Till innehåll på sidan

Minskad sysselsättningsgrad bland utrikes födda

Skriftlig fråga 2017/18:825 av Jessika Roswall (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-02-21
Överlämnad
2018-02-22
Anmäld
2018-02-27
Svarsdatum
2018-02-28
Sista svarsdatum
2018-02-28
Besvarad
2018-02-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

 

Konjunkturen i dag gynnar Sverige – företag kan expandera och därigenom anställa fler – men trots detta visar arbetskraftsundersökningarna (AKU) från SCB att det råder en negativ trend vad gäller sysselsättningsgraden för utrikes födda under senare tid. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:

 

Hur ställer sig ministern till att sysselsättningsgraden bland utrikes födda minskar trots högkonjunkturen?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:825 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)




Svar på fråga 2017/18:825 av Jessika Roswall (M)
Minskad sysselsättningsgrad bland utrikes födda

Jessika Roswall har frågat mig hur jag ställer mig till att sysselsättningsgraden bland utrikes födda minskar trots högkonjunkturen.

Den svenska arbetsmarknaden utvecklas starkt. Idag går över 250 000 fler till jobbet än när regeringen tillträdde, varav ungefär två tredjedelar är utrikes födda. Vi har den högsta sysselsättningsgraden i åldrarna 20–64 år som Eurostat någonsin uppmätt i ett EU-land och den högsta i Sverige sedan 1992. Bland utrikes födda i åldern 15–74 år noterades under det andra kvartalet 2017 den högsta andelen sysselsatta sedan andra kvartalet 2005, vilket är startpunkten för redovisning på födelseland.

Sedan det andra kvartalet 2005 har sysselsättningsgraden bland utrikes födda, 15–74 år, ökat från 55,4 procent till 61,5 procent. Under denna period har sysselsättningsgraden periodvis visat en kortvarig negativ utveckling ett antal gånger. Detta beror på att befolkningen vuxit snabbare än antalet sysselsatta vilket får till effekt att sysselsättningsgraden minskar.

Under samma period ökade sysselsättningsgraden bland inrikes födda från 66,8 procent till 69,8 procent. Ökningen i andelen sysselsatta, mätt i procentenheter, är således dubbelt så stor bland de utrikes födda. Även den procentuella ökningen i antalet sysselsatta bland utrikes födda har varit högre än bland inrikes födda under hela den redovisade perioden.

Den fortsatt starka konjunkturutvecklingen tillsammans med regeringens vidtagna åtgärder för att öka sysselsättningen bland utrikes födda ger goda förutsättningar för att sysselsättningsgraden kommer kunna fortsätta att öka bland de utrikes födda även under kommande år.

Stockholm den 28 februari 2018

Ylva Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.