trafikonykterheten
Skriftlig fråga 2002/03:1359 av Kollmats, Lennart (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-09-05
- Anmäld
- 2003-09-16
- Besvarad
- 2003-09-16
- Svar anmält
- 2003-09-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 september
Fråga 2002/03:1359
av Lennart Kollmats (fp) till statsrådet Ulrica Messing om trafikonykterhetenI semestertider ökar som bekant biltrafiken på våra vägar. Tyvärr ökar därmed också risken att möta en annan trafikant som är påverkad av alkohol. Sommar, ledighet, vackert väder och festliga tillfällen som midsommar, kräftskivor med mera ger alla sitt bidrag till den mörka statistik som heter trafikdöden.
Vi har vid många tillfällen i riksdagen diskuterat hur man bäst motverkar rattfylleriet, och det saknas inte förslag på åtgärder. Men det dröjer tyvärr länge mellan förslag och genomförande. Nyligen har det fattats beslut om utvidgad försöksverksamhet med så kallade alkolås. Detta är positivt och Folkpartiet skulle gärna se att alkolås på sikt blev standard i samtliga bilar och bussar.
Men det behövs fler och kraftfullare vapen mot trafikfylleriet. Det kan exempelvis handla om att vidta fler åtgärder inom både socialtjänstens och kriminalpolitikens områden, vilka på olika sätt kan bidra till att tvinga ned antalet meningslösa skador och dödsfall på våra vägar som beror på onykterhet. Det behövs såväl en bättre vård och fler förebyggande insatser som en skärpt lagstiftning som bättre markerar samhällets syn på detta allvarliga brott. Enligt min mening finns det ingen försvarlig anledning till att dessa åtgärder dröjer.
Min fråga till statsrådet är därför:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att åstadkomma kraftfulla åtgärder mot trafikonykterheten?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1359 besvarad av
den 16 september
Svar på fråga 2002/03:1359 om trafikonykterheten
Statsrådet Ulrica Messing
Lennart Kollmats har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att åstadkomma kraftfulla åtgärder mot trafikonykterheten.
Jag vill börja med att understryka att arbetet med att minska rattonykterheten och därmed öka trafiksäkerheten är utomordentligt viktigt. Det är fullständigt oacceptabelt att människor skadas och dödas i trafiken på grund av att personer sätter sig bakom ratten med alkohol eller andra droger i kroppen.
Regeringen har därför beslutat att försöksverksamheten med alkolås som alternativ till återkallelse av körkort utvidgas till hela landet från den 1 oktober 2003. Försöken har hittills gett förare som är folkbokförda i Stockholms, Västerbottens och Östergötlands län och som gjort sig skyldiga till trafiknykterhetsbrott möjlighet att få villkorlig körkortsåterkallelse. Villkoret medger rätten att inom Sverige köra viss personbil som utrustats med alkolås. Personen ska också förbinda sig att genomgå läkarundersökning med mera.
Vägverkets arbete med kvalitetssäkring av transporter innebär ett nytt sätt att tydliggöra ansvaret för säkerheten i vägtransportsystemet. En av grundförutsättningarna för att en transport ska anses vara kvalitetssäkrad är att föraren är drogfri. Detta innebär att allt arbete med kvalitetssäkring av transporter också omfattar trafiknykterhet. I detta sammanhang ingår flera försök med alkolås som ett viktigt element för att säkra att föraren är nykter.
I den nationella samlingen för ökad trafiksäkerhet som regeringen tagit initiativ till, arbetar Vägverket med att informera och stödja transportörer och andra att installera alkolås som ett hjälpmedel att förhindra onykter körning. Flera organisationer har uttalat att de kommer att verka för en ökad introduktion av alkolås i sina bilar. Sammantaget innebär detta att alkolås blir mer frekventa i fordonen på våra vägar.
Sverige har inte möjlighet att ställa nationella krav på alkolås enbart för fordon på den svenska marknaden. För att kunna göra det krävs det lagstiftning på gemenskapsnivå och Sverige driver frågan om alkolås inom EU.
En rad lagstiftningsåtgärder har vidtagits under det senaste decenniet för att minska rattfylleribrottsligheten. Bland annat har promillegränserna sänkts, straffskalorna skärpts och en nollgräns för droger i trafiken införts. Brottet vållande till annans död har ändrats så att brottet bedöms som grovt om gärningsmannen varit påverkad.
Dessa åtgärder har lett till att Sverige har en internationellt sett mycket sträng lagstiftning på området. Mer kan dock göras. Justitieministern har initierat ett arbete som syftar till att utvärdera det senaste decenniets reformer och att överväga behovet av ytterligare åtgärder. En av utgångspunkterna för en reform bör vara att påföljderna för rattfylleribrott både ska verka brottsförebyggande och utgöra en tydlig reaktion på brottet samtidigt som eventuella vårdbehov ska tillgodoses.
Det finns också andra åtgärder som redan påbörjats och som bör genomföras så fort som möjligt. Genom det ökande antalet poliser har utrymme skapats för ett effektivare trafiksäkerhetsarbete. Till stöd för sitt arbete måste polisen ges nödvändiga befogenheter. Därför utreds nu inom Justitiedepartementet möjligheten att i vissa fall sänka kraven för att förverka fordonet. Personer som kör olovligt eller berusade återfaller inte sällan i brott. Detta kan i större utsträckning förhindras om möjligheterna att förverka bilen ökar. Ett annat projekt inom Justitiedepartementet rör tillfälligt omhändertagande av egendom. Avsikten är att underlätta för polisen att tillfälligt ta hand om främst fordonsnycklar för att på ett enkelt sätt avvärja ett förestående trafiknykterhetsbrott. Genom att antalet alkoholutandningsprov samtidigt fortsätter att öka och tekniken för alkoholtester utvecklas kommer fler påverkade förare att upptäckas och lagföras.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.