Situationen i turkiska fängelser

Skriftlig fråga 2017/18:962 av Yasmine Posio Nilsson (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-03-06
Överlämnad
2018-03-07
Anmäld
2018-03-08
Svarsdatum
2018-03-14
Sista svarsdatum
2018-03-14
Besvarad
2018-03-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Sedan det misslyckade kuppförsöket sommaren 2016 har vi sett en lavinartad ökning av övergrepp mot oppositionella och andra som ogillas av den turkiska regimen. Nu har man gått så långt att man till och med har börjat attackera områden i Syrien i sin iver att krossa det kurdiska folket. Vänsterpartiet har vid olika tillfällen lyft nedläggning av medier, orättfärdiga fängslanden och attackerna mot Afrin. Nu vill vi uppmärksamma situationen i de turkiska fängelserna.

Under president Erdoğan har tiotusentals människor fängslats enbart för att de utövat den mänskliga rättigheten att uttrycka sin åsikt. Situationen i fängelserna har blivit därefter. Turkiska fängelser lider av överbefolkning och bland annat Amnesty har tidigare rapporterat om tortyr, våldtäkter och misshandel på anläggningarna.

Det förkommer ingen rättssäkerhet i Turkiet. För att få plats med alla politiska fångar, såsom journalister, lärare, politiker och jurister, släppte Turkiet i augusti 2016 mer än 30 000 icke-politiska fångar. En del av dessa var dömda för allvarliga våldsbrott, även mord. Detta har dock inte hjälpt mot trängseln på landets fängelser.

Enligt rapporter både från Platform for Peace and Justice, HPD och andra som lyckas få information om hur det är i turkiska fängelser är cellerna överfulla. Alltför många måste dela badrum, vilket leder till sanitära problem. De får sällan träffa eller kommunicera med anhöriga eller vänner, och sjuka har nekats mediciner och läkarvård. Även våld och trakasserier förekommer, både från andra intagna och från vakterna. I flera fall har den omänskliga behandlingen lett till döden.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Vilka initiativ avser ministern att ta för att Sverige som såväl enskilt land som medlem i EU och FN ska uppmärksamma situationen i de turkiska fängelserna och verka för att Turkiet slutar fängsla kritiker och oppositionella?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:962 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:962 av Yasmine Posio Nilsson (V)
Situationen i turkiska fängelser

Yasmine Posio Nilsson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att Sverige som såväl enskilt land som medlem i EU och FN ska uppmärksamma situationen i de turkiska fängelserna och verka för att Turkiet slutar fängsla kritiker och oppositionella.

Utvecklingen i Turkiet är djupt oroande. Den negativa trenden när det gäller respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer har sedan det misslyckade kuppförsöket 2016 accelererat. Utvecklingen framgår tydligt i den rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Turkiet som regeringen publicerade 2017. Det gäller inte minst frihetsberövandet av oppositionspolitiker, liksom akademiker, journalister och människorättsförsvarare. I rapporten berörs också specifikt den försämrade situation som råder i fängelser och häktningsanstalter.

Regeringen avser fortsätta att i kontakter med turkiska företrädare, både i Stockholm och i Turkiet, framföra våra tydliga synpunkter beträffande utvecklingen i landet. Regeringen driver också att Turkiets inskränkningar av de mänskliga rättigheterna tas upp i de fora där vi tror att det finns störst möjlighet att nå resultat, inom EU, Europarådet, OSSE och FN. Vi verkar också för att EU och dess medlemsstater fortsätter att agera samlat för att Turkiet ska respektera mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer fullt ut.

Stockholm den 14 mars 2018

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.