Kötid till enskilda skolor

Skriftlig fråga 2018/19:128 av Erik Bengtzboe (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-02-04
Överlämnad
2019-02-05
Anmäld
2019-02-06
Svarsdatum
2019-02-13
Sista svarsdatum
2019-02-13
Besvarad
2019-02-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

I regeringsförklaringen den 21 januari 2019 förklarade statsminister Stefan Löfven att ”Skolkommissionens förslag för ökad likvärdighet i skolan genomförs”. I Skolkommissionens slutbetänkande återfinns ett kapitel som handlar om skolsegregationens betydelse för likvärdigheten. Ett av Skolkommissionens förslag för ökad likvärdighet var att ta bort kötid som urvalskriterium vid val till enskilda skolor och i stället möjliggöra lottning till sådana skolor.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

Vilka av Skolkommissionens förslag för ökad likvärdighet avser regeringen att genomföra, och avser regeringen att föreslå några förändringar som innebär att kötiden till enskilda skolor tas bort som urvalskriterium?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:128 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)



U2019/00333/S, U2019/00334/S, U2019/00339/S, U2019/00335/S

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:126 Skolkommissionens förslag för en ökad likvärdighet och ett aktivt skolval, 2018/19:127 Lottning till kommunala skolor, 2018/19:128 Kötid till enskilda skolor och 2018/19:129 En allsidig social sammansättning av Erik Bengtzboe (M)

Erik Bengtzboe har frågat mig vilka av Skolkommissionens förslag för ökad likvärdighet regeringen avser att genomföra och mer specifikt om regeringen avser gå vidare med förslaget att införa ett aktivt skolval, lottning till översökta kommunala skolor, ett förslag om att huvudmän ska verka för en allsidig social sammansättning eller föreslå några förändringar som innebär att kötiden för friskolor tas bort som urvalskriterium.

I januariavtalet, som S, C, L och MP har enats om, framgår att regeringen ska arbeta vidare med förslag från Skolkommissionen för att öka likvärdigheten i skolan. Det är av allra största vikt att ändringar som görs är väl förankrade och genomarbetade så att det blir hållbara och långsiktiga förbättringar för alla elever i skolan.

När det gäller skolsegregationen framhäver Skolkommissionen att resultatskillnaderna mellan grundskolor ökar starkt. Ökningen förklaras av att skillnaderna mellan skolors elevsammansättning utifrån familje- och migrationsbakgrund ökar. Denna ökade uppdelning av skolor riskerar att leda till försämrad likvärdighet i form av ökade kvalitetsskillnader mellan skolor. Den innebär också att det viktiga värde som ligger i att elever med olika bakgrund möts i skolan urholkas. Detta ser regeringen givetvis som mycket problematiskt.

Skolkommissionen föreslår i sitt slutbetänkande en nationell strategi för att skapa ett robust skolsystem (SOU 2017:35). Förslagen ska gynna samtliga elever och målet är att alla elever ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Samtidigt påpekar Skolkommissionen att åtgärder som syftar till att minska skolsegregationen och öka de finansiella förutsättningarna för en likvärdig skola kräver närmare överväganden.

I juli 2018 tillsattes därför en utredning som har i uppdrag att arbeta vidare med Skolkommissionens förslag och bland annat analysera och ta ställning till hur bestämmelserna om dels placering vid kommunala skolenheter, dels mottagande och urval till fristående skolor, bör ändras för att i större utsträckning främja en allsidig social sammansättning av elever (dir. 2018:71). Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 mars 2020. Regeringen kommer därefter att ta ställning till förslagen.

Det är dock av största vikt att genomföra insatser redan nu för att öka likvärdigheten i skolan. Genomförandet av flera förslag från Skolkommissionen har redan påbörjats. Ett exempel på detta är det nya statliga stödet för förstärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Stödet uppgår 2019 till 3,5 miljarder kronor och ska fördelas så att resurserna viktas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. Av januariavtalet framgår att detta statliga stöd ska förstärkas.

Stockholm den 13 februari 2019

Anna Ekström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.