Statistik över varsel
Skriftlig fråga 2017/18:951 av Jessika Roswall (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-03-01
- Överlämnad
- 2018-03-02
- Anmäld
- 2018-03-06
- Svarsdatum
- 2018-03-07
- Sista svarsdatum
- 2018-03-07
- Besvarad
- 2018-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Nyligen släppte Medlingsinstitutet (MI) sin årsrapport för 2017, där det fastställs att det föregående året var ett unikt fredligt år. Det är en bild som delvis är missvisande, för det har inte varit konfliktfritt på arbetsmarknaden 2017. Konflikten i Göteborgs hamn har till exempel pågått sedan 2016 med 2 405 förlorade arbetsdagar på grund av strejk och lockout första halvåret 2017. Vidare bör man även beakta varsel om stridsåtgärder. Under 2017 var antalet varsel om stridsåtgärder det högsta på många år och uppgick till totalt 123 stycken, enligt siffror från Svenskt Näringsliv. Situationen i Göteborgs hamn, som involverar Hamnarbetarförbundet, resulterade i 59 varsel.
Varsel ger en negativ ekonomisk påverkan på såväl de företag som drabbas som på företagets kunder. Det finns olika uppgifter om hur mycket konflikten i Göteborgs hamn har kostat och vilka konsekvenser den har fått, men klart är att den har inneburit stora konsekvenser för bolaget, dess anställda och hamnen. Vad gäller varsel i allmänhet är det också klart att de får stora konsekvenser.
Med anledning av det ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Avser ministern att ta något initiativ så att konfliktstatistiken kompletteras?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:951 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Svar på fråga 2017/18:951 av Jessika Roswall (M)
Statistik över varsel
Jessika Roswall har frågat om jag avser att ta något initiativ så att konfliktstatistiken kompletteras.
Avtalsrörelsen 2017 var omfattande. Under året tecknades 497 nya kollektivavtal som omfattade cirka 2,3 miljoner anställda. Det förlorades inga arbetsdagar på grund av strejk eller lockout i samband med dessa förhandlingar, vilket är unikt i en avtalsrörelse av den omfattningen och ett tecken på hur väl den svenska arbetsmarknadsmodellen fungerar. Omfattningen av varsel, stridsåtgärder och medlingsärenden i förbundsförhandlingar under 2017 var avsevärt mindre än tidigare år med avtalsrörelser av motsvarande storlek.
Vår arbetsmarknad är mer fredlig än i andra länder, inte trots utan på grund av att vi har en mycket långtgående rätt att vidta stridsåtgärder i Sverige. Det är en modell som fungerar väl. Den svenska arbetsmarknaden är stark i en internationell jämförelse.
I Medlingsinstitutets konfliktstatistik för 2017 framgår att det förlorades 2 570 arbetsdagar, varav 2 405 av dessa dagar härrör från konflikten i Göteborgs hamn. Av dessa berodde 164 dagar på en strejk som vidtagits av den fackliga organisationen och 2 241 dagar på den lockout som föranleddes av den fackliga organisationens stridsåtgärder. Antalet förlorade arbetsdagar kan dock jämföras med 2016 års siffror med 10 417 förlorade arbetsdagar totalt på arbetsmarknaden.
Situationen i Göteborgs hamn visar dock på att modellen också har utmaningar. Regeringen beslutade därför den 22 juni 2017 att tillsätta en utredning om en översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Utredaren ska också se över om det behövs vissa förändringar av fredspliktsreglerna. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2018.
I sitt uppdrag ansvarar Medlingsinstitutet för att inhämta, sammanställa och tolka statistik som är av betydelse för lönebildningen. I den statistiken framgår också antalet tvister där varsel har lagts. Medlingsinstitutet har bl.a. genom sin medlingsverksamhet en god överblick över förhållandena på arbetsmarknaden. Jag har förtroende för att myndigheten rapporterar statistik som på ett ändamålsenligt sätt ger en samlad bild av antalet vidtagna stridsåtgärder.
Stockholm den 7 mars 2018
Ylva Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.