Haagkonventionen och utlämnande av barn

Skriftlig fråga 1999/2000:1384 av Larsson, Ewa (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-08-31
Besvarad
2000-09-15
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 31 augusti

Fråga 1999/2000:1384

av Ewa Larsson (mp) till justitieminister Laila Freivalds om Haagkonventionen och utlämnande av barn

Varje år förs 20@30 barn i strid med Haagkonventionen till Sverige, enligt UD:s uppskattning. Ungefär lika många barn förs från Sverige till andra länder i strid med konventionen. Under den senaste tiden har vi kunnat ta del av sjuåriga Kimberly Starks öde.

Barnkonventionens artikel 12 säger att barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör dem och den sätter inte heller någon nedre åldersgräns. I fallet Kimberly togs det uppenbarligen hänsyn till hennes äldre syskons åsikter men inte hennes trots att hon är ganska stor. Vilken relation har barnkonventionen i förhållande till Haagkonventionen?

Sverige har också i internationella sammanhang blivit anklagat för att inte utlämna barn till andra länder som t.ex. USA. Hur ska Sverige agera för att barnets bästa tillgodoses i alla dessa fall? Det kan nog också tänkas att detta är ett ökande fenomen i takt med globaliseringen och därmed internationella äktenskap.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga om ministern har för avsikt att se över lagen eller anses den vara tillräcklig som den är i dag.

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1384 besvarad av

den 15 september

Svar på fråga 1999/2000:1384 om Haagkonventionen och utlämnande av barn

Justitieminister Laila Freivalds

Ewa Larsson har frågat mig om jag har för avsikt att se över lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. Frågan har ställts mot bakgrund av ett i medierna uppmärksammat fall om återlämnande av ett barn som olovligt förts bort från sin vårdnadshavare, men också mot bakgrund av att Sverige har kritiserats för att inte uppfylla sina åtaganden enligt den Haagkonvention som lagen grundas på. I frågan förhör sig Ewa Larsson också bl.a. om förhållandet mellan FN:s barnkonvention och Haagkonventionen när det gäller barnets rätt att komma till tals.

Sverige har anslutit sig till både barnkonventionen och 1980 års Haagkonvention. Syftet med Haagkonventionen är bl.a. att ge varje barn ett skydd på internationell nivå mot de skadliga effekterna av ett olovligt bortförande eller kvarhållande och att säkerställa ett snabbt återlämnande till den stat där barnet har sitt hemvist.

Artikel 11 i barnkonventionen ålägger konventionsstaterna att motverka att barn olovligt förs bort och hålls kvar i ett annat land än det där barnet har sitt hemvist. För detta ändamål ska staterna främja att mellanstatliga överenskommelser ingås eller att anslutning till befintliga sådana sker. Genom att Sverige är anslutet till 1980 års Haagkonvention och uppfyller sina åtaganden enligt konventionen, verkar Sverige således i enlighet med barnkonventionen.

Varken enligt barnkonventionen eller Haagkonventionen finns det någon nedre åldersgräns för när barnets åsikt ska kunna beaktas. Det avgörande är i stället, enligt båda konventionerna, barnets ålder och mognad. Det finns således inte någon motsättning mellan de båda konventionerna.

Jag har i ett svar den 24 augusti 2000 på frågor från Henrik S Järrel och Helena Bargholtz berört kritiken mot Sverige för att vi inte uppfyller våra åtaganden enligt Haagkonventionen när det gäller att återföra barn som olovligen förts hit eller hålls kvar här. Som jag då framhöll är den svenska uppfattningen att våra konventionsåtaganden uppfylls men att vi trots det tar kritiken på allvar. Justitiedepartementet har därför tillsammans med andra berörda departement påbörjat en översyn av 1989 års lag och dess tillämpning. Syftet med översynen är att undersöka om ärenden om överflyttning av barn kan hanteras ännu bättre än i dag och om det faktiska återförandet av ett barn kan underlättas ytterligare på något sätt. Avsikten är att översynen ska vara klar under hösten.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.