Till innehåll på sidan

Försvarsministerns åtgärder med anledning av icke-säkerhetsklassade personers tillgång till hemlig information hos Transportstyrelsen

Skriftlig fråga 2016/17:1740 av Hans Wallmark (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-07-17
Överlämnad
2017-07-17
Sista svarsdatum
2017-07-31
Svarsdatum
2017-08-18
Besvarad
2017-08-18
Anmäld
2017-08-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

Enligt uppgifter i media har redan 2015 inkommit varningar för att Transportstyrelsen låtit icke-säkerhetsklassade personer i utlandet handskas med hemliga uppgifter, bland annat kvalificerade skyddsidentiteter. Generaldirektören har tilldömts dagsböter och har sedan fått sluta i januari 2017. Än så länge ser vi bara konturerna av den skada som kan ha tillfogats Sverige och vår säkerhet. En anställd på Transportstyrelsen har beskrivit det som att dessa tekniker "fick nycklarna till Kungariket". Det som fanns på Transportstyrelsens servrar hade man tillgång till och kunde därmed handskas med och kopiera samt sprida. Utöver kvalificerade skyddsidentiteter har det också handlat om informationer som rör exempelvis bepansrade fordon samt bärigheten på vägar och broar – uppgifter som kan få allvarliga och rent av förödande konsekvenser i fel händer.

 

Vad har försvarsministern vidtagit för åtgärder sedan han fått kännedom om att icke-säkerhetsklassade personer i andra länder haft tillgång till Transportstyrelsens lagrade uppgifter?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1740 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Dnr Fö2017/01069/SUND

Försvarsdepartementet

Försvarsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1740 av Hans Wallmark (M) Försvarsministerns åtgärder med anledning av icke-säkerhetsklassade personers tillgång till hemlig information hos Transportstyrelsen

Hans Wallmark har frågat mig vilka åtgärder jag vidtagit efter att ha fått kännedom om att icke-säkerhetsklassade personer i andra länder haft tillgång till Transportstyrelsens lagrade uppgifter.

Efter att tjänstemän vid Försvarsdepartementet i februari 2016 fått information från Justitiedepartementets och Näringsdepartementets tjänstemän, informerade de mig i mars 2016 om att problem uppdagats i samband med utkontraktering av it-tjänster vid Transportstyrelsen. Informationen var övergripande och kortfattad. Den handlade om de risker som uppstått avseende Försvarsmaktens användande av kvalificerade skyddsidentiteter och civilt registrerade militära fordon.

I samband med att jag fick informationen, så meddelade Försvarsdepartementets tjänstemän att de varit i kontakt med Försvarsmakten. De hade då fått besked om att samverkan i ärendet skett mellan myndigheten och Säkerhetspolisen samt att Försvarsmakten redan vidtagit skadebegränsande åtgärder och att det inte påkallades några åtgärder från regeringens sida. Jag informerades också om att Säkerhetspolisen inlett en förundersökning.

Ansvaret för den myndighet som begått ett fel, Transportstyrelsen, ligger under Näringsdepartementet och ansvaret för den utredande myndigheten, Säkerhetspolisen, ligger hos Justitiedepartementet. Mitt ansvar i det här fallet var att försäkra mig om att den myndighet som ligger inom Försvarsdepartementets ansvarsområde, Försvarsmakten, hade vidtagit nödvändiga skadebegränsande åtgärder och inte hade behov av ytterligare beslut från regeringens sida. Försvarsdepartementet hade mot bakgrund av detta inget koordinerings- eller samordningsansvar i frågan.

Givet att Försvarsmakten tidigt vidtagit åtgärder för att hantera de potentiella risker som uppstått på grund av Transportstyrelsens utkontraktering samt att en förundersökning pågick, bedömde jag på mina tjänstemäns inrådan att det inte fanns skäl för mig att vidta några ytterligare åtgärder. Vidare försäkrade jag mig vid mötet med tjänstemännen om att uppföljning av frågan skulle ske.

Efter att jag fick informationen så har Försvarsdepartementets tjänstemän vid ytterligare tillfällen haft kontakt med Försvarsmakten för att följa upp myndighetens åtgärder.

Att Försvarsmakten tidigt vidtog skadebegränsande åtgärder bekräftades av överbefälhavaren den 24 juli 2017 på en presskonferens. Överbefälhavaren förklarade också att i och med de åtgärder som Försvarsmakten tidigt vidtog har händelsen på Transportstyrelsen inte haft påtaglig påverkan på Försvarsmaktens samlade operativa förmåga. Vidare konstaterade överbefälhavaren att risken som uppstått kommer kunna hanteras. Chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) har också inför försvarsutskottet förklarat att på grund av de åtgärder som vidtagits så har inte den svenska försvarsunderrättelseförmågan påverkats märkbart negativt.

I februari 2017 delgav Försvarsmakten Säkerhetspolisen en menbedömning, men som ovan konstaterats hade då skadebegränsande åtgärder redan vidtagits av Försvarsmakten. Av den icke sekretessbelagda delen av menbedömningen framgår också att Säkerhetspolisen bett Försvarsmakten avvakta med eventuella egna utredningar som skulle kräva samråd med Transportstyrelsen till dess att förundersökningen var avslutad.

Förundersökningen är numera avslutad, och mot bakgrund av detta har jag informerats om att Försvarsmakten formellt hemställt hos Transportstyrelsen om att få en samlad bild av vilken information, bl.a. personuppgifter, fordonsuppgifter och uppgifter som rör totalförsvars- och beredskapsplanering kopplade till Försvarsmakten, som Transportstyrelsen har i sina system. Jag har informerats om att Transportstyrelsens svar inte har föranlett Försvarsmakten att ändra sina bedömningar om påverkan på operativ förmåga eller försvarsunderrättelseverksamhet, vilka redovisas ovan.

Sammanfattningsvis har Försvarsdepartementet sedan problem med Transportstyrelsens utkontraktering av it-tjänster uppmärksammades, haft kontakt med Försvarsmakten för att försäkra sig om att myndigheten vidtagit skadebegränsande åtgärder. Åtgärder hade alltså vidtagits och potentiella risker för Försvarsmaktens verksamhet hanterades. Några krav på åtgärder eller beslut från regeringens sida inom mitt ansvarsområde har från Försvarsmakten inte påkallats.

Stockholm den 18 augusti 2017

Peter Hultqvist

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.