Trygghet i skolan
Skriftlig fråga 2016/17:960 av Lars-Arne Staxäng (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-03-01
- Överlämnad
- 2017-03-02
- Anmäld
- 2017-03-03
- Svarsdatum
- 2017-03-08
- Sista svarsdatum
- 2017-03-08
- Besvarad
- 2017-03-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Enligt 5 kap. 3 § skollagen (2010:800) ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.
Skolinspektionen har presenterat en rapport om hur 80 000 elever i årskurs 9 upplever tryggheten, studieron, ordningsregler och arbetet för att förhindra kränkningar på sin skola. Skolinspektionens rapport visar att ca 12 procent av eleverna uppger att de inte känner sig trygga i skolan. Därtill framkommer det i Skolinspektionens rapport att ca 16 procent av eleverna är rädda för andra elever och lika många säger att det finns personal de är rädda för.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:
Vilka initiativ och åtgärder avser ministern att vidta för att tillförsäkra en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero för alla elever i den svenska skolan?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:960 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2017/00990/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:960 av Lars-Arne Staxäng (M) Trygghet i skolan
Lars-Arne Staxäng har frågat mig vilka initiativ och åtgärder jag avser vidta för att tillförsäkra en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero för alla elever i den svenska skolan.
Först vill jag säga att det inte går att nog understryka hur viktigt det är att alla elever, flickor som pojkar, unga kvinnor och män, är trygga i skolan. Som Statens skolinspektions rapport visar samvarierar upplevd trygghet i skolan med skolupplevelsen i övrigt. Elever som anger att de känner sig trygga svarar i betydligt högre utsträckning att skolan är intressant och rolig.
Skollagen (2010:800) är också mycket tydlig i fråga om huvudmännens ansvar för att säkerställa att utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero och att kränkande behandling av barn och elever motverkas. Det får inte heller glömmas bort att i många skolor gör personalen ett bra arbete för trygghet och studiero. Skolinspektionen fastslår i sin rapport att trygghet är det frågeområde som genomgående har en hög andel positiva svar. Framförallt instämmer många elever, 85 procent, i att de känner sig trygga i skolan. Detta räcker emellertid inte eftersom det innebär att mer än var tionde elev inte känner sig trygg i skolan. Regeringen vidtar därför flera åtgärder för att skollagens krav om att alla elever ska vara trygga i skolan ska nås i praktiken.
För att öka fokus på elevernas trygghet i skolan följer regeringen med start i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, UO 16, avsnitt 3.3 och 4.3) särskilt upp elevernas trygghet i grund- och gymnasieskolan. För att öka personaltätheten inom elevhälsan och öka tillgången till specialpedagogiskt stöd i skolan har regeringen beslutat förordningen (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser. Statens skolverk har också fått i uppdrag att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och främjande arbetet inom elevhälsan. Fler vuxna i skolan är avgörande för en trygg skola. Därför har regeringen även tagit initiativ till en satsning för att det ska bli fler anställda under de tidiga skolåren.
Skolverket har vidare fått i uppdrag att utarbeta och genomföra nationella skolutvecklingsprogram (U2015/03844/S). Uppdraget innefattar arbetsformer och arbetssätt för att utveckla arbetet med skolans värdegrund, t.ex. avseende trygghet, studiero, arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, jämställdhet och normkritik. Myndigheten erbjuder därför kompetensutveckling via sin webbplats för lärare och annan personal i skolan bl.a. för arbetet med ökad trygghet och studiero. Skolverket har också fått i uppdrag att utvärdera programmet Mentors in Violence Prevention vid användning i skolan (S2015/02414/JÄM). Syftet är att undersöka om programmet leder till förändring av stereotypa könsnormer som kopplar samman maskulinitet och våld och om programmet leder till förändring av attityder och beteende kopplat till pojkars våld.
Regeringen har även gett Forum för levande historia i uppdrag att t.o.m. 2019 genomföra en stor utbildningsinsats, som bl.a. riktar sig till skolan, om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag (Ku2016/01672/DISK). Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har därutöver fått i uppdrag att t.o.m. 2019 genomföra utbildningsinsatser med utgångspunkt i det normkritiska materialet Öppna skolan! (Ku2016/01669/DISK). Insatserna riktar sig till skolpersonal och syftar till att skapa en öppen och inkluderande miljö för unga hbtq-personer i skolan.
Detta är några av de initiativ regeringen vidtagit för att alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero och för att komma till rätta med diskriminering och annan kränkande behandling i skolan. Regeringen kommer som framgår ovan att särskilt följa upp elevernas trygghet i grund- och gymnasieskolan och vid behov överväga ytterligare åtgärder.
Stockholm den 8 mars 2017
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.