Statsbidrag och byråkrati i skolan

Skriftlig fråga 2016/17:1505 av Linus Sköld (S)

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

För någon vecka sedan var det deadline för ansökan och rekvirering för flera statsbidrag som Skolverket administrerar. Många kommuner och skolhuvudmän brottas med siffror som löneuppgifter, personnummerredovisning, elevantal och personaltäthet. Andra delar att brottas med är den terminologi som byråkratin kräver och när skälen för olika beslut är svåra att spåra. Vad betyder det att ansöka inom respektive utom bidragsram, eller för att bibehålla eller förstärka i lågstadiesatsningen? Vad betyder det att vår bidragsram halverats sen föregående år? Ingår redan beviljade medel i den halverade ramen? Ska det som ska bibehållas då sökas inom, utom eller ens alls? Eller är det verkligen nödvändigt för Skolverket att begära personnummer, tjänstgöringsgrad, löneuppgifter med mera för alla 65 000 lärare som fått del av Lärarlönelyftet? I statsbidrag efter statsbidrag ska olika eller liknande siffror redovisas för olika yrkesgrupper, skolformer, ämnen, timplaner etcetera.

Denna administration är resurskrävande. Stora kommuner och skolkoncerner kan ha utrymme för att avsätta övergripande resurser som sköter detta. Men för mindre kommuner som min egen, eller riktigt små som våra grannar, landar administrationen i verksamhetsledningsledet, till exempel hos rektor eller skolchef. De riktigt små skolhuvudmännen berättar ibland att de avstår från att söka riktade statsbidrag eftersom det är så krångligt. Det tycker jag är allvarligt. Det kan nämligen betyda att elever som behöver resurserna bäst blir utan för att staten byggt upp en för krånglig byråkrati kring statsbidragen.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:

Avser ministern att inom sitt ansvarsområde vidta några åtgärder för att underlätta administrationen av statsbidragen och i så fall vilka?