Säker identifiering

Skriftlig fråga 2016/17:1723 av Caroline Szyber (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-07-06
Överlämnad
2017-07-07
Besvarad
2017-07-21
Sista svarsdatum
2017-07-21
Svarsdatum
2017-07-21
Anmäld
2017-08-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

I en intervju i Sydsvenskan den 4 juli berättar Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik att han tagit två beslut som ändrar den interna praxisen på verket för asylsökande som klassats som säkerhetsrisker av Säkerhetspolisen.

Personer klassade som hot mot rikets säkerhet får normalt inte asyl. I majoriteten av dessa fall riskerar dock dessa personer dödstraff eller tortyr om de skulle utvisas. De har därför beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Med uppehållstillstånd följer sedan deltagande i etableringsprogrammet och rätt till förmåner som etableringsersättning och hemutrustningslån. Personerna har också haft möjlighet att erhålla främlingspass, vilket möjliggör resande. De har dock inte registrerats i Schengens informationssystem (SIS) i vilket personer som kan anses vara våldsbenägna kartläggs och bevakas under sina resor i Europa. Systemet ska också förebygga att en person som nekas asyl i Sverige inte sedan söker asyl på nytt i ett annat europeiskt land.

Att personer inte varit registrerade har alltså inneburit att en IS-återvändare utan andra länders myndigheters kännedom kunnat resa fritt i Europa och till exempel kunnat rekrytera nya personer för sin ideologi.

Den praxisändring som Migrationsverket nu inför innebär att personerna blir utan förmåner, nekas resehandlingar och ställs under uppsikt av Säkerhetspolisen. I stället för uppehållstillstånd ges ett beslut om anstånd i väntan på att utvisning ska verkställas.

Sverige har återkommande problem med individer som uppträder i Sverige under en falsk identitet och påstådd ålder; i synnerhet inom den marockanska gruppen framträder detta bruk. Under våren meddelade gränspolisen Justitiedepartementet att 65 av 77 asylsökande som utvisats till Marocko påstått sig ha en annan identitet vid asylansökan. Vid tidpunkten för asylansökan påstod 50 av de utvisade marockanerna att de var minderåriga medan det sedan visade sig att endast 2 av dem var det. Behovet av ett förbättrat och effektivt SIS är uppenbart.

Enligt de nya förordningar som aviserades av EU-kommissionen med EU-förslag (faktapromemoria 2016/17:FPM58) ska systemet förbättras med direkt effekt avseende användningar av SIS för gränskontroll, brottsbekämpning respektive återvändande. Inom ramen för den föreslagna förordningen för gränskontroll märks möjligheten och skyldigheten att verifiera en persons identitet med hjälp av såväl fingeravtryck som sökning med hjälp av ansiktsigenkänning, fotografier och handflateavtryck, så kallad säker identifiering.

Förslaget till förordning om användning av SIS för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna avser att fylla det informationsglapp som finns i dag beträffande dessa personers återvändande. Medlemsstaternas återvändandebeslut ska göras synliga för andra medlemsstater genom att ett återvändandebeslut registreras i SIS så snart det har fattats.

Med anledning av ovanstående jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Hur verkar ministern för att främja framtagandet av rutiner för säker identifiering hos berörda myndigheter i enlighet med förslaget till förordning om användning av SIS för gränskontrolländamål?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1723 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Svar på fråga 2016/17:1723 av Caroline Szyber (KD) om säker identifiering

Caroline Szyber har frågat justitie- och migrationsminister Morgan Johansson hur han verkar för att främja framtagandet av rutiner för säker identifiering hos berörda myndigheter i enlighet med förslaget till förordning om användning av SIS (Schengen Information System) för gränskontrolländamål. Frågan har överlämnats till mig.

Regeringen är generellt positiv till åtgärder som leder till att öka säkerheten inom Sverige och EU och välkomnar därför en utveckling och förbättring av SIS inom bland annat området gränskontroll. Regeringen bidrar konstruktivt i förhandlingarna. De förslag som lagts öppnar upp för användande av biometriska data för säker identifiering, vilket möjliggör en bättre kontroll av återvändande som vistas olagligt i medlemsstaterna. Som alltid måste hänsyn tas till såväl effektivitet och integritet som kostnadsaspekter.

Regeringen verkar också generellt för bättre utnyttjande av EU:s olika instrument i syfte att underlätta identifiering av personer som kan uppträda under olika identiteter. Sverige har exempelvis vid förhandlingar om en ny gränskodex varit drivande i frågan om obligatoriska och systematiska in- och utresekontroller, vilket lett till att även personer som åtnjuter fri rörlighet måste kontrolleras mot bland annat SIS innan inresa och att det vid tvivel om identitet eller en resehandlings äkthet ska göras en verifiering med hjälp av biometriska uppgifter. Regeringen deltar dessutom aktivt i det arbete som görs inom EES (Entry-Exit System) i syfte att främja en säkrare in- och utresekontroll av tredjelandsmedborgare.

När förordningen beslutats vidtar som vanligt genomförande och en anpassning av rutiner för att utnyttja de möjligheter som det nya SIS ger. Det är Polismyndigheten som ansvarar för framtagande av de nya rutiner som förordningen föranleder. Jag kommer naturligtvis att följa utvecklingen och det arbetet.

Stockholm den 20 juli 2017

Anders Ygeman

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.