lärare i högskolan
Skriftlig fråga 2001/02:1588 av Nilsson, Ulf (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-09-03
- Besvarad
- 2002-09-23
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 september
Fråga 2001/02:1588
av Ulf Nilsson (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om lärare i högskolanPersonalsituationen inom högskolan har länge varit oroande. Endast cirka hälften av lärarna har disputerat och antalet doktorandtjänster motsvarar inte alls regeringens mål för antal nya doktorer. Antalet studenter har ökat kraftigt utan att antalet lärare ökat tillnärmelsevis i motsvarande grad. Fakultetsanslagen till forskning har legat stilla. Allt detta har skapat en svår situation för lärarna, som måste arbeta obetald övertid för att både hinna med undervisning och forskning. Sveriges Universitetslärarförbund har nyligen presenterat en undersökning från Statistiska centralbyrån. Enligt den överväger omkring hälften av universitetslärarna att byta arbete. Med tanke på de stora pensionsavgångarna riskerar tillgången på lärare att minska katastrofalt de närmaste åren, något som skulle drabba studenterna hårt.
Utbildningsminister Thomas Östros har hittills inte uttryckt någon oro över lärarbristen i högskolan. De senaste rapporterna ökar enligt min mening behovet av att nu formulera en plan för att säkra tillgången på disputerade lärare vid högskolorna. Ett viktigt inslag i en sådan plan borde vara förslag om att förbättra lärarnas villkor i fråga om tid för undervisning och forskning.
Avser utbildningsministern att vidta några åtgärder för att öka antalet disputerade lärare vid högskolan?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1588 besvarad av
den 13 september
Svar på fråga 2001/02:1588 om lärare i högskolan
Utbildningsminister Thomas Östros
Ulf Nilsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att öka antalet disputerade lärare i högskolan.
Till skillnad från vad Ulf Nilsson påstår, har jag under min tid som utbildningsminister återkommande understrukit att nyrekrytering av lärare och forskare är en av högskolans viktigaste framtidsfrågor. Jag har vid åtskilliga tillfällen talat om det stora generationsskifte inom universitet och högskolor som vi står inför och om behovet av bättre karriärmöjligheter för yngre forskare. Regeringen har gjort stora satsningar på forskarutbildningen under mandatperioden för att öka examinationen i forskarutbildningen och därigenom underlätta för lärosätena att rekrytera kvalificerade lärare.
Antalet lärare och forskare som uppnår pensionsålder ökar kraftigt under kommande år. Fyrtiotalisternas uttåg sker samtidigt som antalet ungdomar som slutar gymnasiet ökar. Åldersgruppen 19@25-åringar kommer att avsevärt öka i antal under perioden 2003@2013. Till detta kommer behovet av en fortsatt expansion av högskolan för att kunna uppnå regeringens mål att 50 % av en årskull ska ha börjat studera vid högskolan vid 25 års ålder. Sammantaget står vi således inför ett stort behov av lärare vid våra lärosäten, samtidigt som behovet av forskarutbildade även ökar inom andra samhällssektorer.
Forskarutbildningen, som staten har ett särskilt och grundläggande ansvar för, är en strategiskt viktig utbildning i kunskapssamhället. En väl fungerande forskarutbildning är en förutsättning för att Sverige ska kunna befästa och utveckla sin ställning som framgångsrik kunskapsnation. Forskarutbildningen lägger en kvalificerad grund för en lärar- och forskarkarriär inom universitet och högskolor. Den lägger också grunden för kvalificerade arbetsuppgifter inom näringslivet, den offentliga sektorn och olika organisationer.
Antalet doktorander inom forskarutbildningen har expanderat kraftigt i Sverige under det senaste decenniet och omfattar i dag ca 18 000 aktiva doktorander. Under 1990-talet har antalet nyantagna doktorander stadigt ökat och framför allt har antalet examina inom forskarutbildningen fördubblats under denna period. Regeringen slår sig dock inte till ro med denna utveckling. Målet är en fortsatt expansion av forskarutbildningen. I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) och i regeringsförklaringen den 18 september 2001 angavs en ambition att återigen fördubbla antalet examina inom forskarutbildningen under den kommande tioårsperioden.
Som en del av regeringens målmedvetna satsningar på forskarutbildningen har 16 nya forskarskolor etablerats. För att genomföra detta har 214 miljoner kronor avsatts i höjda anslag under perioden 2001@2003 vilket utgör en av de enskilt största satsningar på forskarutbildningen som gjorts. Förutom att öka antalet disputerade är syftet med dessa forskarskolor att höja kvaliteten, främja rekryteringen till forskarutbildningen samt utveckla samarbetet mellan landets universitet och högskolor och förbättra forskningsanknytningen vid de högskolor som inte har egen forskarutbildning.
För att säkra tillgången på kvalificerade lärare och forskare, konstaterade regeringen i den forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3) att det framöver krävs att disputerade i ökad utsträckning kan rekryteras till och meritera sig inom högskolan. Som ett led i detta och för att ge unga forskare bättre möjligheter att etablera självständig forskning anslog riksdagen 110 miljoner kronor fram t.o.m. år 2003 (prop. 2000/01:1). Dessa medel ska användas till dels rekryteringsanställningar, dels en särskild satsning på framstående unga forskare.
En socialdemokratisk regering kommer även framöver att fortsätta göra såväl kraftfulla och målmedvetna satsningar på forskarutbildningen som skapa bästa möjliga förutsättningar för lärarkåren att verka vid våra universitet och högskolor.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.