Försämrad kreditvärdighet efter kreditupplysning
Skriftlig fråga 2017/18:1169 av Dennis Dioukarev (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-04-10
- Överlämnad
- 2018-04-11
- Anmäld
- 2018-04-12
- Svarsdatum
- 2018-04-18
- Sista svarsdatum
- 2018-04-18
- Besvarad
- 2018-04-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Vid samtliga fakturaköp eller lån tas i dag en kreditupplysning där ett externt företag samlar in och sammanställer information om individens lån och skulder. Verktyget i form av kreditupplysning har utgjort ett viktigt underlag där kundens betalningsförmåga betygsätts baserat på underliggande betalningsförpliktelser. På senare tid har däremot kreditupplysningen uppmärksammats på grund av dess negativa inverkan på en persons betalningsförmåga. Detta härrör från att varje upplysningsansökan, oberoende av om krediten kvitterades ut eller inte, kan reflekteras på individens betalningsförmåga, vilket i sin tur påverkar möjligheterna och villkoren för kreditköp och lån.
Detta är i synnerhet oroande vid bolåneansökningar och omförhandlingar av befintligt bolån, där kunder å ena sidan rekommenderas att söka lån hos olika banker, i syfte att få den lägsta räntan, men å andra sidan får försämrade kreditbetyg som ett resultat av att samtliga banker tar ut separata kreditupplysningar.
Slutligen resulterar detta i att kunden inte bara blir låst vid sin bank utan även får betala högre låneränta på grund av sin ”försämrade” betalningsförmåga. Situationen är problematisk och direkt konkurrenshämmande eftersom personer tvingas vänta i ett år för att anmärkningen om en kreditupplysning ska tas bort.
Jag vill därför fråga statsrådet Heléne Fritzon:
Har statsrådet uppmärksammat ovan beskrivna problem i dagens system, och vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen i så fall att vidta?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1169 besvarad av Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Ju2018
/02240/POL
Justitiedepartementet
Migrationsministern och biträdande justitieministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1169 av Dennis Dioukarev (SD)
Försämrad kreditvärdighet efter kreditupplysning
Dennis Dioukarev har frågat mig om jag har uppmärksammat att antalet lämnade kreditupplysningar kan påverka bedömningen av en persons kreditvärdighet och vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta med anledning av detta.
En kreditgivare är skyldig att göra en kreditprövning innan en kredit beviljas. Krediten får beviljas endast om den som ansöker om krediten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra sitt åtagande enligt kreditavtalet. Som ett led i kreditprövningen inhämtar kreditgivaren ofta en kreditupplysning, som ger en uppdaterad bild av sökandens betalningsförmåga.
Det är vanligt förekommande att kreditupplysningsföretag registrerar och sparar en uppgift om att en kreditupplysning om en person har begärts eller lämnats ut (en s.k. omfrågeuppgift). En omfrågeuppgift kan vara av betydelse för att bedöma en persons kreditvärdighet, eftersom uppgiften kan indikera att han eller hon har tagit andra krediter eller avser att ta sådana. Samtidigt kan en person under kort tid vara föremål för flera förfrågningar hos kreditupplysningsföretag utan att det i praktiken har någon betydelse för kreditvärdigheten. Det kan röra sig om alldagliga situationer, t.ex. att man kontaktar flera banker för att förhandla en kredit eller i samband med en flytt tecknar nya abonnemang. Uppgiften om antalet lämnade kreditupplysningar behöver alltså inte alltid vara relevant och beaktas inte heller alltid.
Regleringen i kreditupplysningslagen om vilka uppgifter som får lämnas i kreditupplysningar bygger på en avvägning mellan intresset av en väl fungerande kreditmarknad och skyddet för den kreditsökande. Regleringen ska också minska risken för att enskilda överskuldsätter sig. Det har i lagen införts begränsningar som innebär att omfrågeuppgifter om privatpersoner ska gallras senast efter ett år. Det ankommer också på kreditgivaren att – utifrån den samlade informationen om en person – i varje enskilt fall värdera vilken betydelse de olika uppgifterna i en kreditupplysning har för kreditsökandens kreditvärdighet.
Det är viktigt att värna balansen mellan kreditgivarnas intressen och skyddet för enskildas integritet. I nuläget ser jag dock inte något behov av lagstiftningsåtgärder för att ytterligare begränsa vilka uppgifter som får tas med i en kreditupplysning.
Stockholm den 18 april 2018
Heléne Fritzon
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.