Stort behov av förvarsplatser hos Migrationsverket
Skriftlig fråga 2018/19:217 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-02-13
- Överlämnad
- 2019-02-14
- Anmäld
- 2019-02-15
- Sista svarsdatum
- 2019-02-20
- Svarsdatum
- 2019-02-27
- Besvarad
- 2019-02-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Enligt såväl Migrationsverket som polisen behövs omkring 900 förvarsplatser i Sverige under år 2020, men migrationsministern har varit tydlig med att det inte är aktuellt med något utökat uppdrag för att uppnå detta. Detta trots vetskapen om att personer med avvisningsbeslut kan avvika och vetskapen om att inte ens hälften av dessa platser finns att tillgå i dag. Anställda vid förvaren har uppgett för SVT att behovet är så stort att en ny person tas in så fort en person lämnar förvaret. En konsekvens av bristen riskerar bli att myndigheterna tvingas att avstå från att fatta beslut om förvar, och i vissa fall trots att det finns grund för det.
Med hänvisning till att det i dag kommer betydligt färre antal asylsökande till Sverige tycks regeringen inte se något behov av fler platser, trots att minnet av terroristen Rakhmat Akilov, som saknade uppehållstillstånd och ändå kunde utföra ett blodigt terrordåd, bör vara färskt. Enligt Migrationsverket tas dessutom allt fler personer i förvar av andra anledningar än en asylprocess med väntat negativt besked. Skälet till förvar har alltså i många fall med andra grunder att göra.
Under föregående år hade Migrationsverket som mål att bygga ut 150 nya förvarsplatser samtidigt som regeringens uppdrag innebar 100 nya platser året. Resultatet blev enbart 60 platser.
Inte minst med anledning av att januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L kommer att innebära en liberalare migrationspolitik lär antalet migranter att öka från dagens nivåer.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Hur kommer det sig att regeringen gör en helt annan bedömning än polisen och Migrationsverket avseende behovet av försvarsplatser i Sverige 2020, och anser ministern att det finns bättre sätt att skydda Sverige från personer som anses utgöra säkerhetshot eller kan avvika från att lämna landet?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:217 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju2019/00512
/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och
migrations
ministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:217 av Markus Wiechel (SD)
Stort behov av försvarsplatser hos Migrationsverket
Markus Wiechel har frågat mig om hur det kommer sig att regeringen gör en helt annan bedömning än polisen och Migrationsverket avseende behovet av försvarsplatser i Sverige 2020, och om jag anser att det finns bättre sätt att skydda Sverige från personer som anses utgöra säkerhetshot eller kan avvika från att lämna landet.
När den rödgröna regeringen tillträdde 2014 hade Migrationsverket 257 förvarsplatser. Regeringen förutsåg tidigt ett ökat behov av förvarsplatser och gav därför Migrationsverket i uppdrag att skapa 100 nya platser. Förra året fick Migrationsverket i uppdrag att ytterligare utöka platserna till minst 456. I planeringen för utökningen av förvarsplatser under 2018 skulle Migrationsverket beakta behovet i norra Sverige.
Regeringen har gett myndigheten i uppdrag att öka antalet förvarsplatser med närmare 80 procent sedan 2014. Nu när regeringen är på plats kommer vi att analysera behoven ytterligare.
Regeringen ser också över regelverket för att öka skyddet mot säkerhetshot. I augusti 2018 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av lagen om särskild utlänningskontroll, som ska leda till en ändamålsenlig och effektiv reglering av utlänningsärenden som omfattas av säkerhetsaspekter. I utredarens uppdrag ingår bl.a. att överväga om tidsfristerna för verkställighetsförvar ska förlängas för utlänningar som utgör ett kvalificerat säkerhetshot. I uppdraget ingår också att bedöma hur kontrollen av personer som ansetts utgöra ett säkerhetshot kan förstärkas, t.ex. genom elektronisk övervakning.
Regeringen följer frågan noga och analyserar löpande behovet av förvarsplatser i dialog med berörda myndigheter.
Stockholm den 26 februari 2019
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.