Hungerstrejk för mänskliga rättigheter i Turkiet
Skriftlig fråga 2018/19:13 av Amineh Kakabaveh (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-01-23
- Överlämnad
- 2019-01-23
- Anmäld
- 2019-01-24
- Svarsdatum
- 2019-01-30
- Sista svarsdatum
- 2019-01-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Leyla Güven (HDP), parlamentsledamot och ordförande i Demokratiska Samhällskongressen, inledde en obegränsad hungerstrejk i turkiskt fängelse den 7 november 2018.
Leyla Güven har förklarat att hennes hungerstrejk är en protest mot den totala isoleringen av den kurdiske politikern Abdullah Öcalan. Öcalan har inte fått träffa sina advokater sedan den 27 juli 2011. Senast han träffade någon i sin familj var den 12 september 2016. Det finns ingen som helst information om hans hälsotillstånd sedan dess. Leyla Güven är 54 år och hennes hälsotillstånd är nu oroande.
Güven har tidigare varit borgmästare och är folkvald parlamentsledamot men hålls sedan valet 2018 fängslad. Hon greps den 31 januari 2018 för sin kritik av den turkiska arméns invasion av Afrin och för andra kritiska uttalanden hon har gjort mot den turkiska regeringen. Hon hotas av ett fängelsestraff på 31 år och sex månader. Leyla Güven har förklarat följande: Den isoleringspolitik som används mot Öcalan gäller inte bara honom själv, utan ett helt folk. Jag är en del av det folket, det kurdiska folket. Isolering är ett brott mot mänskliga rättigheter. Jag börjar därför en obegränsad hungerstrejk för att protestera mot isoleringen av Öcalan. Jag kommer inte att lägga fram något försvar till domstolen från och med nu. Jag kommer att fortsätta min protest fram tills att rättsväsendet upphör med sina olagliga beslut och denna politik av isolering avslutas. Om det så krävs kommer jag att fullfölja hungerstrejken till döden.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Vad avser ministern att göra för att förmå den turkiska staten att bryta den inhumana isoleringen av Abdullah Öcalan och förmå den turkiska regeringen att frige Leyla Güven och alla andra politiska fångar som i strid mot mänskliga och demokratiska rättigheter hålls fängslade och hotas att dömas till fängelsestraff, vars längd inte kan beskrivas som annat än absurd?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:13 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:7 av Håkan Svenneling (V)
Situationen för fängslade politiker i Turkiet samt fråga 2018/19:13 av Amineh Kakabaveh (V) Hungerstrejk för mänskliga rättigheter i Turkiet
Håkan Svenneling har frågat mig om jag avser ta några initiativ för att de fängslade politikerna i Turkiet ska få sina rättigheter tillgodosedda och för att de som anklagats på politiska grunder ska släppas omedelbart. Amineh Kakabaveh har frågat mig vad jag avser att göra för att förmå den turkiska staten att bryta den inhumana isoleringen av Abdullah Öcalan och förmå den turkiska regeringen att frige Leyla Güven och alla andra politiska fångar som i strid mot mänskliga och demokratiska rättigheter hålls fängslade och hotas att dömas till fängelsestraff, vars längd inte kan beskrivas som annat än absurd. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Regeringen ser med djup oro på utvecklingen i Turkiet. Folkvalda parlamentariker måste tillåtas verka i enlighet med sitt demokratiska mandat. Vi välkomnar därför att Leyla Güven släppts fri.
Fri opposition och media är förutsättningar för ett pluralistiskt demokratiskt samhälle. Detta framför vi vid varje tillfälle som ges till turkiska företrädare i Stockholm och i Ankara och vi fortsätter att inom ramen för Sveriges bilaterala reformstöd stödja insatser för att öka kapaciteten hos det civila samhället, media och andra förändringsaktörer.
Regeringen är också pådrivande när det gäller att uppmärksamma Turkiets kränkningar av de mänskliga rättigheterna i de internationella fora som vi anser mest lämpliga för dessa diskussioner och där resultat kan uppnås. Vi uppmärksammar situationen för oppositionspolitiker, journalister, akademiker och civilsamhällesaktörer och driver att EU:s medlemsstater fortsätter att agera samlat för att respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Turkiet återupprättas.
För de svenska utlandsmyndigheterna i Turkiet är bevakandet av rättegångar, till exempel mot fängslade oppositionella och folkvalda parlamentariker, en viktig del av det diplomatiska uppdraget. Detta inkluderar rättegångar mot företrädare för HDP. Sverige verkar även för att andra länder ska uppmärksamma och bevaka rättegångar.
Stockholm den 30 januari 2019
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.