Prestationsbaserade satsningar riktade till barn- och ungdomspsykiatrin
Skriftlig fråga 2017/18:883 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-02-28
- Överlämnad
- 2018-02-28
- Anmäld
- 2018-03-01
- Svarsdatum
- 2018-03-07
- Sista svarsdatum
- 2018-03-07
- Besvarad
- 2018-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, växer. De har tredubblats sedan den nuvarande regeringen tog över makten. Förra året klarade inget landsting målsättningen om att alla ska få en första bedömning inom 30 dagar. Samtidigt fortsätter den psykiska ohälsan att öka i Sverige. Många barn och unga far illa. Dessa barn och ungdomar och deras föräldrar och andra närstående upplever att hjälp och stöd inte ges i rimlig tid. Detta är helt oacceptabelt.
Sveriges Kommuner och landsting, SKL, visar i sin uppföljning av tillgänglighet inom den tidigare särskilda satsningen på barn och ungas psykiska hälsa och tillgänglighet genom förstärkt vårdgaranti att problemen är många, och skillnaderna mellan olika landsting och regioner omfattande. De som lyckas bäst i sina försök att uppfylla målet om att barn och unga ska få en första bedömning av BUP inom 30 dagar är Gotland följt av Stockholm och Kalmar. Här får nio av tio barn en sådan bedömning inom utlovad tid. Värst är läget i Västernorrland, Dalarna och framför allt Västerbotten. Här får färre än fyra av tio barn en första bedömning inom utlovad tid.
Moderaterna vill återinföra ett prestationsbaserat system – en utvecklad och breddad kömiljard som innehåller satsningar på att minska köerna inom psykiatrin och vårdköerna i stort. Regeringen säger nej. Regeringen avskaffade kömiljarden och tog bort de prestationsbaserade satsningarna på att erbjuda alla barn och unga en första bedömning av BUP inom 30 dagar.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Avser socialministern och regeringen att återinföra prestationsbaserade satsningar på barn- och ungdomspsykiatrin för att kunna vända utvecklingen med ständigt växande köer?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:883 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
Svar på frågorna 2017/18:875 Växande vårdköer och regionala skillnader, 2017/18:883 Prestationsbaserade satsningar riktade till barn- och ungdomspsykiatrin och 2017/18:884 Prestationsbaserade riktade satsningar av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Camilla Waltersson Grönvall har frågat vilken analys ministern gör av att vårdköerna i Sverige som helhet har fördubblats de tre senaste åren och att köerna till barn- och ungdomspsykiatrin har tredubblats. Vidare ställs två frågor; dels om socialministern och regeringen avser att återinföra prestationsbaserade riktade satsningar för att kunna vända utvecklingen med ständigt växande vårdköer samt om socialministern och regeringen avser att återinföra prestationsbaserade satsningar på barn- och ungdomspsykiatrin för att kunna vända utvecklingen med ständigt växande köer.
Camilla Waltersson Grönvall nämner i sina frågor den avskaffade så kallade kömiljarden. I sammanhanget är det värt att notera att de köer vi ser idag har byggts upp över tid ända sedan 2013 och att den prestationsbaserade kömiljarden inte bidrog till att lösa problemen långsiktigt. Regeringen valde att inte fortsätta med kömiljarden bland annat då den snarare angrep problemens symptom än dess orsaker. Kömiljarden kritiserades även för att leda till undanträngningseffekter och kreativ registrering av väntetider. Den typen av prestationsbaserade statsbidrag ska av bland annat dessa skäl användas med försiktighet. Regeringen har däremot använt andra typer av prestationsbaserade villkor, exempelvis som en del av cancersatsningen. Vissa typer av prestationsbaserade ersättningar kan bli aktuella också i framtiden, men däremot inte en modell likt den tidigare kömiljarden.
Det är också viktigt att nämna att behoven av vård också ökar, bland annat i takt med en åldrande befolkning. Stora pensionsavgångar och otillräcklig tillgång till personal ställer ytterligare krav på en effektivt organiserad vård med rätt kompetens på rätt plats. Vårdproduktionen har ökat – men inte tillräckligt mycket för att motsvara de ökade behoven. Självklart kan vi dock inte vara nöjda med dagens tillgänglighetsiffror.
Tillgänglighet i vården är en prioriterad fråga för regeringen och det är en fråga som vi följer nära. Tillgänglighetsfrågan i vården låter sig heller inte lösas med en enskild enkel åtgärd – den måste angripas från flera olika håll utifrån det komplexa hälso- och sjukvårdssystem vi har i Sverige.
Genom att stötta landstingen för en effektivt organiserad vård med rätt kompetens på rätt plats kan vi ge förutsättningar för att korta vårdköerna.
I regeringens satsning professionsmiljarden finns därför bland annat 300 miljoner kronor till landstingen för att erbjuda möjlighet för sjuksköterskor att genomgå specialisutbildning. Regeringen har även tillfört medel för utbyggnad av antalet utbildningsplatser på barnmorske-, sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna och har under 2018 inlett en utbyggnad av läkarutbildningen. Regeringen har även gett en särskild utredare i uppdrag att se över specialistsjuksköterskeutbildningen i syfte att den framtida utbildningen ska möta hälso- och sjukvårdens förändrade behov.
Överenskommelsen Goda förutsättningar för vårdens medarbetare kompletterar professionsmiljarden på ett kraftfullt sätt och omfattar nästan två miljarder kronor som ska kunna användas till att stimulera till goda förutsättningar för sjukvårdens medarbetare och utveckla vårdens verksamheter. Exempelvis kan arbetsvillkor ses över, bemanningen öka och arbetssätt utvecklas som bidrar till att vårdpersonal ska arbeta kvar inom hälso- och sjukvården. För att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar har regeringen också höjt de generella statsbidragen till landstingen med miljardbelopp och ytterligare höjningar har aviserats för 2019 och 2020.
Regeringen har förslagit en förstärkt vårdgaranti i primärvården för att fler patienter snabbare ska kunna få en medicinsk bedömning från legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Delar av satsningen patientmiljarden ska också stötta införandet av en sådan.
Som Camilla Waltersson Grönvall också nämner ökar andelen som upplever psykiska besvär. Det finns även en tydlig tendens att många ungdomar och unga vuxna är nedstämda, är oroliga, har svårt att sova och har värkbesvär. Unga konsumerar också mer psykiatrisk vård än tidigare, både öppenvård och sjukhusvård. Att barn och unga får den vård de behöver är en prioriterad fråga för mig och regeringen och jag är oroad av utvecklingen med växande köer till BUP.
Enligt den nationella vårdgarantin ska man få ett första besök inom den planerade specialiserade vården inom 90 dagar. Efter beslut om behandling ska man få denna inom ytterligare 90 dagar. Följer man tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin utifrån dessa tidsgränser är den relativt god; 94,2 procent av patienterna i kön hade väntat kortare än 90 dagar på första besök i planerad specialiserad vård januari till september 2017. I årets överenskommelse har regeringen valt att ha ett särskilt fokus på tillgänglighet för de medel som ska fördelas till landsting för insatser för barn och ungas psykiska hälsa. Målsättningen för tillgänglighet är 30 dagar till första besök och 30 dagar till fördjupad utredning.
Även om många drabbas av psykisk ohälsa så är inte alla i behov av specialiserad psykiatrisk vård. Primärvårdens kapacitet och kompetens behöver även den stärkas inom området psykisk ohälsa. Regeringen avsatte över en miljard kronor 2017 för insatser inom området psykisk hälsa. Satsningen förstärks nu ytterligare såväl 2018 som 2019, i syfte att förstärka både första linjens vård samt den specialiserade psykiatrin för barn och vuxna.
För att på kort och lång sikt minska både den psykiska ohälsan hos barn och unga och få ner vårdköerna inom hälso- och sjukvården är det avgörande att ha ett samtidigt fokus på förebyggande arbete, en tillgänglig första linjens vård och en specialiserad vård med hög kvalitet. Vi kommer att fokusera på att skapa förutsättningar för att hitta långsiktiga lösningar med gemensamt ansvar i ordinarie strukturer. Jag för gärna dialog om hur vi kan hitta långsiktiga strukturer för arbetet över blockgränserna. Långsiktighet och att samtidigt angripa problemet från flera olika håll är det som behövs – inte försök att lösa komplexa problem med överförenklade lösningar.
Stockholm den 7 mars 2018
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.