Satsningar mot dyskalkyli
Skriftlig fråga 2007/08:1562 av Pärssinen, Raimo (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-08-21
- Anmäld
- 2008-08-21
- Besvarad
- 2008-09-03
- Svar anmält
- 2008-09-04
- Besvarad
- 2008-09-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 augusti
Fråga
2007/08:1562 Satsningar mot dyskalkyli
av Raimo Pärssinen (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Matematiksvårigheter, dyskalkyli, är ett funktionshandikapp som innebär att den enskilde har stora svårigheter med matematik, beräkningar och siffror.
Dyslexsi, läs- och skrivsvårigheter, har blivit mycket mer uppmärksammat generellt och i skolan. I likhet med dyslektiker riskerar de som lider av dyskalkyli att klassas som svagpresterande och kan också få en felaktig självbild, om deras funktionshandikapp inte diagnostiseras. Givetvis måste skolan därefter sätta in åtgärder för att hjälpa den enskilde att hantera och övervinna handikappet.
Läs- och skrivsvårigheter finns i mycket varierande form och grad. Det gäller även matematiksvårigheter.
Genom vilka åtgärder avser statsrådet att uppmärksamma problemet i skolvärden och stödja de utsatta?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1562 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
den 3 september
Svar på fråga
2007/08:1562 Satsningar mot dyskalkyli
Utbildningsminister Jan Björklund
Raimo Pärssinen har frågat mig genom vilka åtgärder jag avser att uppmärksamma problemet i skolvärlden och stödja elever med dyskalkyli.
I läroplanerna står det att läraren ska utgå från varje individs behov och förutsättningar. Det innebär bland annat att skolan är skyldig att anpassa undervisning och bedömningssituationer utifrån varje elev. Varje elev ska ges möjlighet att nå målen för utbildningen och visa vad han eller hon kan. Oavsett om en elev har fått en diagnos eller inte är det skolans skyldighet att hitta och använda vägar som främjar den enskilda elevens lärande.
Aktuell forskning visar att yngre barns kunnande i matematik har stor betydelse för deras senare skolframgång. Föräldrarna spelar därför tillsammans med förskolan en viktig roll för barns utveckling och lärande.
Lärares kompetens att identifiera och tidigt upptäcka elevers behov och anpassa undervisningen är en självklar förutsättning för att elever ska ges möjligheter att nå målen för utbildningen. Regeringen har också tagit initiativ till en rad insatser för att ge lärare möjlighet att fördjupa sitt kunnande inom såväl ämnen som pedagogiska arbetssätt och metoder. Dessutom har regeringen gett nio lärosäten i uppdrag att anordna speciallärarutbildning. Syftet med utbildningen är bland annat att stärka lärares kompetens så att de kan ge individanpassat stöd till elever i deras språk‑, läs- och skrivinlärning samt matematikinlärning.
Därutöver har regeringen avsatt 900 miljoner kronor under 2008–2010 för att stärka skolhuvudmäns och skolors arbete med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Elever som riskerar att inte nå målen är en prioriterad grupp och fokus ska ligga på de tidiga årskurserna i grundskolan.
Efter uppdrag från Myndigheten för skolutveckling arbetar Nationellt centrum för matematikutveckling med en forskningsbaserad kunskapsöversikt kring läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik, som också kommer att omfatta en sammanfattning av forskningsläget när det gäller dyskalkylibegreppet.
Den 1 juli i år inrättades Specialpedagogiska skolmyndigheten som har regeringens uppdrag att bland annat ge råd och stöd till skolhuvudmän med flera i specialpedagogiska frågor. Myndighetens insatser syftar till att barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar av olika slag ska ges möjlighet att nå målen för sin utbildning. Som exempel kan nämnas en utbildningssatsning inom området matematiksvårigheter som myndigheten kommer att genomföra under hösten i samverkan med Linköpings universitet.
Genom dessa åtgärder anser jag att förutsättningarna för elever med dyskalkyli att nå skolans kunskapsmål kommer att förbättras.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.