Otryggheten i Lysekil

Skriftlig fråga 2017/18:985 av Lars-Arne Staxäng (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-03-08
Överlämnad
2018-03-08
Anmäld
2018-03-09
Svarsdatum
2018-03-21
Sista svarsdatum
2018-03-21
Besvarad
2018-03-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Under den senaste tiden har det varit oroligt i Lysekil i Bohuslän. Det har förekommit oroligheter med ungdomsgäng som stört ordningen genom att bland annat störa träningar och matcher i en idrottshall i centrala Lysekil. Ungdomsgängen har bland annat slagit sönder en toalett och hotat andra människor. Nyligen har idrottshallen bestämt sig för att låsa sina dörrar på kvällarna för att försöka skapa lugn och ro i idrottshallen. Ungdomsgängen misstänks även ligga bakom attacker mot butiker och väktare i Lysekil.

I februari anlitade lokala handlare och ett bostadsbolag tillsammans med Lysekils kommun ett vaktbolag i syfte att motverka skadegörelserna som skett i Lysekil. Kommunen har även satsat på att utbilda trygghetsvandrare, och socialtjänsten i Lysekil har satsat på att arbeta förebyggande genom att forma olika stödgrupper för ungdomar och föräldrar.

Situation är mycket beklaglig. Lysekilsborna förtjänar, precis som alla andra, att leva sina liv i trygghet utan rädsla för hot och förstörelse. Man ska inte behöva vara rädd i Lysekil om nätterna. Enligt polisen rör det sig om löst sammansatta grupper där ungdomarna kan vara så unga som elva år. Det är även ytterst beklagligt att unga barn har fastnat i denna skadliga miljö med kriminalitet. Det är därför välkommet att socialtjänsten nu arbetar med förebyggande åtgärder för att motverka att unga fastnar i ett liv av kriminalitet.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

Vilka åtgärder och initiativ avser ministern att vidta för att motverka ungdomskriminalitet och för att stärka tryggheten?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:985 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)



Ju2018/

Justitiedepartementet

Justitie- och inrikesministern

Till riksdagen senast 21 mars kl. 12


Svar på fråga 2017/18:985 av Lars-Arne Staxäng (M)
Otryggheten i Lysekil

Lars-Arne Staxäng har frågat mig vilka åtgärder och initiativ som jag avser att vidta för att motverka ungdomskriminalitet och för att stärka tryggheten.

Regeringen har under mandatperioden vidtagit en rad åtgärder för ökad trygghet i samhället och fortsätter detta arbete med oförminskad kraft. Vi förstärker Polismyndigheten med 9,8 miljarder under perioden 2017–2020 och har fördubblat antalet antagna till polisutbildningen. Målsättningen är 10 000 fler polisanställda år 2024. Det är en historisk satsning som skapar väsentligen bättre förutsättningar för lokal polisnärvaro och ökad brotts-uppklaring.

Regeringen har också genomfört ett flertal straffskärpningar, däribland för grova vapenbrott som nu ger presumtion för häktning. Regeringens förslag om en ny kamerabevakningslag är ett annat exempel på hur vi förbättrar förutsättningarna för det lokala arbetet.

Forskning visar att satsningar på fler poliser och skärpta straff blir mer effektiva när de kombineras med åtgärder av förebyggande karaktär. Inte minst är det viktigt att förebygga att unga hamnar i kriminalitet och missbruk. När unga misstänks för brott är det också viktigt med en snabb reaktion från samhället och att de aktörer som den unge möter samverkar. En utredare har i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder som leder till en snabbare lagföring av brott. Utredaren ska ha särskilt fokus på bl.a. unga som begår brott.

Det är också viktigt med tydliga och konsekventa ungdomspåföljder som kan bidra till att förebygga och hindra att unga fortsätter att begå brott. De förslag till nya påföljder som lämnades av en utredare i juni förra året bereds vidare i högt tempo inom Regeringskansliet. Regeringen har också tillsatt en utredning för att se över den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år.

Flera centrala verktyg i det förebyggande arbetet finns i den kommunala verksamheten, inte minst inom skola och socialtjänst. Regeringen har de senaste åren vidtagit flera åtgärder för att stärka såväl skolväsendet som den sociala barn- och ungdomsvården, bl.a. genom satsningar på fler anställda i förskoleklass och lågstadiet samt fler socialsekreterare, arbetsledare och administratörer inom socialtjänsten. Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att stödja den sociala barn- och ungdomsvården och att, tillsammans med Skolverket, genomföra ett treårigt utvecklingsarbete mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten kring barn och unga.

I regeringens brottsförebyggande program Tillsammans mot brott betonas också vikten av samverkan mellan kommun och polis, näringsliv och civilsamhälle. Det är därför glädjande att Lysekil kommun, vilket beskrivs av frågeställaren, har initierat ett trygghetsskapande arbete tillsammans med handlare och bostadsbolag, och att förebyggande insatser genomförs genom utbildning av trygghetsvandrare och stödgrupper för ungdomar och föräldrar. Det är goda exempel på hur samverkan kan formas utifrån den lokala problembilden och som långsiktigt kan bidra till en ökad trygghet i lokalsamhället.

Stockholm den 21 mars 2018

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.