Passivitet i alkoholpolitiken
Skriftlig fråga 2008/09:1212 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-09-10
- Anmäld
- 2009-09-10
- Besvarad
- 2009-09-16
- Svar anmält
- 2009-09-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 september
Fråga
2008/09:1212 Passivitet i alkoholpolitiken
av Birgitta Eriksson (s)
till statsrådet Maria Larsson (kd)
Alkoholkonsumtionen i Sverige ökar med Kristdemokraterna vid regeringsmakten. Det kan konstateras utifrån Folkhälsoinstitutets årliga rapport. Statsrådet har inte drivit fram någon minimibeskattning av öl och vin inom EU. Statsrådet har inte hindrat kommunerna från att tillåta utskänkning allt senare och senare. I borgerliga Stockholm ska utskänkningen enligt socialborgarrådet helst kunna ske dygnet runt. I fråga om privatimporten av alkohol klaras inte ens skattekontrollen. Gårdsförsäljning av vin ligger i startgroparna. Inte på en enda konkret punkt har Kristdemokraterna efter tre år vid regeringsmakten minskat eller hejdat den ökade tillgången och ökade konsumtionen av alkohol. Det är ingen hemlighet att både människor och arbetstimmar förloras på en hög alkoholkonsumtion. Människor ruinerar sig själva och sitt familjeliv. Det finns också ett klart samband mellan alkohol och våld och därmed med våldets kostnader i sjukvård och förstörelse. Folkhälsoinstitutet lär uppge att antalet misshandelsfall ökat med 47 procent. Frågan om förhållningssättet till alkohol är också en genusfråga. Det är främst män som dricker och som slår både kvinnor och barn när de druckit. Enligt Folkhälsoinstitutet ökar drickandet mest bland män i åldern 25–29 år.
På vilka fakta och argument grundar statsrådet sitt avstående från att agera för att tillgången på och konsumtionen av alkohol ska minska?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:1212 besvarad av Statsrådet Maria Larsson
Svar på fråga
2008/09:1212 Passivitet i alkoholpolitiken
Statsrådet Maria Larsson
Birgitta Eriksson har frågat mig på vilka fakta och argument jag avstår från att agera för att minska tillgången på och konsumtionen av alkohol.
Jag har som äldre- och folkhälsominister arbetat aktivt för att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. En viktig del i detta arbete har varit att skapa en långsiktigt hållbar struktur för det alkoholförebyggande arbetet. I samtliga län finns länssamordnare som samordnar och stimulerar det alkohol‑, narkotika-, dopnings- och tobaksförebyggande arbetet. Särskilda medel har avsatts för att stimulera förebyggande insatser i kommunerna. Vidare har en nationell samordningsfunktion inrättats inom Regeringskansliet, bestående av en interdepartemental arbetsgrupp och ett särskilt sekretariat. Sekretariatet har bland annat till uppgift att ta fram ett årligt åtgärdsprogram.
Regeringen har även vidtagit en mängd ytterligare åtgärder. Dessa finns beskrivna i det särskilda åtgärdsprogrammet för 2009. Jag vill i det följande lyfta fram några exempel.
Stöd ges till utveckling av metoder och arbetssätt. Ett exempel är Riskbruksprojektet, som framgångsrikt arbetar med att få personal inom hälso- och sjukvård och företagshälsovård att integrera frågor om alkohol i mötet med patienten. Särskilda medel utgår även direkt till landstingen för att utveckla det förebyggande arbetet i primärvården.
Ett annat exempel är projektet om ansvarsfull alkoholservering, som syftar till att minska våld och skador på och i anslutning till krogarna.
En särskild satsning görs för att sprida metoder som i grund- och gymnasieskolan kan förebygga och reducera elevers bruk av alkohol, narkotika, dopningspreparat och tobak. Medel avsätts även för att stimulera förebyggande arbete inom högskolor och universitet.
Statens folkhälsoinstitut disponerar även ytterligare medel för utvecklings- och informationsinsatser. En ambition vid fördelningen av dessa medel har varit att stimulera det förebyggande arbete som bedrivs av idéburna organisationer. Särskilda medel fördelas även direkt till dessa organisationer för att stärka deras arbete med förebyggande insatser.
Regeringen har vidare initierat en satsning på föräldrastöd som riktas till föräldrar med barn upp till 18 år. Denna insats syftar bland annat till att våra barn och unga ska stärkas i att välja en hälsosam livsstil. Särskilda satsningar har dessutom gjorts för att uppmärksamma barn till föräldrar med missbruksproblem.
Regeringen genomför också en särskild forskningssatsning. Under åren 2009–2012 fördelas via Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap särskilda medel för forskning inom alkohol‑, narkotika-, dopnings- och tobaksområdena.
Under åren 2008–2010 genomförs även en särskild satsning för att förstärka tillsynsverksamheten.
Vidare vill jag framhålla att beredningen för närvarande pågår av slutbetänkandet från den av oss tillsatta alkohollagsutredningen, som har en restriktiv alkoholpolitik som utgångspunkt.
Regeringen har också varit aktiv inom EU och WHO för att driva på samarbetet inom alkoholområdet. Nästa vecka kommer jag att vara värd för ett expertmöte om alkohol inom ramen för ordförandeskapet samt för ett globalt möte som ordnas i samarbete med WHO.
Regeringens arbete har redan börjat ge resultat. Vi ser flera positiva tendenser, till exempel visar undersökningar från Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet att den skattade totalkonsumtionen av alkohol minskar. Berusningsdrickandet har också minskat mer bland svenska 15–16-åringar än genomsnittet i EU. Detta innebär emellertid inte att vi kan slå oss till ro. Arbete pågår för närvarande med att ta fram åtgärdsprogram för 2010.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.