Trafikpolisen

Skriftlig fråga 2018/19:311 av Thomas Morell (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-02-26
Överlämnad
2019-02-26
Anmäld
2019-02-27
Svarsdatum
2019-03-06
Sista svarsdatum
2019-03-06
Besvarad
2019-03-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Under en lång rad av år har trafikpolisens verksamhet minskat dramatiskt. I dag är det inte mer än drygt 100 poliser i yttre tjänst som har förordnande att kontrollera tung trafik. Antalet bilinspektörer har dock legat på en likartad nivå de senaste åren. Samtidigt har godstransporter på väg ökat, och utländska aktörer inom vägtransport blir allt fler. I en rad tidningsartiklar har vi kunnat läsa om transporter som saknar nödvändiga tillstånd. Polisen sätter också körförbud på fordon som har så allvarliga tekniska brister att de inte får fortsätta sin färd.

Trafikpoliser och bilinspektörer i Helsingborg, Västerås och Sundsvall har vid flera tillfällen förekommit i medier där polisens kontroller påvisar synnerligen allvarliga brister, främst hos utländska ekipage. Det kan röra sig om otillåten cabotagetrafik, manipulerade färdskrivare och olaga yrkesmässig trafik. Det förekommer också allvarliga tekniska fordonsbrister och otillräckligt säkrad last. För att citera en luttrad trafikpolis: ”Det är som att fiska i ett akvarium!”

Trots det fåtal trafikpoliser och bilinspektörer som alltjämt arbetar med kontroll av den yrkesmässiga trafiken hittas det gång på gång allvarliga brister. Brister som sätter trafiksäkerheten ur spel och som allvarligt hotar den seriösa åkerinäringen. Hur ska en företagare inom transportsektorn få en rimlig chans att bedriva verksamhet när den osunda och olagliga transportverksamheten tillåts utbreda sig i en sådan omfattning som skett de senaste åren.

I ett internt nyhetsbrev, Veckans frågor, påtalar ställföreträdande rikspolischef Mats Löving att polisens trafikövervakning legat på en alldeles för låg nivå de senaste åren. Vidare i texten kan man utläsa följande svar från polischefen: ”Vi kan se en vikande trend i antal utförda kontroller på den yrkesmässiga sidan”, och ”kontroll av yrkestrafiken är viktig både ur trafiksäkerhetssynpunkt samt ur konkurrenssynpunkt.”

Polisledningen har inte prioriterat uppdraget att kontrollera den yrkesmässiga trafiken. Det framgår i polisens interna brev att de ska vidmakthålla den speciella kompetens som krävs för kontroll av den yrkesmässiga trafiken. Polisen avser också att förstärka den speciella kompetens som krävs för kontrollverksamheten i framtiden. Det är naturligtvis positivt att polisen prioriterar en så viktig verksamhet och att de nu tänker förstärka kontrollverksamheten.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Tänker statsrådet ge polisen de riktade resurser som krävs för att förstärka kontrollverksamheten på väg?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:311 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)



Ju2019/00737/POL, Ju2019/00778

/POL

Justitiedepartementet

Inrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:311 av Thomas Morell (SD)
Trafikpolisen

samt fråga 2018/19:325 av Thomas Morell (SD)

Instruktionerna för trafikövervakning i polisens

regleringsbrev

Thomas Morell har frågat mig om jag tänker ge polisen de riktade resurser som krävs för att förstärka kontrollverksamheten på väg. Han har också frågat om jag i nästa regleringsbrev för Polismyndigheten tänker förtydliga och skärpa instruktionerna för polisens verksamhet gällande övervakning av den yrkesmässiga trafiken.

Polismyndighetens kontroller av den tunga yrkestrafiken är ett betydelsefullt verktyg för att upprätthålla god trafiksäkerhet, sund konkurrens inom åkerinäringen och en god social situation för förarna. Kontrollerna är också en viktig komponent i Polismyndighetens arbete med att förebygga, upptäcka och utreda brott.

I riksdagens beslut om statsbudgeten för 2017 tillfördes Polismyndigheten medel för att bland annat förbättra insatserna gällande kontroller av cabotagetransporter och flygande inspektioner av nyttofordon.

Regeringen har i regleringsbrevet till Polismyndigheten gett myndigheten i uppdrag att i varje årsredovisning till och med 2020 följa upp de åtgärder som vidtas i dessa avseenden. I kravet på återrapportering ingår att föra ett resonemang kring vilka effekter åtgärderna bedöms ha lett till. Jag har för avsikt att fortsätta följa utvecklingen även därefter.

Gällande styrningen av Polismyndigheten vill jag framhålla att verksamheten i första hand styrs genom lagar och förordningar. Regleringsbrevet är ett kompletterande styrdokument som gör det möjligt för regeringen att precisera styrningen baserat på regeringens prioriteringar och riksdagens beslut om statens budget för det kommande året.

Resursförstärkningarna och målsättningen om att utöka antalet anställda kommer att förbättra förutsättningarna för Polismyndigheten att utföra sina uppgifter. Det är emellertid Polismyndighetens ansvar att avgöra hur den samlade resursen ska användas och att säkerställa att kompetensförsörjningen är väl avvägd i förhållande till verksamhetens behov.

Ordning och reda på vägarna är en prioriterad fråga för regeringen. Därför har regeringen agerat för att reglerna för vägtransporter ska få bättre effekt. Bland annat har tiderna för hur länge ett fordon kan vara klampat, alltså vara hindrat att fortsätta sin färd, förlängts. Vidare har skärpta regler för beställare av gods- och busstransporter samt cabotagetransporter införts. Regeringen är också pådrivande i en pågående revidering av EU-regelverk för att få till stånd regler för vägtransporter med lastbil och buss som är tydligare och enklare att kontrollera.

Stockholm den 6 mars 2019

Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.