Indrivning av skadestånd
Skriftlig fråga 2018/19:432 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-03-19
- Överlämnad
- 2019-03-20
- Anmäld
- 2019-03-26
- Svarsdatum
- 2019-03-27
- Sista svarsdatum
- 2019-03-27
- Besvarad
- 2019-03-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Skadestånd eller brottskadeersättning är ekonomisk kompensation som brottsutsatta kan ha rätt till efter att en dom vunnit laga kraft, då gärningsmannen eller gärningsmännen i regel är skyldig att ersätta skador som brottet orsakar (personskada, ekonomisk förlust eller kränkning).
Utbetalningen ska ske efter att brottsoffret, det vill säga målsäganden, kräver skadestånd av gärningsmannen och beviljas detta i domstol. Vid en fällande dom är det vanligt att domstolen bestämmer att gärningsmannen ska betala skadestånd till brottsoffret, och då betalas ibland skadeståndet direkt genom direktkontakt med brottsoffret. I de fall gärningsmannen inte gör det kan det däremot uppstå problem, då pengarna inte betalas ut automatiskt.
I ett sådant fall måste brottsoffret aktivt få hjälp av Kronofogden med att få sitt skadestånd om vederbörande inte själv vill kräva ut sitt skadestånd. Denna process är för det mesta ganska smidig, men det innebär fortfarande att brottsoffret aktivt måste driva vidare en process som i många fall redan varit jobbig att hantera efter att man har utsatts för ett brott av gärningsmannen.
Flera organ, såsom Brottsofferjouren och Riksrevisionen, har lyft upp dagens förfarande som ett problem, och Sverigedemokraterna har i många år förgäves försökt att ändra på dagens förhållningssätt. När detta på nytt aktualiserades i SVT:s Rapport den 17 mars 2019 valde justitie- och migrationsminister Morgan Johansson att inte ställa upp på en intervju, men återkom i stället med en skriftlig kommentar där ministern menade att nuvarande lagstiftning fungerade väl.
Med anledning av ovanstående önskas justitie- och migrationsminister Morgan Johansson svara på följande fråga:
Anser ministern och regeringen att de synpunkter som ett flertal instanser, exempelvis Brottsofferjouren, har framfört inte är tillräckligt allvarliga, och är det verkligen rimligt att ett brottsoffer ska tvingas fortsätta hantera kontakten med sin förövare efter att en dom vunnit laga kraft, eller kan vi se en förändring på detta område?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:432 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju2019/
01104/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och migrationsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:432 av Markus Wiechel (SD)
Indrivning av skadestånd
Markus Wiechel har frågat mig om jag anser att det verkligen är rimligt att ett brottsoffer ska tvingas fortsätta hantera kontakten med sin förövare efter att en dom vunnit laga kraft, eller om kan vi se en förändring på detta område.
Att ge stöd och hjälp till dem som utsätts för brott är en viktig fråga för regeringen. När individen är som mest sårbar, måste samhället vara starkt. Att det finns ändamålsenliga regler om ersättning till brottsoffer är naturligtvis av stor betydelse.
Det svenska systemet tar sin utgångspunkt i att den som har skadat en annan människa ska betala för det, att det ska finnas ett gott försäkringsskydd för dem som utsätts för brott och att staten ska tillhandahålla ett skyddsnät för de brottsoffer som trots detta inte får den ekonomiska kompensation som de har rätt till.
Inom ramen för denna ordning ska den som utsätts för brott få det allmännas hjälp att få kompensationen så snabbt och smidigt som möjligt. En åklagare är normalt skyldig att hjälpa brottsoffret med att driva ett krav. Domstolar måste skicka domar på skadestånd till Kronofogdemyndigheten, som i sin tur alltid ska fråga brottsoffret om han eller hon vill ha hjälp att driva in skadeståndet. Brottsoffermyndigheten ska verka för att berörda får kännedom om möjligheterna till brottsskadeersättning. Brottsoffermyndigheten har vidare sedan några år tagit på sig ett större utredningsansvar och förenklat ansökningsblanketten för brottsskadeersättning.
Att ändra relationen mellan skadestånd och brottsskadeersättning har diskuterats i flera sammanhang de senaste åren. Brottsskadelagsutredningen hade bl.a. i uppdrag att analysera om det vore en bra lösning att ett brottsoffer skulle kunna ansöka om brottsskadeersättning utan att gärningsmannen först hade krävts på betalning.
Utredningen konstaterade att det fanns flera problem med en förändring av det slaget och att vinsterna med den framstod som små. I länder som hade en sådan ordning gick det inte snabbare för brottsoffren att få ersättning, snarare tvärtom. Den dåvarande borgerliga regeringen avfärdade tanken i sitt förslag till ny brottsskadelag år 2014 och därefter har riksdagen vid upprepade tillfällen ansett att övervägande skäl talar för att brottsskadeersättningen bör vara underordnad andra ersättningsformer.
Stockholm den 27 mars 2019
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.