Tystiklassen
Skriftlig fråga 2017/18:325 av Anna Wallentheim (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-11-23
- Överlämnad
- 2017-11-24
- Anmäld
- 2017-11-28
- Svarsdatum
- 2017-12-06
- Sista svarsdatum
- 2017-12-06
- Besvarad
- 2017-12-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Under de senaste två veckorna har metoo-uppropen rört sig från verksamhetsområde till verksamhetsområde, från institution till institution, från yrke till yrke och nästan varje dag har ett nytt upprop startat. Upprop där vi har kunnat ta det av fruktansvärda berättelser kring de sexuella övergrepp som framför allt kvinnor har fått utstå under decennier.
Onsdagen den 22 november nådde uppropet även skolans värld. 1 700 elever från grundskolan upp till gymnasieskolan har varit med och skrivit under uppropet som går under namnet tystiklassen. Ett upprop där våra barn och unga bland annat vittnar om sexuella trakasserier och övergrepp inom skolans verksamheter.
Skolan ska vara en trygg plats för våra barn och unga. Skolan ska uppmuntra till kunskapsinhämtning och lägga grunden för våra elevers demokratiska värderingar.
Det ska inte vara en plats där tystnadskulturen råder och elever inte vågar berätta om de övergrepp de varit med om. Övergrepp från klasskompisar, äldre elever och lärare måste få ett slut.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:
Hur kommer ministern och regeringen att agera utifrån den uppkomna situationen och verka för att skolan blir den trygga plats den är tänkt att vara?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:325 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
PAGE
2
Dnr U2017/04712/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:325 av Anna Wallentheim (S) Tystiklassen
Anna Wallentheim har frågat mig om hur jag och regeringen kommer att agera utifrån den uppkomna situationen och verka för att skolan blir den trygga plats den är tänkt att vara.
Uppropen under #metoo upprör och berör oss alla. När vi som statsråd med ansvar för utbildning nås av uppropet #tystiklassen, om barn och elevers utsatthet och upplevelser, reagerar vi förstås med största allvar.
Sexuella ofredanden är straffbelagda handlingar enligt brottsbalken oavsett var brottet fysiskt begås. Det är naturligtvis särskilt allvarligt när den här typen av brott begås i skolan. Ännu allvarligare är det när skolan själv genom sin personal gör sig skyldig till trakasserier och övergrepp.
Skolan har genom diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) en skyldighet att arbeta aktivt mot sexuella trakasserier. I januari 2017 förtydligades bl a att skolorna måste ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier (3 kap. diskrimineringslagen). Skolpersonal har också en skyldighet att anmäla till socialnämnden vid misstanke om att ett barn far illa. I stödmaterial från Statens skolverk rekommenderas att skolan vid allvarliga incidenter även anmäler misstankar om brott till polisen. Det är av stor vikt att skolan har väl utvecklade och av all personal kända rutiner för arbetet mot trakasserier och för kontakter med socialtjänst och polis.
Sexuella ofredanden och trakasserier måste bekämpas med samhällets fulla kraft. Utöver åtgärder för att identifiera, gripa och bestraffa förövare är det angeläget med förebyggande åtgärder och aktivt motarbetande av attityder och beteenden som normaliserar olika former av sexuella ofredanden och övergrepp.
Forskning ger stöd för att ett systematiskt proaktivt arbete med inkludering, likabehandling, delaktighet och inflytande samt en skolmiljö präglad av tillitsfulla relationer minskar riskerna för barns och elevers utsatthet. Att i skolan på ett tidigt stadium reagera på och motverka grovt språk eller att barns kroppsliga integritet kränks i lek eller fysiska aktiviteter är att motverka den normalisering som uppropet #tystiklassen vittnar om.
Inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen har regeringen givit Skolverket uppdraget att genomföra kompetens-, utvecklings- och stödinsatser för att utveckla arbetet med skolans värdegrund. Det gäller t.ex. trygghet och studiero, jämställdhet och normkritik samt arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.
Diskrimineringsombudsmannen utövar tillsyn i skolan utifrån diskrimineringslagen och utreder anmälningar om sexuella trakasserier. Statens skolinspektion utövar tillsyn över att bestämmelserna om kränkande behandling och trygghet och studiero i skollagen efterlevs i skolorna. I Betänkandet Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87) föreslås att tillsynsansvaret för arbetet med åtgärder mot diskriminering i skollagsreglerad verksamhet ska övergå till Skolinspektionen. Betänkandet har remitterats och bereds inom Regeringskansliet.
I skolans sex- och samlevnadsundervisning finns möjligheter att ta upp frågor om normer, identitet och samtycke. Skolinspektionen genomför en granskning av sex- och samlevnadsundervisningen. Regeringen avser att noggrant ta del av resultatet av denna granskning och utifrån den och övriga studier överväga åtgärder för att stärka kvaliteten i denna undervisning.
Regeringen har vidare uppdragit åt Skolverket att göra en översyn av förskolans läroplan. I detta arbete ska även barns rätt till integritet lyftas fram och förtydligas. Det handlar t.ex. om barns rätt till kroppslig integritet.
Skolkommissionen påtalar i sitt slutbetänkande Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35) brister i trygghet och studiero. Kommissionen framhåller i linje med forskning på området vikten av ett främjande och förebyggande arbete – ett arbete för att undvika att det går så långt som till kränkningar, hot och våld. Regeringen planerar därför att ge Skolverket uppdraget att kartlägga hur ordningsregler och disciplinära åtgärder används inom skolan, samt lämna förslag till åtgärder i syfte att uppnå en skolmiljö präglad av trygghet och studiero.
Regeringen har alltså vidtagit en rad konkreta åtgärder för att varje skola ska vara den trygga plats den är tänkt att vara. Vårt arbete med detta fortsätter.
Stockholm den 4 december 2017
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.