Skärpning av Sveriges och EU:s handelspolitik gentemot Kina
Skriftlig fråga 2017/18:678 av Yasmine Posio Nilsson (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-01-26
- Överlämnad
- 2018-01-29
- Anmäld
- 2018-01-30
- Sista svarsdatum
- 2018-02-07
- Svarsdatum
- 2018-02-08
- Besvarad
- 2018-02-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Kina är en internationell aktör vars inflytande växer. Även om utvecklingen är komplex går den i många avseenden åt direkt fel håll. Kina är alltjämt är en hårdför diktatur, och kränkningarna av grundläggande demokratiska fri- och rättigheter är omfattande. Behandlingen av oppositionella och oliktänkande har dessutom hårdnat, och ett redan mycket begränsat utrymme för politisk debatt har inskränkts ytterligare. I Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex hamnar Kina i botten: på plats 176 av 180.
Under förevändningen att stärka den nationella säkerheten har den kinesiska regeringen de senaste åren lagt fram en serie genomgripande lagar och bestämmelser som effektivt kan användas för att tysta avvikande åsikter och legitimera ingripanden mot till exempel människorättsförsvarare, fackförbund och humanitära organisationer.
Nyligen blev den svenske förläggaren Gui Minhai återigen gripen av kinesisk polis. Denna gång i närvaro av svenska diplomater, på väg för att besöka en läkare på svenska ambassaden. Utrikesministern har uttalat att detta är en mycket allvarlig situation, en ståndpunkt som Vänsterpartiet delar. Gui Minhai måste friges villkorslöst och få rätt till läkarvård och konsulär hjälp.
Det har funnits förhoppningar om att ekonomisk utveckling och ökad handel skulle resultera i en förbättrad situation för de mänskliga rättigheterna och en demokratisering av Kina. Vi kan dock konstatera att utvecklingen trots omfattande handelskontakter tydligt går i motsatt riktning. Sveriges stora ekonomiska intressen i Kina får inte innebära att vare sig Sveriges regering eller Sveriges näringsliv kompromissar med frågor om de mänskliga rättigheterna. De grova och omfattande brotten mot de mänskliga rättigheterna i diktaturen måste stå högst upp på dagordningen i alla Sveriges relationer med Kina. Uppenbarligen räcker varken Sveriges eller EU:s nuvarande handelsstrategi i det avseendet.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Kommer utrikesministern att agera för att Sverige, både som enskilt land och som medlem i EU, ska skärpa handelspolitiken gentemot Kina för att tydligare markera mot de allvarliga brott mot grundläggande demokratiska fri- och rättigheter som sker?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:678 besvarad av Statsrådet Ann Linde (S)
Utrikesdepartementet
Statsrådet Linde
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:678 av Yasmine Posio Nilsson (V) Skärpning av Sveriges och EU:s handelspolitik gentemot Kina
Yasmine Posio Nilsson har frågat utrikesministern om Sverige, både som enskilt land och som medlem i EU, kommer att skärpa handelspolitiken gentemot Kina för att tydligare markera mot de allvarliga brott mot grundläggande demokratiska fri- och rättigheter som sker. Frågan har överlämnats till mig.
Regeringen fäster mycket stor vikt vid situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina och följer aktivt upp dessa frågor, både bilateralt och via EU och FN.
Svenska regeringsföreträdare tar konsekvent upp frågor om de mänskliga rättigheterna när de träffar kinesiska företrädare, exempelvis när statsministern besökte Kina i juni förra året. Under besöket träffade statsministern även Raoul Wallenberg-institutet i Peking som Sverige stöder.
Regeringen publicerade i april 2017 135 landspecifika rapporter om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer världen över. Att publicera dessa rapporter är en del av Sveriges arbete med att bidra till öppenhet och transparens i vitala frågor om utrikes- och säkerhetspolitik. Kina var ett av de granskade länderna och rapporten bekräftar bilden av att situationen för de medborgerliga och politiska rättigheterna är allvarlig.
Kinas ekonomiska utveckling under de senaste årtiondena har möjliggjort för flera hundra miljoner människor att lyfta sig ur fattigdom. En förutsättning för detta har varit handel och kontakter med omvärlden. Regeringen anser att fungerande handelspolitiska relationer stärker förutsättningarna för förbättringar av MR-situationen i Kina.
Sverige verkar aktivt, både inom EU och i regeringens bilaterala kontakter, för att Kina ska fortsätta reformarbetet för att öppna upp ekonomin för internationell handel. Kina är sedan 2001 medlem i Världshandelsorganisationen WTO. Kinas WTO-medlemskap har bl.a. haft betydelse för att påskynda rättsutvecklingen i Kina – även om brister återstår. Sverige och EU i övrigt verkar för att Kina fullt ut ska genomföra sina WTO-åtaganden.
Handelspolitiken som sådan ingår i EU:s gemensamma kompetens och Sverige agerar således inom ramen för den. På angränsade områden agerar vi till stöd för våra egna och EU:s gemensamma politik.
Ett exempel på särskilda svenska insatser är att vi sedan tio år tillbaka bedriver ett aktivt arbete med företagens sociala ansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) i Kina, främst via CSR-centret vid ambassaden i Peking. År 2015 breddade vi vårt samarbetsavtal kring CSR med Kina och har sedan dess haft flera möten med kinesiska handelsministeriet för att ta upp olika CSR-relaterade frågor, bl.a. företagande och mänskliga rättigheter.
Samarbetsavtalet har blivit en unik plattform för Sverige att diskutera frågor med Kina såsom miljöproblem, korruption, företagande och mänskliga rättigheter, vikten av social dialog mellan oberoende parter på arbetsmarknaden med mera.
Under samarbetets tio år har ett stort antal aktiviteter genomförts. Till exempel arrangerar det svenska CSR-centret varje år en hållbarhetsutbildning för kinesiska företagsrepresentanter och tjänstemän där hittills fler än 1 000 personer har deltagit. Seminarier har också genomförts i samarbete med svenska fackliga organisationer, till exempel If Metall, bland annat att diskutera vikten av anständiga arbetsförhållanden. Centrets hemsida har flera miljoner besökare varje år.
Avslutningsvis vill jag understryka att regeringen ser med största allvar på att den svenske medborgaren Gui Minhai utan närmare förklaring greps av kinesiska myndigheter lördagen den 20 januari. Kinas ambassadör i Stockholm har flera gånger kallats upp till UD i detta ärende. Vi förväntar oss att vår medborgare omedelbart frisläpps och ges möjlighet att träffa svensk diplomatisk och medicinsk personal.
Stockholm den 8 februari 2018
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.