Svenskt stöd till arbete mot tortyr

Skriftlig fråga 2016/17:1297 av Hans Linde (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-04-26
Överlämnad
2017-04-27
Anmäld
2017-04-28
Sista svarsdatum
2017-05-03
Svarsdatum
2017-05-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Isabella Lövin (MP)

 

IRCT är en global organisation vars övergripande mål är att försvara rätten till holistisk rehabilitering för tortyroffer samt att arbeta mot förekomsten av tortyr. Organisationen samordnar ett nätverk bestående av 150 behandlingscenter i 80 länder, i alla världens regioner. Årligen behandlas 100 000 människor i deras behandlingscenter, men de täcker ändå endast en liten del av det globala behovet. I Sverige driver Röda Korset behandlingscenter som är en del av IRCT.

IRCT är en viktig global aktör som verkar för tortyroffers rätt till rehabilitering och rätten till juridisk prövning. De har varit drivande i att behandling av tortyrskador har gått från att ses som en välgörenhetsfråga till att ses som en rättighet.

Sverige hade fram till 2014 ett kärnstöd till IRCT på ca 10 miljoner kronor per år, motsvarande 17 procent av organisations finansiering. Sedan 2015 har stödet fasats ut. Samtidigt är IRCT oroade över eventuella neddragningar av stödet från USA, och från olika FN-organ som riskerar förlora amerikanskt stöd och därmed kan komma att dra ned på sitt stöd till IRCT. Enligt deras egna beräkningar kan en tredjedel av deras rehabiliteringscenter vara hotade.

IRCT ser en oroande utveckling globalt när det gäller tortyr och menar på att det finns en växande tolerans för tortyr som metod i Europa och att Trumps uttalanden om att tortyr fungerar får konsekvenser, samtidigt som antalet förvar för papperslösa migranter i USA tros öka med 300 procent till följd av Donald Trumps politik.

Sida skriver att de, utifrån en lägre nivå på det aktuella anslaget än vad som tidigare planerats, har beslutat att prioritera insatser som fokuserar på tematiska områden som explicit nämns i regeringens strategi för området Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering. Tortyr nämns inte explicit som en prioritering, men tas upp i strategin där det bland annat står att ”regeringen avser verka för globalt avskaffande av tortyr och dödsstraff och ett slut på utomrättsliga avrättningar och försvinnanden”.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:

 

Avser statsrådet att ta några initiativ för att prioritera arbetet mot tortyr i strategin för mänskliga rättigheter och demokratisering och åter stödja IRCT? 

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1297 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Utrikesdepartementet

Statsrådet Lövin

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1297 av Hans Linde (V) Svenskt stöd till arbete mot tortyr

Hans Linde har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att prioritera arbetet med tortyr i strategin för mänskliga rättigheter och demokratisering och åter stödja IRCT.

Jag vill understryka att det är regeringens uppfattning att tortyr är en avskyvärd form av våld och en av de allvarligaste kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. Flera centrala rättsliga instrument förbjuder tortyr, bland annat FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Detta förbud är absolut, vilket betyder att stater inte under några omständigheter kan göra undantag från det. Förbudet är heller inte beroende av om en stat tillträtt en viss konvention eller inte, utan är som internationell sedvanerätt bindande för samtliga stater i världen. Sverige ska vara pådrivande i arbetet mot tortyr inom FN och EU.

Det är med denna utgångspunkt som regeringen i sin skrivelse 2016/2017:62 mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik, som godkänts av riksdagen, angett som sin avsikt bl.a. att globalt verka för avskaffandet av tortyr och att stärka förmågan hos rättsamhällets aktörer att förebygga och beivra alla former av våld och att uppmärksamma brottsoffrens situation.

Utvecklingssamarbetet styrs bl.a. genom strategier där regeringen anger övergripande inriktning, målsättningar och prioriteringar. En ny strategi för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer tas för närvarande fram. Regeringen ser i det arbetet över nivåerna för strategin. Myndigheten som får i uppdrag att genomföra en strategi ansvarar själva för val av aktörer och insatser för att nå målen.

Stockholm den 9 maj 2017

Isabella Lövin

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.