Miljömålskalkning

Skriftlig fråga 2007/08:1641 av Johansson, Ann-Kristine (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-09-11
Anmäld
2008-09-11
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2008-09-23
Svar anmält
2008-09-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 september

Fråga

2007/08:1641 Miljömålskalkning

av Ann-Kristine Johansson (s)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)

Kalkning är en metod som används för att hejda de skador försurningen orsakar i våra sjöar och vattendrag. Orsakerna till försurning är bland annat nedfallet av luftföroreningar, främst svaveldioxid som kommer från förbränning av olja, kol och andra fossila bränslen.

För en tid sedan träffade jag Värmlands kalkningsförbund. De beskrev behovet av att kalka de värmländska sjöarna i syfte att skapa bättre förutsättningar för känsliga arter att överleva och komma tillbaka. Deras uppdrag är också att nå de av riksdagen fastställda miljömålen. Kalkning är ett verktyg som används för att nå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag och för att påverka förutsättningarna att uppfylla bland annat miljömålen Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ett rikt växt- och djurliv. Miljömålskalkning är ett av de effektivaste sätten att tillgodose nationella, regionala och lokala miljömål. Det finns även EU regler som stöder miljömålskalkning till exempel EU:s vattendirektiv, Habitatdirektivet, Natura 2000 och Åldirektivet.

Kalkningen återskapar ekosystemen, den ger tillbaka tre fyra gånger pengarna och ur ett djuretiskt motiv är den välmotiverad; försurningen ger vanskapta fiskar. Folkhälsan frodas vid levande sjöar och vattendrag. Och från landsbygdsperspektivet kan levande sjöar ge en levande landsbygd med ekoturism.

Trots de goda resultaten av kalkningsverksamheten runt om i Sverige minskar anslagen till kalkningsverksamheten.

Min fråga till miljöministern är hur han ser på nivån av kalkningsanslagen och om han avser att ta några initiativ när det gäller anslaget.

Svar på skriftlig fråga 2007/08:1641 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren

den 23 september

Svar på fråga

2007/08:1641 Miljömålskalkning

Miljöminister Andreas Carlgren

Ann-Kristine Johansson har frågat mig hur jag ser på nivån av kalkningsanslagen och om jag avser att ta några initiativ när det gäller anslaget.

Försurningen av sjöar och vattendrag i Sverige beror i första hand på surt nedfall, varav den allra största delen kommer från andra länder. En långsiktig lösning förutsätter därför internationellt samarbete. Detta har länge varit Sveriges huvudinriktning för att rädda våra sjöar och vi har också varit framgångsrika. Utsläppen av framför allt svaveldioxid minskar därför nu och minskningen blir på sikt omfattande, varför även kalkningsbehovet med tiden kan minska. Där är vi dock inte ännu, bland annat på grund av att återhämtningen kräver tid och många vatten fortfarande är försurade.

Återhämtningen från försurning sker nu med olika hastighet i olika delar av landet och kommer att kräva olika typer av insatser utifrån regionala och lokala förhållanden. Innan det sura nedfallet har minskat tillräckligt är kalkning en nödvändig åtgärd för att temporärt motverka effekterna av försurningen och därigenom uppfylla de mål och krav som miljömålsarbetet respektive vattendirektivet anger. Vi kalkar numera med omkring 200 000 ton kalk för ungefär 200 miljoner kronor per år. Det är den mest omfattande kalkningsinsatsen i världen. Omkring 20 000 sjöar bedöms vara försurade och omkring 100 000 kilometer rinnande vatten. Detta utgör omkring 20 procent av landets sjöar och 10 procent av dess sjöyta. I dag kalkas runt 7 000 sjöar för att få effekter i sjöar och nedströms belägna vattendrag och dessutom ytterligare 10 000 kilometer rinnande vatten.

Värmland är ett av de mest försurningspåverkade länen och är det län som i dag får mest kalkningsmedel – 29 miljoner kronor. Efter hand som behovet av kalkning minskar eller helt upphör i främst de mer nordliga länen kommer resurser att kunna överföras till de områden som är mest utsatta.

Som Ann-Kristine Johansson påpekar är kalkning viktigt också ur ett landsbygdsperspektiv och ger mångfalt tillbaka. Jag bedömer därför att verksamheten med kalkning kommer att fortsätta i oförminskad skala och att några nya initiativ från min sida inte behövs i dagsläget.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.