Marginalskatter

Skriftlig fråga 2016/17:1037 av Helena Bouveng (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

Arbetsgivarorganisationen Almega presenterade nyligen rapporten Marginalskatter och Sveriges konkurrenskraft om de svenska marginalskatterna. I rapporten framgår att Sverige inte bara har världens högsta marginalskatter; de har dessutom höjts. I omvärlden har de däremot sänkts, enligt rapporten.

Rapporten tar också upp negativa konsekvenser som uppstår till följd av de höga marginalskatterna. En sådan negativ effekt är att det exempelvis i vissa yrken inte lönar sig att jobba ett extra pass eftersom så mycket av den potentiella extra inkomsten går bort i skatt. Ett konkret sådant exempel som det pekas på i rapporten är att svenska läkare skulle arbeta mer om den statliga inkomstskatten togs bort. Det skulle innebära en utökad kapacitet motsvarande 2 800 heltidsarbetande, enligt beräkningar i rapporten. Detta samtidigt som det råder vårdköer och kapacitetsbrister i den svenska välfärden. Marginalskatterna bidrar alltså till att resurser inte används fullt ut.

Naturligtvis kan Sverige inte ha särskilda skatteregler för specifika yrkesgrupper, men det går att göra skatteförändringar för att göra det mer attraktivt och lönsamt att arbeta ytterligare en timme extra. Ett första steg kan vara att återställa beräkningsgrunderna för uppräkningen av statlig skatt som regeringen genomförde i budgeten för 2017. Det skulle göra det mer lönsamt och uppmuntra läkare, och många andra yrkesgrupper, att jobba ett extra pass i stället för att vara lediga.

Min fråga till finansministern blir därför:

Kommer finansministern att återställa beräkningsgrunden för statlig inkomstskatt för att öka drivkraften för yrken som väljer bort att arbeta, till exempel läkare, så att dessa yrkesgrupper i högre grad ska välja att arbeta ytterligare framför att ta ledigt?