, förenkla för företag, konkurrensfrämjande arbete, turistfrämjande arbete samt immaterial- och associationsrättsliga frågor.
Ett fungerande skattesystem där var och en gör rätt för sig är en förutsättning för välfärden. Ekonomisk brottslighet och skatteundandragande skadar den fria och rättvisa konkurrensen mellan företagen. Att motverka ekonomisk brottslighet och skatteundandragande har därför hög prioritet för regeringen. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att försvåra användningen av företag som verktyg för brott, t.ex. nyligen beslutat en proposition (Prop. 2018/19:12) där det bl.a. föreslås att Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ska utvidgas så att den även omfattar penningtvättsbrott. Vidare har regeringen gett Bolagsverket i uppdrag att utveckla kontrollfunktionen vid registrering av olika företagsuppgifter. Dessutom överväger regeringen att tillsätta en utredning med uppdrag att lämna förslag till hur ekonomisk brottslighet inom företag ytterligare kan försvåras.
Brottslighet som drabbar företagare kan vara förödande för de företag och individer som drabbas och det skadar Sveriges näringslivsklimat. Regeringen ser mycket allvarligt på sådan brottslighet och har vidtagit ett flertal åtgärder för att näringsidkare ska kunna bedriva sin verksamhet under trygga former.
Att det polisiära arbetet stärks och att fler poliser kan bekämpa brottsligheten och öka tryggheten är prioriterade frågor för regeringen. I januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, har vi kommit överens om att öka antalet polisanställda med 10 000 fram till 2024. Regeringen har också vidtagit lagstiftningsåtgärder som förbättrar förutsättningarna att bekämpa och förebygga grov och organiserad brottslighet. En ny kamerabevakningslag trädde i kraft 2018, som medför att kamerabevakning i bl.a. butiker nu kommer att kunna genomföras utan tillstånd. 2017 gjordes lagändringar rörande skadegörelsebrottet. Bland annat skärptes straffskalan för grov skadegörelse och minimistraffet höjdes för bland annat grovt olaga hot, grovt rån och grov utpressning.
Förutom ett långsiktigt brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete måste problemen i brottsutsatta områden också mötas genom andra insatser och faktorer. Arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt, bra bostäder, en bra skola och ett inkluderande samhälle är grundläggande för att vända utvecklingen. Här kan en framgångsrik näringspolitik som bidrar till fler jobb i fler och växande företag bidra till en positiv utveckling.
Stockholm den 19 mars 2019
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.