kväveutsläpp till Östersjön

Skriftlig fråga 1997/98:1097 av Klevenås, Lena (s)

Fråga 1997/98:1097 av Lena Klevenås (s) till jordbruksministern om kväveutsläpp till Östersjön

den 28 september

I början av 80-talet bestämde länderna runt Östersjön att läckage av kväve till Östersjön skulle halveras mellan 1985 och 1995. Man har misslyckats inte minst för att jordbruket i stort sett bedrivs på samma sätt nu som då. Sedan 1950 har användningen av växtnäring i form av handelsgödsel ökat mycket starkt. I Sverige kulminerade användningen i början av 80-talet. Den ökande tillförseln motsvaras inte av ökad mängd näring i livsmedlen. I stället har vi bl.a. fått en övergödd Östersjö. En av konstgödselanvändningens följder är ensidighet och specialisering, främst att spannmålsodling och djurhållning separerats. Det sker en ständig bortförsel av växtnäring från spannmålsgårdarna som kompenseras med handelsgödsel. 70-90 % av det som skördas på våra åkrar blir till djurfoder. Fodrets näringsämnen återfinns till största delen i dyngan som borde hamna på den åker varifrån växtnäringen kommit.

Det måste vara ett systemfel när vi i dag sätter in 80 kilo kväve per hektar i form av handelsgödsel för att producera 25 kilo kväve i form av animalie- och vegetabilieprodukter. Ett ekologiskt anpassat jordbruk är ett kretsloppsjordbruk. Det skulle innebära återinförd djurhållning inom de nu spannmålsdominerande områdena. En omställning av 10 % av jordbruket till ekologisk odling måste bara vara ett första steg.

Vilka åtgärder är jordbruksministern beredd att vidta för att ytterligare stimulera omställningen till ett ekologiskt hållbart jordbruk och minska kväveläckaget till Östersjön?