Riksdagens mål om vargstammen

Skriftlig fråga 2016/17:1631 av Lars Beckman (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-06-19
Överlämnad
2017-06-20
Anmäld
2017-06-21
Sista svarsdatum
2017-06-28
Svarsdatum
2017-06-30
Besvarad
2017-06-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Miljöminister Karolina Skog (MP)

 

Ska vi ha en vargstam i Sverige, vilket Sveriges riksdag har beslutat om, är det viktigt att vi har en rovdjurspolitik som har en folklig acceptans och ett brett stöd, även utanför Stockholm och framför allt i de län som berörs av frågan.

I den proposition som antogs av Sveriges riksdag står det följande:

”Det övergripande och långsiktiga målet för rovdjurspolitiken är att varg, björn, järv, lodjur och kungsörn i Sverige ska uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus. En trovärdig rovdjurspolitik kräver också en aktiv förvaltning som stärker förtroendet för rovdjurspolitiken och bidrar till en bättre samexistens mellan människor och stora rovdjur. Regeringen gör i propositionen bedömningen att varg, björn, järv, lodjur och kungsörn i Sverige har gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet. Därför slår regeringen fast, i enlighet med de riktlinjer som EU-kommissionen har tagit fram för hur de stora rovdjuren ska förvaltas, att en aktiv förvaltning ska genomföras. Det innebär även att socioekonomisk hänsyn ska tas och att tamdjurshållning inte påtagligt försvåras. Sverige har i modern tid aldrig haft så stora rovdjursstammar som i dag. Föresatsen att bevara rovdjuren har alltså lyckats. Det innebär också nya utmaningar att utforma en politik som möjliggör en god förvaltning av stora rovdjur, som tillgodoser en bra balans mellan målet att uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus för stammarna och samtidigt tar hänsyn till de människor som lever och verkar i rovdjurstäta områden. En aktiv förvaltning med en palett av olika åtgärder behövs för att människa och stora rovdjur ska kunna leva sida vid sida utan alltför stora konflikter. Det svenska landskapet är i det närmaste alltigenom människopåverkat. Även de till synes orörda områdena i norra Sverige har en lång kulturtradition genom den renskötsel som bedrivs där. Ingenstans i landet finns områden där människor kommer att stå helt opåverkade av förekomst av rovdjuren. Det är därför mycket viktigt att de människor som påverkas av stora rovdjur ges möjlighet att finna en delaktighet i förvaltningen. I den här propositionen presenteras en utvecklad rovdjursförvaltning där redskap finns att förvalta rovdjuren adaptivt i enlighet med ekosystemansatsen.”

Riksdagen har fattat ett tydligt beslut rörande varg. Målen för vargstammen i Sverige är att vargens referensvärde för gynnsam bevarandestatus när det gäller populationen i Sverige, med utgångspunkt i Skandulvs redovisning av minsta livskraftiga population om 100 individer, ska vara 170–270 individer, att vargens referensvärde för gynnsam bevarandestatus när det gäller utbredningsområdet i Sverige ska vara hela Sverige förutom den alpina regionen och Gotlands län, att vargstammens koncentration minskas där den är som tätast, att vargens förekomst i renskötselområdet i huvudsak ska begränsas till de områden där den gör minst skada och att vargens förekomst i län med fäbodbruk, intensiv fårskötsel eller skärgårdar i huvudsak ska begränsas till de områden där den gör minst skada.

Riksdagen har alltså beslutat om att utbredningsområdet för varg ska vara hela Sverige förutom den alpina regionen och Gotland. Trots detta har sannolikt inte förekomsten av varg och andra rovdjur minskat i Gävleborg, Dalarna och Värmland där antalet vargar är som störst.

Med anledning av detta vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

 

Hur följer miljöministern upp att Naturvårdsverket och länsstyrelserna verkar för att nå riksdagens beslut?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1631 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)

Dnr M2017/01651/Nm

Miljö- och energidepartementet

Miljöministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1631 av Lars Beckman (M) Riksdagens mål om vargstammen

Lars Beckman har frågat mig hur jag följer upp att Naturvårdsverket och länsstyrelserna verkar för att nå riksdagens beslut när det gäller att utbredningsområdet för varg ska vara hela Sverige. Lars Beckman framhåller att förekomsten av varg sannolikt inte har minskat i Gävleborg, Dalarna och Värmland.

Som Lars Beckman mycket riktigt har framför har riksdagen antagit ett mål för vargens bevarandestatus. Det gjordes av riksdagen i december 2013 och den vintern bestod vargstamen i Sverige av 345 vargar enligt Viltskadecenter vid Sveriges lantbruksuniversitet. Vintern 2014/15 bestod vargstammen av 415 vargar, vintern 2015/16 av 340 vargar och den senaste vintern 2016/17 av 355 vargar. Sedan riksdagen antog sitt mål har alltså vargstammen i Sverige legat på ungefär samma nivå.

Vargstammen inventeras årligen enligt gällande föreskrifter och framtagen metod. Länsstyrelserna ansvarar för det praktiska inventeringsarbetet i fält och samarbetar i arbetet med samebyar och ideella organisationer som till exempel Svenska Jägareförbundet. Viltskadecenter sammanställer årligen inventeringsresultatet och publicerar rapporter. Eftersom Sverige och Norge delar den Skandinaviska vargstammen är samarbetet mellan länderna väl utbyggt. Kunskapen om den svenska vargstammen är världsunik.

Vargar kan vandra långa sträckor och har enligt Viltskadecenter observerats i alla län utom Gotlands län, även om föryngringarna är koncentrerade till länen Värmland, Dalarna, Örebro, Västmanland och


Gävleborg. Jag konstaterar därmed att utbredningsområdet för vargar utgörs av hela Sverige, förutom Gotlands län.

Stockholm den 30 juni 2017

Karolina Skog

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.