Företagsamheten i Storfors

Skriftlig fråga 2017/18:1464 av Christian Holm Barenfeld (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-06-11
Överlämnad
2018-06-11
Anmäld
2018-06-12
Svarsdatum
2018-06-20
Sista svarsdatum
2018-06-20
Besvarad
2018-06-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

Regeringens politik har lett till att Sverige återigen har en av världens högsta marginalskatter, och faktum är att hela 70 procent av regeringens skattehöjningar slår mot jobb och tillväxt.

Sverige och Storfors ska ha ett ledande företagsklimat, och entreprenörer ska vilja flytta hit. Därför krävs ett sunt företagsklimat som går att lita på. Det krävs långsiktiga spelregler som gör vardagen och framtiden tydlig så att entreprenörernas energi kan gå till att driva företaget.

Sedan 1990-talet har fyra av fem jobb skapats i små företag. Dessa jobbskapare är Storfors jobbmotor och stärker vår välfärd. Men för att så ska förbli och Storfors stå starkt krävs regelförenklingar för företagen.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att minska regelkrånglet för företagen i Storfors?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1464 besvarad av Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)



N2018/03574/FF

N2018/03577/FF

N2018/03580/FF

N2018/03581/FF

N2018/03583/FF

N2018/03584/FF

N2018/03585/FF

N2018/03587/FF

N2018/03589/FF

N2018/03590/FF

N2018/03591/FF

N2018/03592/FF

N2018/03593/FF

N2018/03571/FF

N2018/03569/FF

N2018/03564/FF

Näringsdepartementet

Närings- och innovationsministern

Till riksdagen


Svar på frågor 2017/18:1454 Företagsamheten i Eda, 2017/18:1455 Företagsamheten i Arvika, 2017/18:1456 Företagsamheten i Grums, 2017/18:1457 Företagsamheten i Forshaga, 2017/18:1458 Företagsamheten i Filipstad, 2017/18:1459 Företagsamheten i Karlstad, 2017/18:1460 Företagsamheten i Hammarö, 2017/18:1461 Företagsamheten i Hagfors, 2017/18:1462 Företagsamheten i Kristinehamn, 2017/18:1463 Företagsamheten i Kil, 2017/18:1464 Företagsamheten i Storfors, 2017/18:1465 Företagsamheten i Munkfors, 2017/18:1466 Företagsamheten i Årjäng, 2017/18:1467 Företagsamheten i Torsby, 2017/18:1468 Företagsamheten i Sunne och 2017/18:1469 Företagsamheten i Säffle av Christian Holm Barenfeld (M)

Christian Holm Barenfeld har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska regelkrånglet för företagen i Eda, Arvika, Grums, Forshaga, Filipstad, Karlstad, Hammarö, Hagfors, Kristinehamn, Kil, Storfors, Munkfors, Årjäng, Torsby, Sunne och Säffle. Jag väljer att svara på frågorna i ett sammanhang.

Regeringen delar uppfattningen om vikten av förenklingar som en del i arbetet med att stärka företagens konkurrenskraft. Framgångsrika och växande små och medelstora företag som anställer är avgörande för att nå regeringens jobbmål. Regeringen bedriver därför en aktiv näringspolitik med fokus på insatser som syftar till att skapa fler, växande och exporterande företag i hela landet. Effekterna av vår näringspolitik är tydliga. Framtidstron i svensk industri är den högsta på 20 år, 2017 var enligt Lantbrukarnas riksförbunds lönsamhetsbarometer det starkaste året för svenska småföretag sedan mätningarna startade 2012 och 7 av 10 små och medelstora företag vill växa. Som följd av vår politik har vi idag 300 000 fler jobb, varav fler än 150 000 i näringslivet än när vi tillträdde.

Ett viktigt område är förenkling genom digitalisering. Genom att bättre ta tillvara digitaliseringens möjligheter, med fler och bättre digitala tjänster och processer, förenklar vi för företagare i alla delar av landet. Regeringen har bland annat gett Bolagsverket i uppdrag att införa en digital tjänst för inlämning av årsredovisningar. Företagssajten verksamt.se fortsätter att utvecklas positivt, både vad gäller användning och omfattning av tjänster och information. Genom budgetpropositionen för innevarande år tillförde regeringen ytterligare medel för verksamt.se och aviserade samtidigt ytterligare medel framöver. Regeringens överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting leder till digitala lösningar som innebär att den kommunala regeltillämpningen och tillståndsgivningen blir mer lika över landet.

Det ska vara tryggt att starta och driva företag. För att öka tryggheten för företagare, så att fler vågar ta steget att starta företag har regeringen gjort ändringar i socialförsäkringsbalken så att tiden för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för uppbyggnadsskede förlängs från 24 till 36 månader och att verksamhet som bedrivs i aktiebolagsform omfattas av reglerna enligt samma principer som enskilda näringsidkare. För många enmansföretag är det ett stort steg att anställa sin första person och kostnaden gör att många tvekar. För att underlätta för enmansföretag att anställa och växa har regeringen infört det så kallade växa-stödet för företag som ska göra sin första anställning.

Långa betalningstider inom näringslivet leder till försämrad likviditet för leverantörerna. För att komma tillrätta med problemet att små företag drabbas av långa betaltider tog regeringen under föregående år initiativ till diskussioner mellan företrädare för större och mindre företag för att de på frivillig väg skulle hitta ett alternativ till lagstiftning om betaltider. Detta initiativ har lett fram till att en kod för betalningstider som både stora och små företag ställer sig bakom kunde lanseras den 13 juni. Regeringen har också remitterat ett förslag om att företag med minst 500 anställda årligen ska redovisa uppgifter om avtalade betalningstider, faktiska betalningstider och försenade betalningar.

Industrin och den industrinära tjänstesektorn är en tillväxtmotor i svensk ekonomi och har stor betydelse för vårt välstånd och gemensamma välfärd. Inom ramen för regeringens strategi för Smart industri har två handlingsplaner tagits fram med sammanlagt 82 åtgärder som ska bidra till att stärka industrins konkurrenskraft och göra investeringar i svensk industri mer attraktiva.

Allt fler värmländska småföretag når en internationell marknad. Värmland är ett av de län i Sverige som har störst andel exporterande småföretag. De senaste åren har andelen ökat och 2017 var det 17,4 procent av småföretagen som hade exporterat under det senaste kalenderåret. En del i regeringens exportstrategi är de regionala exportcentrum som ska hjälpa fler små och medelstora företag att satsa på export.

Regeringen anser att den bästa kunskapen om vad som behövs för att fortsätta utveckla Värmlands län finns i den egna regionen. Därför ligger också huvudansvaret för de regionala tillväxtresurserna hos länen. Tillsammans med länens egna prioriteringar och insatser skapar regeringens satsningar inom näringspolitiken och den regionala tillväxtpolitiken mycket goda förutsättningar för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft i alla delar av landet.

År 2018 tillförs Värmlands län ca 75 miljoner kronor för regionala tillväxtåtgärder i länet. Medlen förbättrar länets möjlighet att verka för strukturomvandling och förnyelse av näringslivet, bland annat genom olika former av projekt och regionala företagsstöd.

Europeiska regionala utvecklingsfonden är också ett viktigt instrument för den lokala och regionala tillväxten i landet. Under programperioden 2014–2020 tilldelades programmet Norra Mellansverige (Värmlands, Gävleborgs och Dalarnas län) tillsammans knappt 1,2 miljarder kronor från den Europeiska regionala utvecklingsfonden. Till det kommer lika mycket i

nationell medfinansiering. Detta är betydande utvecklingsmedel som bidrar till tillväxt och konkurrenskraft i länen.

Stockholm den 18 juni 2018

Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.