IS-terrorister inför rätta i Irak
Skriftlig fråga 2018/19:569 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-04-23
- Överlämnad
- 2019-04-24
- Anmäld
- 2019-04-25
- Svarsdatum
- 2019-05-02
- Sista svarsdatum
- 2019-05-02
- Besvarad
- 2019-05-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Enligt The Sunday Times kan brittiska IS-terrorister komma att ställas inför rätta i Irak. Skälen till detta är flera, men främst handlar det om att det är enklare att på plats avgöra om individerna begått något brott samt att de straffas i det land där brotten har begåtts och där människor har drabbats av deras gärningar. Vidare väljer Storbritannien att betala Irak för att fängsla terroristerna på grund av risken att de annars kan komma att begå brott i Storbritannien.
Storbritanniens inrikesminister Sajid Javid har tillsammans med utrikesminister Jeremy Hunt beordrat personal att förbereda för en krigsförbrytartribunal på plats. Den är tänkt att vara uppbyggd efter samma modell som den tribunal som inrättades av FN:s säkerhetstråd efter folkmordet i Rwanda 1994.
Dessa nyheter är naturligtvis mycket glädjande för såväl det brittiska folket som Europa.
Med anledning av ovanstående önskas utrikesminister Margot Wallström svara på följande fråga:
Kan det vara aktuellt för Sverige att likt Storbritannien verka för att IS-terrorister med svenskt medborgarskap som befinner sig i Irak, Sverige eller i något annan land, ska ställas inför rätta och straffas i Irak eller närliggande områden?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:569 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2018/19:569 av Markus Wiechel (SD)
IS-terrorister inför rätta i Irak
Markus Wiechel har frågat utrikesministern om det kan vara aktuellt för Sverige att verka för att IS-terrorister med svenskt medborgarskap som befinner sig i Irak, Sverige eller i något annat land, ska ställas inför rätta och straffas i Irak eller närliggande områden. Frågan har överlämnats till mig.
Regeringens bestämda uppfattning är att personer som begått brott under konflikten i Syrien och Irak ska dömas för sina handlingar. Det har därför länge varit en prioriterad fråga för Sverige att få till stånd ansvarsutkrävande och lagföring för de allvarliga brott mot folkrätten, inklusive internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter, som begåtts inom ramen för den väpnade konflikten i Syrien och Irak. Under Sveriges tid som säkerhetsrådsmedlem tog vi en aktiv roll för att lyfta frågan om ansvarsutkrävande i Syrien. Sverige bidrar med finansiellt stöd till FN:s bevisinsamlingsmekanism för Syrien, International, Impartial and Independent Mechanism ((IIIM) som har till huvuduppgift att samla in, kartlägga och analysera bevisning avseende brott mot den internationella rätten som misstänks ha begåtts i samband med den väpnade konflikten i Syrien sedan 2011. Sverige har även stöttat inrättandet av FN:s utredningsgrupp för ansvarsutkrävande av Daeshs övergrepp i Irak (UNITAD) och dess viktiga arbete med att utreda brott som Daesh begått i Irak.
Regeringens uppfattning är att lagföring i första hand bör ske där brotten har begåtts. Det är främst där förövare, brottsoffer och vittnen finns. Vi sonderar nu med likasinnade länder vilka möjligheter som finns för att till exempel inrätta en internationell tribunal eller liknande mekanism som komplement till nationell lagföring. Frågan kräver dock flera svåra överväganden, såsom till exempel vilket mandat och vilken jurisdiktion en sådan mekanism i så fall skulle ha. För svensk del är det också av största vikt att grundläggande straffrättsliga principer samt rättssäkerhetsaspekter upprätthålls. Utmaningarna ska dock inte stå i vägen för svenska försök och ansträngningar att få till stånd ansvarsutkrävande, både på nationell och internationell nivå, för de fruktansvärda brott som begåtts i Syrien och Irak.
Även svenska domstolar har långtgående befogenheter att döma för brott kopplade till terrorism och andra allvarliga brott, oavsett om brottet har begåtts i Sverige eller utomlands. Detta gäller såväl svenska medborgare som utlänningar som befinner sig här. Förutom de brott som omfattas av den utvidgning av terrorismlagstiftningen som skedde under vår förra mandatperiod, så kan det bli aktuellt att utreda och döma för brott som t.ex. terroristbrott, mord, våldtäkt eller krigsförbrytelse. I Sverige pågår ett flertal förundersökningar som rör misstankar om folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser begångna i samband med konflikten i Syrien och Irak.
Genom utökad lagstiftning och höjda anslag till de myndigheter som utreder terrorismrelaterad brottslighet har vi stärkt Sverige i kampen mot terrorismen.
Terrorismbekämpning är högt prioriterat av regeringen och det intensiva arbetet med att förebygga, motverka och lagföra handlingar kopplade till terrorism kommer att fortsätta.
Stockholm den 2 maj 2019
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.