Fusk med assistansen

Skriftlig fråga 2017/18:1031 av Ann-Britt Åsebol (M)

till Statsrådet Lena Hallengren (S)

Antalet brukare har inte förändrats avsevärt de senaste tio åren. Ändå har kostnaderna skenat. Det går att belysa från två håll. Antagligen innebär det att det är fler som blivit sämre och därmed behöver mer hjälp, eller så innebär det att fusket med assistansen har ökat.

I Personlig assistans – Analys av en kvasimarknad och dess brottslighet analyseras assistansmarknaden utifrån vad som driver tim- och kostnadsutvecklingen samt brottslighetens omfattning.

Utredaren Stig Svensson har lett utredningen och uppskattar att det medvetna fuskets omfattning i personlig assistans minskat från en högre nivå och nu ligger mellan 2 och 6 procent.

Ungefär hälften av alla de domar som kommit gällande fusk med assistansen rör anhörigassistenter. Utredare Stig Svensson menar att LSS ses som en frigörelsereform, både för den funktionsnedsatte och familjen i övrigt. Vidare menar han att en hel familj inte ska vara ekonomiskt beroende av en anhörigs funktionsnedsättning.

Samtidigt som det finns ett medvetet fusk med assistansen är den stora majoriteten av dem som nyttjar assistansen skötsamma – det får vi inte glömma.

Många av brukarorganisationerna har i debatten uttryckt just detta. Det är inget konstigt, de samlar ju de skötsamma brukarna och inte dem som medvetet fuskar och på olaglig väg tillskansar sig skattemedel från dem som de facto behöver det. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Lena Hallengren:

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att stävja fusket med assistansersättningar?