Skolans värderingsuppdrag

Skriftlig fråga 2016/17:1099 av Tina Ghasemi (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-03-22
Överlämnad
2017-03-22
Anmäld
2017-03-23
Svarsdatum
2017-03-29
Sista svarsdatum
2017-03-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anna Ekström (S)

 

Skolan fyller en av de viktigaste funktionerna i samhället. Där ska grunden läggas för ett livslångt lärande. Efter att skolgången är avklarad ska de tjejer och killar som lämnar skolan vara utrustade med många av de verktyg de behöver för att klara sig på egen hand i vuxenlivet.

Skolan har också ett viktigt värderingsuppdrag. Skollagen slår fast att utbildningen i skolan ska förmedla kunskap om de mänskliga rättigheterna – och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på – till eleverna. Dessa värderingar omfattar alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, individens frihet och människolivets okränkbarhet.

Hedersförtryck visar ingen respekt för någon av de ovannämnda värderingarna. Det kränker inte minst unga kvinnor och tjejer. Det begränsar, kontrollerar, förtrycker, slår och misshandlar.

Många av dem som drabbas av det är unga, och för dem kan skolan vara en fristad, en plats dit inte förtrycket når, en plats som lär dem om deras rättigheter som individer, som ger dem en möjlighet att försvara sig, att hävda sin rätt. Många av dem som utövar det är också unga, och för dem kan skolan vara en plats som utmanar deras föreställningar, en plats som lär dem om människans friheter, hennes rättigheter, om den respekt och tolerans hon förtjänar att mötas med.

För att detta ska vara möjligt måste skolan fullgöra sitt värderingsuppdrag. Detta arbete har granskats av Skolinspektionen, som i sin senaste kvalitetsgranskningsrapport konstaterade att arbetet med värdegrund och demokrati uppvisar en del brister på många skolor. Rapporten påpekade vidare att detta arbete ofta inte bedrivs kontinuerligt, som en del av det vardagliga skolarbetet, utan främst genom enstaka temabesök eller studiedagar.

Elever i svenska skolan, unga tjejer och killar, måste ha en förståelse för centrala begrepp i mänskliga rättigheter och deras innebörd och betydelse. Annars kan respekten för dessa rättigheter inte förankras. Skolan har en viktig roll att spela när det gäller att förmedla den förståelsen och respekten.

Skolan får inte strunta i denna uppgift. För elevernas skull, för tjejerna och killarna – för deras skull får skolan aldrig strunta i den.

Med anledning av det som ovan anförs vill jag fråga statsrådet Anna Ekström:

 

Vad avser statsrådet och regeringen att vidta för åtgärder för att säkerställa att skolan förbättrar sitt arbete när det gäller att främja demokratiska värderingar och respekten och förståelsen för de mänskliga rättigheterna?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1099 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Dnr U2017/01396/S

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1099 av Tina Ghasemi (M) Skolans värderingsuppdrag

Tina Ghasemi har frågat gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström vad hon och regeringen avser att vidta för åtgärder för att säkerställa att skolan förbättrar sitt arbete när det gäller att främja demokratiska värderingar och respekten och förståelsen för de mänskliga rättigheterna. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.

Inledningsvis bör det uppmärksammas att Tina Ghasemi i sin fråga lyfter exempel på allvarliga brott. När det finns misstanke om att elever utsätts för sådana brott ska polis kontaktas för utredning. Det finns också en reglerad skyldighet för skolhuvudmän och anställda i skolan att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Skolan möter barn och unga under en lång och sammanhållen tid och har därmed stora möjligheter att upptäcka om något inte står rätt till.

När det gäller skolans främjande arbete är det precis som Tina Ghasemi skriver att skolan har ett tydligt reglerat uppdrag att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Regeringen har gett Statens skolverk i uppdrag att utarbeta och genomföra nationella skolutvecklingsprogram (U2015/03844/S). Uppdraget innefattar arbetsformer och arbetssätt för att utveckla arbetet med skolans värdegrund, t.ex. i fråga om trygghet, studiero, arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, jämställdhet och normkritik. Inom ramen för uppdraget erbjuder Skolverket kompetensutveckling och stödmaterial för lärare och annan personal i skolan för värdegrundsarbetet. Uppdraget genomförs i sin helhet med utgångspunkt i skolans värdegrund och erbjuder systematiskt och långsiktigt stöd som riktar sig till hela skolsystemet, från huvudmannanivå till skolnivå. På så sätt skapas det förutsättningar för en reell förbättring av den svenska skolan, inte minst vad gäller värdegrundsarbetet.

När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck samlar Skolverket stödmaterial för skolor och skolpersonal på sin webbplats, bl.a. stödmaterialet Hedersrelaterat våld och förtryck – Skolans ansvar och möjligheter (Skolverket 2010, 10:1205). Regeringen beslutade i november 2016 en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (skr. 2016/17:10). Strategin inkluderar frågor om hedersrelaterat våld och beskriver regeringens pågående åtgärder. Bland annat har Länsstyrelsen i Östergötlands län fått i uppdrag att ansvara för ett nationellt kompetensteam med tillhörande stödtelefon för att samordna och stödja arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsen erbjuder vägledning och stödmaterial via sin webbplats, bl.a. pedagogiskt stödmaterial riktat till lärare och annan skolpersonal. Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck i alla åldersgrupper i Sverige (S2017/01221/JÄM).

Skolverket har också fått i uppdrag att utvärdera programmet Mentors in Violence Prevention vid användning i skolan (S2015/02414/JÄM). Syftet är att undersöka om programmet leder till förändring av stereotypa könsnormer som kopplar samman maskulinitet och våld och om programmet leder till förändring av attityder och beteende kopplat till pojkars våld. Regeringen har därutöver nyligen gett Skolverket i uppdrag att föreslå ändringar i läroplanerna för att förtydliga skolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster, att gestalta och förmedla värden som jämställdhet mellan kvinnor och män samt att aktivt och medvetet främja deras lika rätt och möjligheter (U2017/00412/S).

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har fått i uppdrag att t.o.m. 2019 genomföra utbildningsinsatser med utgångspunkt i det normkritiska materialet Öppna skolan! (Ku2016/01669/DISK). Insatserna riktar sig till skolpersonal och syftar till att skapa en öppen och inkluderande miljö för unga hbtq-personer i skolan.

Detta är några av de åtgärder som regeringen vidtagit med bäring på att stärka skolornas viktiga arbete med att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar. Regeringen följer de insatser som genomförs och kommer vid behov överväga ytterligare åtgärder.

Stockholm den 29 mars 2017

Gustav Fridolin

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.