Proportionella bötesbelopp

Skriftlig fråga 2018/19:269 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-02-19
Överlämnad
2019-02-20
Anmäld
2019-02-26
Svarsdatum
2019-02-27
Sista svarsdatum
2019-02-27
Besvarad
2019-02-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Böter är en summa pengar som en dömd person ska betala som straff för att ha begått ett brott. De vanligaste typerna av böter är penningbot, som är ett fast belopp, och dagsböter, som är proportionella mot den taxerade inkomsten. En dagsbot fastställs till ett visst belopp, från och med 50 till och med 1 000 kronor, och bedöms efter vad som anses vara skäligt med hänsyn till den dömdes inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Utöver detta kan böter utskrivas av en polisman, exempelvis vid olika trafikbrott. Vad vi dock har sett är att bötesbelopp ofta inte alls är proportionerliga avseende brott.

Att exempelvis köra för fort på en tom raksträcka kan innebära tusentals kronor i böter, trots att ingen skada skett. Det finns också exempel där dömda personer får förhållandevis låga böter, trots att kostnaden för såväl skadan för drabbade som rättegångskostnader varit betydligt högre.

Ett exempel är den unga aktivisten som för inte så länge sedan dömdes att betala sammanlagt 3 000 kronor i böter efter att ha stoppat utvisningen av en 52-årig afghan. Utöver faktumet att passagerare på det aktuella planet drabbats av förseningar och allmän olust beräknade Kriminalvården att händelsen på Landvetters flygplats orsakade en merkostnad på omkring 240 000 kronor.

Som bekant är detta, i kombination med andra ej redovisade kostnader, en betydligt högre summa än vad den dömda ålades att betala.

Med anledning av ovanstående önskas justitie- och migrationsminister Morgan Johansson svara på följande fråga:

 

Avser ministern att vidta åtgärder för att möjliggöra bötesbelopp som i större utsträckning än i dag står i proportion till den skada som en dömd brottsling har orsakat eller på annat sätt verka för att de som har drabbats av en gärning ska kunna kompenseras?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:269 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)



Ju2019/00600/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:269 av Markus Wiechel (SD)
Proportionella bötesbelopp

Markus Wiechel har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att möjliggöra bötesbelopp som i större utsträckning än i dag står i proportion till den skada som en dömd brottsling har orsakat, eller på annat sätt verka för att de som har drabbats av en gärning ska kunna kompenseras.

Det är självfallet viktigt att den som begår brott får ett adekvat straff, liksom att brottsoffer kompenseras på ett rimligt sätt. Brott ska inte löna sig. En brottslig gärning kan, beroende på brottets straffskala, föranleda en straffrättslig påföljd i form av böter, vilka tillfaller staten. Brottet kan även ge upphov till skadeståndsskyldighet, varvid rätten till skadestånd tillkommer den skadelidande.

Genom att ange en straffskala har lagstiftaren angett hur allvarlig en viss brottstyp anses vara. Ett straff ska bestämmas inom ramen för straffskalan efter brottets straffvärde. Ett allvarligare brott ska bestraffas strängare än ett mindre allvarligt brott, och lika allvarliga brott ska bestraffas lika strängt.

För vissa mindre allvarliga brott beslutar riksåklagaren om föreskrifter om ordningsbot. Detta gäller bland annat i fråga om brott som avser hastighetsöverträdelse. I de fall det är aktuellt att bestämma påföljden till penningböter tas det mycket sällan hänsyn till de särskilda omständigheterna vid det enskilda brottet. En sådan ordning är såväl rimlig som nödvändig, inte minst av processekonomiska skäl.

Vid sidan av en straffrättslig påföljd, kan som nämnts den som har orsakat en skada vara skyldig att ersätta den skadelidande genom ett skadestånd. En förutsättning för att sådan skadeståndsskyldighet över huvud taget ska aktualiseras vid lagföringen av ett brott är att den skadelidande begär skadestånd. Utgångspunkten är att ett skadestånd enligt skadeståndslagen ska kompensera den skadelidande för hela den skada som han eller hon har drabbats av till följd av brottet, men beroende på omständigheterna finns det vissa möjligheter att jämka ett sådant skadestånd.

Mot denna bakgrund ser jag för närvarande inte behov av att vidta någon åtgärd.

Stockholm den 27 februari 2019

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.