Situationen för hbtqi-personer i Tjetjenien

Skriftlig fråga 2018/19:33 av Yasmine Posio (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-01-25
Överlämnad
2019-01-25
Anmäld
2019-01-30
Svarsdatum
2019-02-06
Sista svarsdatum
2019-02-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

För en dryg månad sedan publicerade OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter rapporten OSCE Rapporteur’s Report under the Moscow Mechanism on alleged Human Rights Violations and Impunity in the Chechen Republic of the Russian Federation. Rapporten initierades efter att det kommit allvarliga signaler om hbtqi-personers utsatthet i form av trakasserier och förföljelser, godtyckliga eller olagliga gripanden, tortyr, tvångsförsvinnanden och utomrättsliga avrättningar i den ryska delrepubliken Tjetjenien.

Professor Dr. Wolfgang Benedek, OSSE:s utsedda rapportör, kom i sin undersökning fram till att signalerna om polisbrutalitet och övergrepp från myndigheterna var riktiga och att påstådda brott begångna av polis och säkerhetstjänst inte utreds. I rapporten lämnas flera förslag på hur både Tjetjenien och Ryssland bör agera för att få ett slut på detta.

Efter denna rapports publicering har det kommit nya alarmerande uppgifter från Tjetjenien. Den 15 januari 2019 rapporterade Sveriges Radio om 40 kvinnor och män som arresterades den 29 december och av vilka två till och med torterats till döds.

Våren 2017 väckte rapporter från den ryska tidningen Novaja Gazeta om övergrepp på hbtqi-personer i Tjetjenien stor internationell uppmärksamhet. Uppenbarligen har några större förändringar inte skett.

Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Avser ministern att ta några initiativ för att stötta hbtqi-rörelsen i Tjetjenien och kräva att både Ryssland och Tjetjenien genomför de förändringar som rapportören lagt fram?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:33 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:33 av Yasmine Posio (V)
Situationen för hbtqi-personer i Tjetjenien

Yasmine Posio har frågat mig om jag avser ta några initiativ för att stötta hbtq-rörelsen i Tjetjenien, samt om jag avser kräva att Ryssland och Tjetjenien genomför lagändringar i enlighet med OSSE:s rapportör professor Wolfgang Benedeks senaste rekommendationer.

Rapporterna som har kommit från Tjetjenien sedan 2017 om systematiska övergrepp, inklusive tortyr och mord, på hbtq-personer är alarmerande. UD har arbetat intensivt med frågan, i Stockholm såväl som genom vår ambassad i Moskva och andra utlandsmyndigheter.

Det är med stor oro vi nu tar del av uppgifter om en ny våg av förföljelser sedan december 2018. Jag har själv kommenterat uppgifterna offentligt och uppmanat den ryska regeringen att på ett oberoende sätt undersöka händelserna. Sverige har verkat för uttalanden i EU och av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Sverige var ett av de 16 länder som tog initiativ till att inom OSSE aktivera den s.k. Moskvamekanismen. Mekanismen ger möjlighet att sända en oberoende expertmission till ett OSSE-land om det bedöms föreligga ett särskilt allvarligt hot mot uppfyllandet av åtaganden som landet gjort inom OSSE vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Wolfgang Benedeks rapport kom till som ett resultat av mekanismen och tillsammans med övriga initiativtagare verkar vi nu för att rapporten ska följas upp.

Förföljelserna i Tjetjenien sker mot bakgrund av en försvårad situation för hbtq-personer i Ryssland på senare år.

Den ryska regeringen har ansvar för att garantera full efterlevnad av Rysslands internationella åtaganden, inklusive hbtq-personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna och deras säkerhet över hela Rysslands territorium, så även i Tjetjenien. Slutsatserna från professor Benedeks rapport bekräftar vår bild av den oacceptabla situation som råder.

Sverige ger ett omfattande stöd till kontakter mellan det svenska civilsamhället och det ryska civilsamhället, vilket är viktigt för att stödja demokratisk utveckling och bidra till ökad respekt för de mänskliga rättigheterna.

Sverige gör, enskilt och genom EU, i olika multilaterala fora samt i dialog med regeringar, civila samhället och hbtq-organisationer omfattande ansträngningar gentemot enskilda länder i hbtq-frågan. Sverige deltar också tillsammans med ett 40-tal länder, i Equal Rights Coalition (ERC). Det är en viktig plattform inte bara för erfarenhetsutbyte utan även för att samla krafter i arbetet med att stärka hbtq-personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna globalt. Sverige stod, tillsammans med flera ERC-medlemmar, i januari 2019 bakom ett gemensamt uttalande om situationen i Tjetjenien.

Stockholm den 4 februari 2019

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.