Respekten för demokratin i Honduras

Skriftlig fråga 2017/18:389 av Yasmine Posio Nilsson (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-12-04
Överlämnad
2017-12-05
Anmäld
2017-12-06
Svarsdatum
2017-12-13
Sista svarsdatum
2017-12-13
Besvarad
2017-12-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Honduras går just nu igenom den värsta demokratiska krisen sedan kuppen 2009. Hundratals har gripits under våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor till följd av misstankar om fusk i presidentvalet. Minst tre människor har bekräftats döda.

Tidigare i veckan såg det ut som att vänsteralliansens Salvador Nasralla skulle besegra den sittande presidenten Juan Orlando Hernández från Nationalistpartiet, innan rösträkningen avbröts av valdomstolen. Hernández försöker bli omvald trots att presidenten bara får sitta i en mandatperiod enligt landets grundlag. När alla röster räknats uppges president Hernández preliminärt ha segrat med 42,9 procent av rösterna, mot 41,4 procent för Nasralla. Ett antal ifrågasatta röster ska räknas om och Nasralla anklagar valdomstolen för fusk. Misstänksamheten mot valdomstolen är stor eftersom den tillsätts av kongressen, som kontrolleras av Nationalistpartiet. Den tydliga ledning som Nasralla initialt hade försvann efter det 36 timmar långa avbrottet i rösträkningen. Den långsamma rösträkningen ifrågasätts också. Protester har brutit ut på Tegucigalpas gator, och regeringen har infört undantagstillstånd och utegångsförbud.

Händelserna väcker minnen om statskuppen i Honduras 2009, då den demokratiskt valde presidenten Manuel Zelaya avsattes och tvingades ut ur landet. Zelaya är tillbaka i Honduras och nära allierad med Nasralla. Sedan kuppen 2009 har landet drabbats av en våg av mord och övergrepp mot oberoende journalister, företrädare för urfolks- och bonderörelser, hbtq-aktivister, fackligt aktiva och oppositionella. Honduras är ett av de farligaste länderna i Latinamerika för människorättsförsvarare. Straffriheten för dessa brott är närmast total. Detta har kritiserats och fördömts av bland andra FN, Amnesty International och Human Rights Watch.

Sverige har en lång historia av engagemang i Honduras och övriga Latinamerika. Vi har som land en viktig roll att spela i regionens utveckling.

Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Avser ministern att ta några initiativ för att Sverige som såväl enskilt land som medlem i EU och FN ska värna den demokratiska utvecklingen i Honduras?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:389 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)



PAGE

2


Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:389 av Yasmine Posio Nilsson (V) Respekten för demokratin i Honduras

Yasmine Posio Nilsson har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att Sverige, som enskilt land såväl som medlem i EU och FN, ska värna den demokratiska utvecklingen i Honduras.

Regeringen följer situationen i Honduras med oro. I den landspecifika rapporten om situationen vad gäller mänskliga rättigheter, demokrati

och rättsstatens principer i Honduras, som publicerades av Utrikes-departementet tidigare i år, belyses detta särskilt. Det konstateras även att, trots ett generellt gott konstitutionellt skydd för yttrandefrihet, begränsas den i praktiken bl.a. genom hot och våld mot journalister och människorättsförsvarare. Vidare är representationen av kvinnor och urfolk låg inom de demokratiska institutionerna.

I anslutning till valet har Sverige haft fyra valobservatörer på plats, varav tre deltog i EU:s valobservationsmission. Vår ambassad i Guatemala, som även ansvarar för Honduras, följer händelseutvecklingen nära och koordinerar med olika aktörer på plats. Sverige verkar även för att EU ska fortsätta att uppmärksamma frågan och för att valobservations-missionen ska fortsätta sin granskning av valprocessen.

Sveriges historia av engagemang och goda relationer till Honduras ger oss en god möjlighet att spela en konstruktiv roll i landet och att värna den demokratiska utvecklingen. Den bilaterala avsiktsförklaring som undertecknades mellan Sverige och Honduras i våras utgör en bra bas för bilateral dialog. Därtill har nya medel nyligen allokerats för utvecklings-samarbete i Honduras, som syftar till att främja mänsklig säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter samt rättsstatens principer. Även detta ger oss möjligheter att bidra till en utveckling i positiv riktning.

Stockholm den 13 december 2017

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.