omfördelning av högskoleplatser
Skriftlig fråga 2003/04:1614 av Pålsson, Chatrine (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-09-10
- Anmäld
- 2004-09-14
- Besvarad
- 2004-09-15
- Svar anmält
- 2004-09-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 september
Fråga 2003/04:1614
av Chatrine Pålsson (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om omfördelning av högskoleplatserHögskolan har ett strukturellt problem. Antalet sökande ökar @ och kommer sannolikt att fortsätta öka eftersom årskullarna nu växer snabbt. Fram till år 2010 ökar antalet 20-åringar med 30 %. Högskolan i Kalmar hade till exempel år 2003 ett söktryck per plats på 5,8. Antalet förstahandssökande per plats var 1,8.
Trots att söktrycket ökar så finns ändå i varierande grad tomma utbildningsplatser på landets olika lärosäten. Högskoleexpansionen har inneburit att regionerna i ökande utsträckning blir beroende av de regionala högskolorna. Varje försutten möjlighet att möta den stora och ökande efterfrågan på högskoleutbildning blir i så fall ett slag mot regionens utveckling.
Kristdemokraterna anser att söktrycket ska ha stor betydelse för fördelningen av studieplatser. Större möjligheter borde finnas att omfördela medel till lärosäten och utbildningar med ett högt söktryck.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga ministern:
Vad avser ministern att göra för att öka möjligheterna till omfördelningar mellan lärosäten?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1614 besvarad av
den 15 september
Svar på fråga 2004/05:1614 om omfördelning av högskoleplatser
Utbildningsminister Thomas Östros
Chatrine Pålsson har frågat mig vad jag avser att göra för att öka möjligheterna till omfördelning av högskoleplatser mellan lärosäten.
Nuvarande ordning för tilldelning av anslag för grundläggande högskoleutbildning innebär att riksdagen fastställer anslagen till respektive lärosäte efter förslag av regeringen. Regeringen har i regleringsbrevet fastställt målet att den högre utbildningen ska svara mot såväl arbetsmarknadens behov som studenternas efterfrågan. När tilldelningssystemet infördes grundades det på antalet studenter och deras prestationer just för att bättre anpassa utbildningsutbudet till studenternas efterfrågan.
Såväl arbetsmarknadens växande behov av högskoleutbildad arbetskraft som studenternas ökade efterfrågan på högre utbildning har utgjort viktiga skäl för statsmakternas omfattande utbyggnad av högskolan under perioden 1997@2003 och för utbyggnadens fördelning på de olika lärosätena. Andra grunder har varit lärosätenas utbildningsprofiler och möjligheter att erbjuda utbildningar samt ambitionen att skapa minst en stark högskola i varje län.
Under perioden 2002@2004, då söktrycket minskade inom vissa utbildningsområden, har några lärosäten haft svårigheter att rekrytera tillräckligt många studenter för att uppfylla sina utbildningsuppdrag. Detta möjliggjorde att resurser motsvarande 3 900 helårsstudenter kunnat användas för angelägna satsningar på utbildning av obehöriga lärare, uppbyggnad av Sveriges nätuniversitet samt kompletterande utbildning för utländska akademiker. Nu när efterfrågeläget ser annorlunda ut finns motiv för att återföra resurser till merparten av berörda lärosäten, vilket regeringen har för avsikt att göra.
Ett resurstilldelningssystem som enbart tar hänsyn till studenternas önskemål vad gäller utbildning och utbildningsort skulle få flera orimliga konsekvenser. Trycket skulle bli mycket stort på vissa för tillfället populära utbildningar och studieorter, medan svårigheterna skulle bli stora att utbilda exempelvis tillräckligt många lärare och ingenjörer. Ryckigheten skulle bli stor i lärosätenas planering. Flera studieorter med många sökande skulle dessutom inte ha tillräcklig bostadskapacitet för att ta emot alla sökande.
Det nuvarande resurstilldelningssystemet har med vissa justeringar tillämpats under en tioårsperiod. Det finns därför skäl att se över systemet och undersöka om det går att förbättra. Mot denna bakgrund har regeringen i april 2004 tillkallat en särskild utredare för att se över resurstilldelningssystemet och föreslå förändringar som bland annat möjliggör en utbildning av hög kvalitet med fortsatt hänsyn till både studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov på såväl kort som lång sikt samt tillgodoser lärosätenas behov av stabila ekonomiska förutsättningar. Utredningsarbetet ska vara slutfört och redovisat senast den 15 mars 2005.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.