Ökad otrygghet bland kvinnor

Skriftlig fråga 2016/17:769 av Mikael Cederbratt (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-01-31
Överlämnad
2017-02-01
Anmäld
2017-02-02
Svarsdatum
2017-02-08
Sista svarsdatum
2017-02-08
Besvarad
2017-02-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Brottsförebyggande rådets (Brå) senaste nationella trygghetsundersökning, som nyligen presenterades, visade att otryggheten ökade påtagligt bland kvinnor förra året. 31 procent av kvinnorna uppgav att de kände sig otrygga i sitt eget bostadsområde under kvällstid. Men även oron för att utsättas för våld och misshandel var mer omfattande bland kvinnor.

Utvecklingen är allvarlig. För alla regeringar, men kanske i synnerhet för en regering som kallar sig feministisk, borde det vara ytterst bekymmersamt att otryggheten ökar så påtagligt bland kvinnor. Att vidta åtgärder för att minska otryggheten borde också vara av högsta prioritet.

Med anledning av det som ovan anförs vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Vad avser statsrådet och regeringen att vidta för åtgärder med anledning av att otryggheten ökat markant bland kvinnor?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:769 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)




Svar på fråga 2016/17:731 av Tina Ghasemi (M) Otryggheten bland kvinnor och fråga 2016/17:769 av Mikael Cederbratt (M) Ökad otrygghet bland kvinnor

Tina Ghasemi har frågat statsrådet Ygeman vad han och regeringen avser att vidta för åtgärder för att minska otryggheten bland kvinnor i samhället. Mikael Cederbratt har vidare frågat statsrådet Ygeman vad han och regeringen avser att vidta för åtgärder med anledning av att otryggheten ökat markant bland kvinnor. Frågorna har överlämnats till mig.

Frågorna är ställda mot bakgrund av Brottsförebyggande rådets (Brå) senaste nationella trygghetsundersökning som visar en ökande otrygghet i samhället, främst bland kvinnor. Det är oroväckande. Dock är det för tidigt att med säkerhet veta om det är ett trendbrott eller en tillfällig avvikelse från den relativt stabila nivå vi har sett sedan 2009.

Regeringen tar trygghetsfrågorna och våld mot kvinnor på högsta allvar. Sedan tillträdet 2014 har vi intensifierat arbetet för att minska brottsligheten och öka tryggheten, särskilt inom området mäns våld mot kvinnor. Det omfattar såväl lagstiftning som omfattande resursökningar till myndigheter och ideella organisationer. I november 2016 beslutade regeringen om en ny tioårig nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, som började gälla den 1 januari i år. Med den nya strategin vill regeringen verka för en omorientering och främja utvecklingen inom området. Det framtida arbetet ska i högre grad inriktas mot att förebygga olika former av mäns våld mot kvinnor. Fokus sätts därför på mäns delaktighet och ansvar för att stoppa våldet. Sammantaget avsätter regeringen drygt 600 miljoner kr till ett åtgärdsprogram med nya insatser 2017-2020. Därutöver bidrar vi med 300 miljoner kr i utvecklingsmedel till kommuner och landsting under samma period och 425 miljoner kr i stöd till kvinnojourerna 2015-2019.

Regeringen har också initierat en brottsförebyggande satsning, som omfattar flera delar. Brås ansvar för nationellt stöd och samordning har förstärkts och länsstyrelserna har fått i uppdrag att ansvara för stöd och samordning på regional nivå. Under våren 2017 kommer regeringen även att tillsätta en nationell samordnare för det brottsförebyggande arbetet och presentera ett nytt nationellt brottsförebyggande program. Vidare har regeringen nyligen lanserat ett reformprogram för minskad segregation 2017-2025, där trygghetsfrågorna har en framträdande roll.

För att ge Polismyndigheten möjlighet att öka antalet anställda har regeringen aviserat anslagsökningar till Polismyndigheten på sammanlagt drygt 2 miljarder kronor under perioden 2017-2020. Regeringen har i Polismyndighetens regleringsbrev för 2017 även begärt en redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla myndighetens arbetsmetoder vid utredning av våldtäkt och andra sexualbrott. Vidare arbetar Polismyndigheten aktivt med att, i samverkan med t.ex. festivalarrangörer, hitta sätt att försöka förebygga sexualbrott och andra problem vid publika evenemang.

Vi behöver även stärka sexualbrottslagstiftningen. Regeringen ser positivt på Sexualbrottskommitténs förslag om bl.a. en frivillighetsbaserad sexualbrottslagstiftning och ett oaktsamhetsansvar för de allvarligaste sexualbrotten. Ambitionen är att lägga fram förslag före årsskiftet. Även det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten behöver stärkas för att ge bättre skydd mot hot och kränkningar. Regeringens ambition är i den delen att lägga fram förslag redan under våren.

Jag kommer fortsatt att noga följa utvecklingen inom området och är beredd att vidta ytterligare åtgärder.

Stockholm den 8 februari 2017


Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.